Sammanfattning Begreppet begåvning förklaras och som leder vidare till förklaring av begreppet särbegåvade elever inom matematik och dess olika innebörder för att slutligen framhäva vikten av lärarens roll i undervisningen av särbegåvade elever. Vilket har klargjort vissa huvudrubriker vi funnit extra relevanta och betydande för särbegåvade elever inom matematik som studien redogör för. Syfte Vårt syfte med studien är att får reda på vad forskningen säger om hur lärare kan identifiera särbegåvade elever samt vad forskningsläget säger om hur lärare kan motivera och stimulera särbegåvade elever i matematikundervisningen? Metod Kunskapsöversikten är uppbyggd av en litteraturstudie. Vi har använt oss av metoden databassökning vid framtagning av artiklar och som är grunden till litteraturstudien. De databaser som använts är Eric Proquest, Google Scholar och Primo. Resultat Resultatet påvisar att de särbegåvade eleverna ofta är understimulerade. Anledning till det kan bero på att lärare inte har kunskapen för hur de ska göra eller så har de inte tiden för att undervisa på ett differentierat vis. Forskning visar på att de särbegåvade eleverna behöver ett samspel mellan elever, skola samt deras sociala miljö för att lyfta fram deras förmågor på bästa sätt. Det som behövs är mer forskning kring differentiering och hur undervisning för de särbegåvade eleverna kan bedrivas i ett klassrum samtidigt som den vanliga undervisningen. Resultatet visar att det först och främst finns många olika definitioner på vad särbegåvning innebär och att det än i dag inte finns någon entydig definition av begreppet. Forskningen är dock överens om att det finns vissa karaktärsdrag som signifierar särbegåvade elever.

No description available.

Syftet med arbetet är att undersöka på vilket sätt några lärare arbetar med de högpresterande eleverna i ämnet engelska så att de når så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling. Till min hjälp har jag tre frågeställningar som handlar om hur man upptäcker högpresterande elever, vilka redskap och metoder lärarna använder för att skapa sig en bild över de högpresterande eleverna och vilka arbetsmetoder man använder för att utveckla varje individ. Jag har valt en kvalitativ metod där jag låtit intervjua fyra lärare. Jag har undersökt lärarnas uppfattningar vid det tillfället. Arbetets resultat går inte att generalisera utan ger endast en bild av lärarnas uppfattningar vid intervjutillfället. Jag har valt att använda mig av Self-Determination Theory, där jag utgår från inre och yttre motivation för att försöka tolka mitt material av det lärarna säger. Arbetet är även inspirerat av den proximala utvecklingszonen om lärande då den även hör ihop med motivation och utmaning. Resultatet av undersökningen visar att det råder en oenighet i hur man identifierar högpresterande elever, samt i hur man bör förhålla sig till kunskapskraven och dess mål. Undersökningen visar även att lärare använder samma material till alla elever och att man inte bjuder in eleverna till delaktighet i utformningen av undervisningen. Förvånande nog visade även undersökningen att om eleverna ville få vidare stimulans och utmaning var eleverna tvungna att efterfråga det själva.

Drygt 50 miljoner personer världen över lider idag av demenssjukdom. En siffra som förväntas tredubblats vid år 2050. Demenssjukdomar beskrivs som kroniska och degenerativa och har påverkan på personens minne, beteende samt förmågan att utföra dagliga sysslor. Personer med demenssjukdom är i behov av kompetent omvårdnad baserad på respekt för personens autonomi, integritet och värdighet. I takt med ökningen krävs mer kunskap kring omvårdnad vid demenssjukdom, för att personer med diagnosen skall erhålla rätt och passande vård. Syftet med studien var att belysa etiska utmaningar i omvårdnaden av personer med demenssjukdom. För att besvara syftet genomfördes en litteraturstudie med artikelsökningar i tre olika databaser. Det resulterade i fem kategorier; Bevara personens värdighet, Bristande kompetens, Bristande stöd, Bristande tid och resurser samt Bristande kommunikativ förmåga – den outtalade utmaningen. Det är av vikt att besitta kunskap kring de etiska utmaningar som uppstår i omvårdnaden av personer med demenssjukdom, då det kan öka förutsättningarna för en personcentrerad vård och därmed bevara personens autonomi, integritet och värdighet. / Approxmently 50 million people worldwide suffer from dementia today. A number that is expected to triple by year 2050. Dementia is described as chronic and degenerative and has an impact on the person's memory, behavior and ability to perform daily chores. People with dementia are in need of competent nursing based on respect for the person's autonomy, integrity and dignity. In line with the increase more knowledge about dementiacare is needed in order for people with the diagnosis to receive the right and appropriate care. The aim of this study was to highlight ethical challenges in the care of people with dementia. To answer the purpose, a literature study was conducted with article searches in three different databases. It resulted in five categories; Preserve the person's dignity, Lack of competense, Lack of support, Lack of time and resources and Lack of communicative – the unspoken challenge. It is important to have knowledge about the ethical challenges that arise in the care of people with dementia, as it can increase the conditions for a person-centered care and thus preserve the person's autonomy, integrity and dignity.

