The origin of this study was the Schools Inspectorate's quality review (2014), which criticized the distance education of municipal adult education. In the review they criticized the distance educations lack of ability to adapt the education to student. The curriculum for the degree program for special teachers (2011) stipulates that these are supposed to help eliminate obstacles and difficulties in the learning environment. This applies to both school-based education and distance education. The aim of this study was to contribute to increased knowledge of distance education in municipal adult education with a focus on accessibility and participation. In the study students in vulnerability’s experience of accessibility and participation was examined. The result shows that students are assigned to carry out tasks on their own and the teacher is reduced to being an appraisal teacher. Teaching is largely non-existent and when students communicate with their teacher, they almost always do so in writing, which results in an increasing of the linguistic vulnerability. Students describes a loneliness and they are critical of the lack of interaction with other students.

No description available.

No description available.

Adolescensutvecklingen är en känslig period, då övergången från att vara ett beroende barn till att bli en självständig vuxen skall äga rum. Under denna kritiska process sker identitetsutveckling och strävan efter att vara oberoende föräldrar ökar. År 2013 rapporterades att cirka 50000 personer i Sverige har typ 1 diabetes mellitus (T1DM) och statistik pekar på en ständig ökning av sjukdomen. T1DM är en ämnesomsättningssjukdom som kännetecknas av brist på hormonet insulin. Sjukdomen behandlas med insulin, kost och motion och kräver dessutom regelbundenhet och daglig egenvård. Syftet med studien var att identifiera hälsorelaterade utmaningar med T1DM under adolescensutvecklingen, ur ett personperspektiv. Studien är utförd som en litteraturstudie där 13 vetenskapliga artiklar har granskats och bearbetats. Resultatet visar att T1DM under adolescensutvecklingen medför speciella utmaningar och problematik kring föräldrarelationen, vikten av kunskap och stöd samt behovet av att vara som alla andra. Vidare forskning bör fokusera på föräldrars samt hälso- och sjukvårdspersonals perspektiv kring T1DM under adolescensutvecklingen, för att få ett helhetsperspektiv och kunna stödja den drabbade ungdomen på bästa sätt. / The adolescence is a sensitive period with the transition from being a dependent child to becoming an independent adult. During this critical process ones identity develops and the desire to be self-sustaining without parents increases. In 2013 it was reported that approximately 50 000 people in Sweden have type 1 diabetes mellitus (T1DM) and statistics point to a steady increase of the disease. T1DM is a metabolic disease characterized by a lack of the hormone insulin. The disease is treated with insulin, diet and exercise and also requires regularity and daily self-care. The purpose of this study was to identify health related challenges with T1DM during the period of adolescence, from a person perspective. This is a literature study in which 13 scientific articles have been reviewed and processed. The result shows that T1DM during the period of adolescence poses special challenges and problems relating to the parental relationship, the importance of knowledge and support, and the need to be like everyone else. Further research should focus on the perspectives of both parents and healthcare staff on T1DM during adolescence, to get an overall perspective and be able to assist the affected youth in the best possible way.

Socionomer rekryteras till ett vidsträckt verksamhetsfält där arbetsuppgifterna ofta präglas av olika utmaningar, etiska dilemman och komplexa beslutsfattningar. Socionomutbildningen är utformad för att balansera generell akademisk kunskap och praktisk yrkesförberedelse, i syfte att rusta blivande socionomer att kunna möta och bistå människor i socialt utsatta livssituationer. Denna studie syftar till att undersöka hur nyexaminerade socionomer upplever och hanterar utmaningar i övergången från studier till yrkesliv. Resultatet baseras på fem semistrukturerade intervjuer som bearbetats genom en kvalitativ innehållsanalys. Tidigare forskning inom ämnesområdet samt ett urval av teoretiska perspektiv har även legat till grund för tolkning och analys av studiens resultat. Av resultatet framgår att nyexaminerade socionomer upplever ett visst ”glapp” mellan socionomutbildningen och yrkeslivet, att de konfronterats med såväl förväntade som oförutsedda utmaningar vilka varit svåra att hantera och för många lett till negativa känslor av stress. Trots svårigheterna i yrket menar dock nyexaminerade socionomer att positiva aspekter överväger de negativa, att arbetet känns meningsfullt. / <p>2018-06-07</p>

