• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 129
  • 2
  • Tagged with
  • 131
  • 61
  • 60
  • 35
  • 30
  • 24
  • 24
  • 24
  • 21
  • 17
  • 17
  • 16
  • 16
  • 16
  • 16
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
111

“Allt du kan göra inne, kan du göra ute” : Åtta förskollärares uppfattningar om läroplanens formuleringar av utomhusmiljön som ett verktyg för lärande

Edlund, Viktoria, Gidlund, Ida January 2020 (has links)
Syftet med denna studie har varit att undersöka och tolka förskollärares uppfattningar om utomhusmiljön som ett verktyg för lärande. Vi har genomfört en kvalitativ studie där vi använde halvstrukturerade intervjuer som metodval. Intervjuerna genomfördes med 8 stycken utbildade förskollärare som arbetar på olika förskolor inom samma kommun. Intervjuerna spelades in och det insamlade materialet analyserades med kodning. Under analysarbetet växte två olika huvudrubriker fram; uppfattningar om läroplanens formuleringar om utomhusmiljön och utevistelse samt uppfattningar om förskollärares roll i utomhusmiljön. I resultatet framkom det att det fanns skilda uppfattningar om läroplanens formuleringar samt att det låg i förskollärares uppdrag att tolka läroplanen utifrån förskolans förutsättningar. Det framgår även i vårt resultat att förskollärarens roll i utomhusmiljön har flera aspekter, att vara medforskande, observatör samt att skapa lärmiljöer. / <p>Betyg i Ladok, 201221.</p>
112

Hälsofrämjande arbete i fritidshem / Developing children's health and wellbeing in leisure home

Modin, Paulina, Rylander, Hanna January 2020 (has links)
De flesta av oss vet, och forskning styrker, hur viktig fysisk aktivitet, utevistelse samt vila och rekreation är för ett hälsosamt liv. För våra skolor och fritidshem tas begreppet hälsa upp i styrdokument men det finns få riktlinjer för hur denna ska främjas. Syftet med denna studie är att undersöka hur fritidspedagoger anpassade fritidshemsverksamheten och arbetade aktivt med det hälsofrämjande utifrån styrdokumentet. Detta då skolan har ett samhälleligt ansvar i att motverka den ökade ohälsan bland barn och unga i Sverige som studier har visat på. För att undersöka detta har en mix-metod använts där en semistrukturerad intervju och ostrukturerad observation utförts tillsammans med en tematisk analys. Resultatet visade på att olika faktorer som trygghet, glädje, delaktighet och valmöjligheter som var grundversionen fritidspedagogerna strävade att arbeta med för att skapa en hälsofrämjande verksamhet. Resultatet pekade även på att fysisk aktivitet, utevistelse, rekreation och vila är viktiga för att uppnå det hälsofrämjande kriterierna. Slutsatsen av arbetet påvisade att det fanns en medvetenhet hos fritidspedagogerna om det hälsofrämjande arbetet, som bör utföras i verksamheten. Däremot ser det olika ut på skolorna och utvecklingspotential finns.
113

”När vi planerar för något, då blir det jättebra” : Förskolegården som undervisningsmiljö

Börjesson, Jennifer, Plars, Karolina January 2021 (has links)
Den här undersökningen syftar till att undersöka en del av den planerade undervisningen på förskolegården, nämligen ur några förskollärares perspektiv. Förskolans styrdokument belyser vikten av att ge barn möjlighet att utveckla en varsam inställning till sin närmiljö (Lpfö 18 2018, s. 9), vilket förskolegården kan anses vara. Det finns ett ökat intresse för utomhuspedagogik inom förskolan vilket även Szczepanski (2013, s. 3) nämner. Det finns dock inte mycket forskning som fokuserar på just undervisning ute på förskolegården vilket motiverade till denna undersökning. Datainsamlingsmetoden som användes var en kvalitativ semistrukturerad intervju av verksamma förskollärare i Sverige. Vi intervjuade nio utbildade förskollärare från fyra olika förskolor genom digitala och fysiska intervjuer. De intervjufrågor som ställdes var utformade för att se hur förskollärarna resonerade kring planerad undervisning på förskolegården och uppfyllde på så sätt syftet med undersökningen. Resultatet av undersökningen visade att de deltagande förskollärarna resonerade positivt om den planerade undervisningen på förskolegården men att det mest är spontan undervisning som sker på gården. Vad detta berodde på skilde sig åt mellan deltagarna, ett par gemensamma drag som beskrevs var att det finns ett visst utvecklingsbehov kunskapsmässigt i hur man undervisar utomhus på förskolegården. Samt hur bristen på tid för planering av undervisningen på förskolegården kan bli ett hinder i dagliga utbildningen.
114