Forskning har visat på att det är av största vikt att ha ett utvecklat tal- och skriftspråk för att klara av dagens samhälle. En viktig färdighet i grundskolan är läsförståelse. Forskning kring elever med autism och läsförståelse visar att det ofta finns en annorlunda språkutveckling och ett annorlunda sätt att ta till sig och förstå en text. Flera studier visar att elever med autismspektrumtillstånd (AST) har svårt med läsförståelsen, särskilt när det gäller att läsa mellan raderna och att analysera texters innehåll. Syftet med studien är att öka förståelsen för lärare/speciallärare/specialpedagogers erfarenheter kring elever med AST gällande läsförståelse och vilka strategier de använder i sin undervisning för att främja läsförståelsen. Detta undersökte vi genom en kvalitativ intervjustudie i vilken vi intervjuade tolv lärare/speciallärare/specialpedagoger. Resultatet visar att majoriteten av informanterna upplever att elever med AST största utmaning är att läsa mellan raderna. Resultatet visar även svårigheter med att analysera och reflektera kring text. Även skolmiljöns utformning har en stor påverkan på all inlärning. Informanterna nämner ingen namngiven läsförståelsestrategi eller program. De nämner däremot en rad olika strategier som används i undervisningen som: stanna upp, läsa om, förutspå, sammanfatta, leta efter svaret, nyckelord, textuppbyggnad, sätta texten i ett sammanhang, koppla till egna erfarenheter, ta hjälp av bilder och rubriker. För att främja en god läsförståelse använder informanterna, högläsning, gemensam läsning med textsamtal i undervisningen. Informanterna beskriver också att elever med AST möter många utmaningar som kan kopplas till deras funktionsnedsättning.

Studiens syfte är att tillföra kunskap om hur matematiklärare i årskurs 1-3 beskriver att de uppfattar begreppet särbegåvning, hur de identifierar de matematiskt särbegåvade eleverna, vilka utmaningar de ställs inför samt hur de anpassar sin undervisning för att ge matematiskt särbegåvade elever möjlighet att utvecklas i matematik. Undersökningen består av semistrukturerade intervjuer som genomfördes med verksamma matematiklärare.Resultatet visar på att lärare anpassar sin undervisning till de matematiskt särbegåvade eleverna på olika sätt och att de finner olika delar utmanande i arbetet med denna elevgrupp. Lärarnas uppfattningar om matematiskt särbegåvade elever varierade en del och även deras sätt att identifiera denna elevgrupp. Det går däremot att dra kopplingar mellan lärarnas olika tankesätt och arbetssätt. / The purpose of the study is to provide knowledge about how mathematic teachers in grades 1-3 describe that they perceive the concept of gifted students, how they identify the mathematically gifted students, what challenges they face and how they adapt their teaching to give mathematically gifted students the opportunity to develop in mathematics. The survey consists of semi-structured interviews conducted with active mathematic teachers.The results shows that teachers adapt their teaching to the mathematically gifted students in different ways and that they find different parts challenging in the work with this group of students. The teachers' perceptions of mathematically gifted students varied somewhat and their way of identifying this group of students. On the other hand, it is possible to draw connections between the teachers' different ways of thinking and working. / <p>Matematik</p>

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare i årskurs 1–3 arbetar med textsamtal i undervisningen ur ett lärarperspektiv. Vi kommer att beskriva lärarnas tankar och beskrivningar kring hur de genomför sin undervisning för att främja elevernas läsförståelse ur ett sociokulturellt perspektiv. Ett ytterligare syfte är att undersöka hur lärarnas förutsättningar kan leda till att de upplever utmaningar i arbetet med textsamtal. Utifrån studiens syfte undersöks följande frågeställningar: Hur genomför läraren textsamtal i undervisningen för att utveckla elevers läsförståelse i interaktion med andra? Vilka svårigheter möter läraren som väljer att ha det anslaget? Studien genomsyras av det sociokulturella perspektivet med utgångspunkt i Vygotskijs teori där lärandet inom textsamtal sker i samspel med andra. För att besvara studiens frågeställningar har vi valt att utgå från kvalitativa intervjuer som datainsamlingsmetod. Studiens empiri består av inspelade intervjuer, anteckningar och transkriberingar för att utöka trovärdigheten i materialet. Totalt har sex behöriga lärare deltagit i undersökningen. I resultatet framgår det att samtliga lärare i studien använder modeller för textsamtal som stöd för att genomföra samtalet och hjälpa eleverna i lärandet. Vidare visar resultatet att läraren anser att olika strategier kan främja elevernas läsförståelse. Resultatet visar att läraren anser att arbetet med textsamtal har positiva effekter på elevernas lärande och bör förekomma frekvent i undervisningen. Lärarna önskar att de har mer tid till att förbereda arbetet med textsamtal och att det kan ske i mindre grupper.