Utevistelse eller utomhuspedagogik? En didaktisk analys av förskollärares reflektioner

Huotari, Jessica January 2020 (has links)
AbstractUtemiljön påstås inom utomhuspedagogiken inte bara vara en inspirationskälla, eller en plats för barnens eget upptäckande och lek, utan en plats för aktivt lärande. Med utevistelsen som ett verktyg kan läroplansmålen uppfyllas, men är det en pedagogisk utevistelse med didaktisk planering som bedrivs och kan kallas utomhuspedagogik eller hur används utemiljön för barns utveckling och lärande i förskolor? Hur bedrivs uteverksamheten på förskolor? Hur används utemiljön för barns utveckling och lärande i förskolor? Vad definieras som utomhuspedagogik av förskollärare? Mitt syfte är att spåra utomhusvistelsens kopplingar till lärandet i förskolor genom granskning av vad förskollärare säger om bedrivandet av utomhuspedagogik i verksamheten. Examensarbetet har genomförts som en kvalitativ forskningsstudie med semistrukturerade intervjuer som är utförda med förskollärare från tre olika avdelningar på två olika förskolor som är belägna på två orter. Jag hämtar uppsatsens teoretiska begrepp från didaktiken för att kunna belysa det som förskollärare säger om utevistelse och utomhuspedagogik samt hur didaktiken som metod används för barns lärande i utemiljön. Med ett fokus på de didaktiska begreppen om lärandets var och vad samt utförandet av didaktisk planering och utvärdering av lärandet i utemiljön.Analysen av de semistrukturerade intervjuerna visar att uteverksamhet på förskolegården bedrivs med oplanerade och spontana lärandesituationer utan didaktisk planering. Materialet på förskolegården används inte som undervisningsmaterial och med pedagogiska beskrivningar. I utemiljön utanför förskolegården planeras det av förskollärare mer utifrån ett didaktiskt perspektiv men inte med ett tydligt lärandeobjekt då undervisningen sker utifrån barns intresse. Förskollärarna definierar utomhuspedagogik som lärandesituationer i utemiljön. Då det inte görs en uppföljning av aktiviteter är min tolkning att förskollärarna inte vet om det skett någon kunskapsöverföring till barnet och kan betraktas som en lärandesituation med en koppling till läroplanen. Min tolkning är att förskollärarna inte använder didaktiken som metod och verktyg för utomhusundervisning till att uppnå läroplansmålen. Nyckelord: didaktik, förskola, förskolegård, lärandet, miljö, undervisning, utemiljö, uteverksamhet, utevistelse, utomhuspedagogik
115

Den mobila förskolan - hur fungerar den?

Ringdahl, Mona January 2011 (has links)
Denna undersökning handlar om hur den mobila förskolan fungerar. Den beskriver hur bussen är inredd och den tar upp hur en normal dag fungerar i den mobila verksamheten. Vidare tar den upp hur rektorer och pedagoger ser på den mobila förskolan och dess framtid. Frågeställningarna är:Hur fungerar en mobil förskola? Hur ser rektorerna på verksamheten? Vad tycker pedagogerna om verksamheten? För att besvara frågeställningarna har jag deltagit i verksamheten under en dag och jag har använt mig av enkäter för att få svar på mina frågor. De teoretiska utgångspunkterna har fokuserat på de hälsomässiga fördelarna med att vara ute eftersom barnen i den mobila verksamheten tillbringar en stor del av dagen utomhus. Slutsatsen i min undersökning är att den mobila förskolan är en genomtänkt och välstrukturerad verksamhet som rektorer och pedagoger anser bör finnas kvar även när barnkullarna minskar och det akuta platsbehovet sjunker för kommunerna.
116

Utomhuspedagogik i förskolan

Rappe, Katja, Westerström, Lena January 2008 (has links)
Vårt syfte är att undersöka om det föreligger skillnader mellan föräldrars och pedagogers uppfattning om utomhuspedagogik och hur uteverksamheten skall bedrivas. Vi har genomfört en kvalitativ undersökning, där vi efter att ha satt oss in i relevant forskning, intervjuat föräldrar och förskollärare på två förskolor som arbetar hälsofrämjande och satsar på utevistelse/utomhuspedagogik. Båda grupperna såg många positiva aspekter med uteverksamhet/utomhuspedagogik, men deras motiv till detta skilde sig främst i inställningen till utfärder och den fria leken. Pedagogerna betonar vikten av att känna tillhörighet till en plats för att kunna uppnå den trygghet som är en nödvändig förutsättning för optimal utveckling.
117