I följande studie är syftet att jämföra två olika skolors arbetsmetoder inom matematikämnet samt deras fördelar, svårigheter och utmaningar. Frågeställningen som studien undersöker är: Vilka fördelar, svårigheter och utmaningar framkommer vid jämförelse mellan två olika skolors arbetsmetoder, Singaporemodellen och varierad matematikundervisning utifrån ett lärarperspektiv? För att besvara frågeställningen har en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer valts med sex verksamma lärare i årskurs 4-6. Studiens teoretiska ramverk har varit det sociokulturella perpsektivet med fokus på interaktion, scaffolding och mediering. Sammanfattningsvis visade resultaten att det finns liknande fördelar, svårigheter och utmaningar för både arbetsmetoder. Det fanns fyra övergripande fördelar i både arbetsmetoder vad gäller interkationens vikt, språkutvecklande arbetssätt, vikten av det visuella stödet samt en positiv förändring av elevernas inställning till matematikämnet. En fördel som framkom i studiens resultat och tidigare forskning i endast Singaporemodellen var dess positiva påverkan på elevernas problemlösningsförmåga. Arbetsmetodernas svårigheter och utmaningar var liknande men däremot fanns något som skiljde dem åt vilket var att Singaporemodellen kunde stötta och utmana alla elever medan den varierade undervisningen visade brister i att kunna utmana de högpresterande eleverna. Övriga svårigheter och utmaningar som blev synliga för båda arbetsmetoderna var tidsaspekten och språkaspekten. Studiens övergripande slutsats visar att både Singaporemodellen och den varierade undervisningen leder till att eleverna utvecklar sina matematiska förmågor samt att Singaporemodellen består av en varierad undervisning.

I relation till den ökade digitaliseringen av samhället och verktygen för undervisning finns det relativt lite information om användning av simuleringar i svenska gymnasieskolor. Därför syftar denna studie till att undersöka hur gymnasieelever i årskurs 1 använder och utvärderar digitala simuleringar i kemiundervisningen. Genom ett webbaserat enkätformulär ställdes generella frågor kring elevernas användning av digitala läromedel. Resultaten visade att majoriteten av gymnasieeleverna i denna klass använde den analoga boken men kände till digitala simuleringar. Enkätundersökningen efterföljdes med gruppintervjuer för att ta reda på: a. hur eleverna upplevde utövandet av den digitala simuleringen som tilldelades under kemilektionen, b. ifall simuleringen kunde påverka förståelsen av kemiska begreppet mättnad och c. vilka för- och nackdelar eleverna kunde identifiera.Resultat visade också att majoriteten av eleverna upplevde utövandet av simuleringen positivt. Den positiva upplevelsen var kopplad till att simuleringen var lättbegriplig med möjligheten att lätt kunna göra om momenten. Vidare förklarade eleverna att enkla strukturen, smidigheten samt tidsbesparingen var andra fördelaktiga faktorer. Till nackdelarna identifierades problematik med att få exakta mått samt att simuleringen upplevdes begränsad. Eleverna önskade fler utmaningar med ökad svårighetsgrad. När det gäller begreppsförståelse urskildes två grupper i denna klass, varav den ena fann att användningen av simuleringen underlättade förståelse av begreppet mättnad, medan den andra gruppen inte kopplade förändringar i simuleringen och tyckte att skärmen bara ändrade färg. Vidare lyftes fram överdimensionering av digitala läromedel som orsakat tydlig trötthet på skärmen och i samband med det skulle simuleringar enbart komplettera undervisningen och aldrig ersätta laborationerna. Slutligen visade studien tydligt att, även om simuleringen är digital, används den bäst i lärarens närvaro.