Vad kan vi lära oss ute idag? : En kvalitativ studie om de yngsta barnens utevistelse ur ett didaktiskt perspektiv / The potential of the outdoors through a pedagogical perspective

Aronsson, Camilla, Becker Larsen, Pia January 2024 (has links)
I de nordiska länderna talas det varmt om utevistelse, friluftsliv och naturmiljöer. Detta är ett kulturarv som även speglas i förskolans dagliga verksamhet. Utevistelse sker en till två gånger om dagen och prioriteras året runt. Men vad gör egentligen barnen ute? Finns det bara fri lek ute eller tas även de didaktiska tillfällena tillvara på vid utevistelsen? Vi vill med vår undersökning öka kunskapen om de yngsta barnens utevistelse och hur pedagogens inställning till utevistelse påverkar innehållet av vad som sker när barngruppen vistas ute tillsammans med pedagogerna. Syftet med vår undersökning är således att skapa större kunskap om utevistelsen med förskolans yngsta barn utifrån ett didaktiskt perspektiv.   Vi har använt oss av en kvalitativ undersökningsmetod i form av skriftliga intervjuer via Sunet Survey. Detta har gjort det möjligt för oss att snabbt nå ut till många förskolor över ett stort geografiskt område. Vårt urval består av förskolor som dels är lantligt belägna, dels är belägna i stadsmiljö. Informanterna vi valt för deltagande i vår studie består av förskollärare samt barnskötare. Kravet är att de ska vara verksamma i barngrupper med barn i åldrarna ett till två år. I vår undersökning deltog åtta verksamma pedagoger. Resultatet pekar på att pedagogerna anser att deras egen inställning påverkar barnen. Det framkommer att utevistelsen till stor del genomsyras av didaktikens frågor, ett relationellt förhållningssätt och en eftertanke där barnens intresse står i fokus.
118

“Livsfarligt! Men det är också bra träning.” : Förskollärares olika uppfattningar om hur den fysiska miljön och egna förhållningssätt påverkar lärande och utveckling i utevistelsen

Hjelmqwist, Julia, Kling, Cecilia January 2023 (has links)
Syftet med studien har varit att undersöka förskollärares olika uppfattningar kring fenomenet utomhusverksamhet i tre olika förskolor med skilda förutsättningar i den fysiska miljön. En fenomenografisk ansats har tillämpats, vilket syftar till att föra fram skilda erfarenheter och synsätt kring ett specifikt fenomen. Det studerade fenomenet är utevistelse i förskolan och syftet med val av teori har varit att föra fram perspektiv på olika sätt att tolka hur utomhusverksamhet kan formas för att främja barns lärande och utveckling. Med hjälp av semistrukturerade intervjuer har olika perspektiv inhämtats, detta kopplat till aspekterna för förskollärares förhållningssätt samt möjligheter och begränsningar i fysiska miljön. Studien består av två delstudier, varav den ena har inhämtat data på två förskolor som byggdes omkring 1980-talet med jämförelsevis mindre ytstorlekar på gården. Medan den andra delstudien inhämtat data i en nybyggd förskola med betydligt större gårdsyta. Studiens huvudsakliga resultat framhäver hur den fysiska miljön och förskollärares förhållningssätt samspelar i olika avseenden, vilket bidrar till olika påverkan för utevistelsen. Utifrån detta samspel ges barn olika former av meningserbjudanden, vilket påverkar hur lärande och utveckling i utevistelsen kan se ut. Vidare framhävs att syfte och reflektion ständigt behöver finnas gällande utevistelsens innehåll. Spontan undervisning framhävs på flera håll, medan planerad undervisning på gården inte nämns alls. Två av nio förskollärare uttrycker att det finns för mycket annat som behöver prioriteras under planeringstiden.
119

Utevistelsens betydelse för personer med demenssjukdom boende på vårdhem – En litteraturöversikt / The meaning of outdoor stay for people with dementia living at nursing homes - A Literature Review

Eriksson, Maria, Westblad, Helena January 2019 (has links)
Bakgrund: Antalet personer med demenssjukdom ökar i Sverige och i övriga världen. Sjukdomen har stor påverkan på den drabbade personens liv, livskvalitet och autonomi. Det finns ännu ingen behandling som botar sjukdomen, men det finns mycket att göra för att öka livskvaliteten och stödja personer med demenssjukdom. Generellt sett har utevistelse visat sig ha stor betydelse för personers välmående. Men beroende på den ofta begränsade utemiljöns tillgänglighet och tidsbrist hos omvårdnadspersonalen så kommer många personer med demenssjukdom mer sällan ut än de som självständigt kan sörja för sin utevistelse. Därför är det av vikt att beskriva kunskap om utevistelse för personer med demenssjukdom boende på vårdhem. Syfte: Syfte är att sammanställa kunskap om utevistelsens betydelse för personer med demenssjukdom boende på vårdhem. Metod: En litteraturöversikt grundad på 13 vårdvetenskapliga artiklar, av kvantitativ och kvalitativ ansats. Resultat: Utevistelse i olika typer av trädgårdar, aktiviteter utomhus och att vistas ute i dagsljus har positiva effekter på personer med demenssjukdom, som ökat välbefinnande, minskat behov av läkemedel, ökad funktionell och kognitiv förmåga. Omvårdnadspersonal och anhöriga har kunskap i att utevistelse kan påverka personer med demenssjukdom positivt, och det är viktigt att möjliggöra utevistelse och erbjuda aktiviteter utomhus som är individuellt anpassade efter behov och förmåga. Slutsats: För personer med demenssjukdom ansågs utevistelsen som positivt, samt en bidragande faktor till att personer med demenssjukdom kände ökad livskvalitet. Aktiviteterna bör vara individanpassade för störst effekt på deras välbefinnande. / Background : The number of people with dementia is increasing in Sweden and the rest of the world. The disease has major impact on life itself, quality of life and autonomy for the affected person. There is still no treatment that cures the disease, but much can be done to increase the quality of life and support for people with dementia. In general, outdoor stay has proven to be of great importance to well-being. However, due to the often restricted outdoor environment's availability and lack of time from the healthcare professionals, many people with dementia rarely outweigh those who can independently provide for their own ability for outdoor stay. Therefore, it is important to describe the knowledge of outdoor stay for people with dementia living at nursing homes. Aim: The purpose is to put together knowledge about the meaning of outdoor stay for people with dementia living at nursing homes. Method: A literature review based on 13 scientific articles, quantitative and qualitative. Result: Outdoor stay in the form of different types of gardens, outdoor activities and exposure of daylight have positive effects on persons with dementia disease, as increased well-being and physical and cognitive function, and need of medication. Health care professionals and family members have knowledge about positive effects of outdoor stay for people with dementia disease, and it is important to make outdoor stay possible and offer activities outdoors that are individually adapted by need and ability. Conclusions: For people with dementia outdoor stay had positive results and as a contributing factor to people with dementia disease feeling increased quality of life. The outdoor activities should be individually adapted to the greatest effect on their well-being.
120

Den komplexa utomhuspedagogiken : En studie om fritidslärares uppfattningar av utomhuspedagogik som styrd eller ostyrd verksamhet / The complexity of outdoor education : A study concerning the teachers perception of planned or unplanned outdoor activities

Florentsson, Ebba, Tellander, Jenny January 2018 (has links)
Den här studien belyser hur fritidslärare definierar, uppfattar och arbetar med utomhuspedagogik. Vi upplever en viss otydlighet vad gäller utomhuspedagogiken - handlar det om styrda eller ostyrda aktiviteter eller kanske både ock? Syftet med studien är att nå en förståelse för hur fritidslärare arbetar med utomhuspedagogik och därigenom synliggöra deras uppfattningar om lärandet både vad gäller styrd och ostyrd verksamhet ute. Vi har intervjuat sex fritidslärare. Studiens resultat visar att fritidslärarna har liknande arbetsmetoder och definitioner av utomhuspedagogik. Detta tror vi beror på att de alla gått samma utbildning på universitet, vid olika år, och ett kollegialt samarbete där samma metoder används. Fritidslärarnas uppfattningar är att både i de styrda och ostyrda aktiviteterna utomhus finns ett lärande. I de styrda aktiviteterna finns planerade mål med verksamheten som eleverna ska uppnå medans de ostyrda aktiviteterna ger måluppfyllelse och utveckling utan att det är planerat. Genom den oplanerade utomhusvistelsen gäller det att fritidslärare fångar upp de tillfällen som ges till lärande utan att detta planerats i förväg. / This study illustrates how teachers define, perceive and work with outdoor education. We are experiencing some uncertainty regarding outdoor education - is it about planned or unplanned activities or a combination of both? The purpose of the study is to clarify the understanding of how teachers work with outdoor education and thereby visualize there opinion about learning by planned or unplanned activities. We have interviewed six teachers. The study's results show that teachers have similar working methods and definitions of outdoor education. This we believe is due to the fact that they all have had the same education at universities, at different years, and collegial cooperation using the same methods. Teachers' perceptions are that both planned and unplanned outdoor activities are positive for learning. In the planned activities there are certained goals wich the students will achieve while the unplanned activities also provide goal fulfillment and development although not being planned. Through the unplanned outdoor activity, it is important that the teachers capture the upcoming opportunities and guide the student without this being planned in advance.

Page generated in 0.0898 seconds