Barn spenderar en avsevärd del av sin vardagstid på förskolan, vilket gör att barns fysiska förutsättningar och vad förskolan erbjuder för rörelseaktiviteter är väsentliga faktorer som kan gynna barns välmående. Studiens syfte är att synliggöra hur förskollärare beskriver sitt arbete med rörelse i förskolans utbildning. I denna kvalitativa studie har vi valt att använda oss av semistrukturerade intervjuer. Studien har analyserats utifrån Deweys lärandeteori och centrala begreppet intelligent action och Gibsons begrepp affordance. I resultatet framkommer det att förskollärare anser att rörelseaktiviteter ska vara lustfyllda. Förskollärare lyfter både beskrivningar av sitt arbete med rörelseaktiviteter i förskolans utbildning samt utmaningar som förekommer i förskolans rörelsearbete. Slutsatsen visar att förskollärare kan skapa gynnsamma rörelseaktiviteter till barn genom att ha ett tillåtande förhållningssätt där förskolläraren synliggör och ser möjligheter till rörelse, men även genom att erbjudas tid och kompetens för att göra det möjligt.

I svensk matematikundervisning har läroböcker en central roll och tillhörande lärarhandledningar har potential att stödja lärare i deras undervisning. Syftet med studien var att öka kunskapen om hur några vanligt förekommande läromedel behandlar det binära talsystemet och vilket stöd tillhörande lärarhandledningar ger till lärare i undervisningen av det binära talsystemet. För att uppnå syftet har vi operationaliserat två teoretiska ramverk för att genomföra en analys av fem vanligt förekommande läroböcker i Sverige samt deras tillhörande lärarhandledningar. Vi fann att 0,5 % av 20 816 uppgifter behandlar det binära talsystemet. Av dessa uppgifter går 97 % att lösa med hjälp av ett direkt stöd från läroboken. I analysen av tillhörande lärarhandledningar visar resultatet att lärarhandledningar främst talar genom lärare, det vill säga att de syftar till att styra lärares handlingar.

Detta examensarbete gjordes i samarbete med Boda Borg Torpshammar där jag fick i uppdrag att ta fram ett förslag till ett nytt quest. Questet skulle ersätta ett tidigare och behövde därför ha ungefär samma svårighetsgrad och samma fysiska nivå. Jag har under projektets gång genomfört tester och brukarstudier för att ta fram hinder och utmaningar samt arbetat fram ett gemensamt tema. Avslutningsvis har jag byggt en fysisk modell som visar förslaget i en skala på 1:10.

Idag finns det över en miljard människor som har någon form för funktionsvariation som påverkar deras vardagsliv. Ungefär hälften av dessa har en fysisk funktionsvariation, vilket komplicerar en persons rörlighet och självomsorg. Oftast är personer med en fysisk funktionsvariation beroende av ett hjälpmedel så som rullstol för att uppnå rörlighet. Antalet personer som har en fysisk funktionsvariation är ökande i takt med populationsväxten och åldrande befolkning. Resor och turism har idag blivit en stor del av en persons vardagsliv, då vi människor reser oftare och längre än någonsin tidigare. Vid längre resor och internationell turism används ofta flygtransport, vilket har blivit ett effektivt och ekonomiskt transportmedel. På så vis har flygtransporten utvecklats till att bli ett vanligt transportmedel som anses att förutse alla i samhället med tillgänglighet att flyga. Denna studie undersöker relation till den ökande populationen med fysisk funktionsvariation och deras förutsättningar för tillgängligheten att resa med flyg. Ämnet studeras genom forskningsfrågor som berör flygerfarenheten hos personer med fysisk funktionsvariation, deras utmaningar och svårigheter, rättigheter och möjligheter samt deras förslag på förbättringar inom flygtransport. Det empiriska materialet utgår från kvalitativa intervjuer med 16 informanter från hela landet. Studiens vetenskapliga ansats utgår från socialkonstruktivismen som har lagt grunden för det kvalitativa metodvalet. Socialkonstruktivismen har även gett stöd för att nå kunskap och förståelse inom studiens forskningsämne. Det teoretiska ramverket belyser fysisk funktionsvariation, jämlikhet, tillgänglighet och flygtransport. Resultatet framförs därefter i en tematisk analys där kopplingar som har identifierats är i tematiska teman. Utifrån studiens resultat går det att dra diskussioner om viktiga aspekter som kan belysas inom förutsättningar för passagerare med fysisk funktionsvariation inom flygtransport. Samtidigt presenteras ny kunskap som har framkommit i relation till studien. Avslutningsvis dras slutsatser där studiens avslutas med förslag på tidigare forskning inom tillgänglighet för personer med fysisk funktionsvariation inom turism och flygtransport. / Today, there are over one billion people who have some kind of functional variation that affects their everyday life. About half of these have a physical function variation, which complicates a person's mobility and self-care. Most often, people with a physical function variation are dependent on an assistive device such as a wheelchair to achieve mobility. The number of people who have a physical function variation is increasing in pace with population growth and aging population. Travel and tourism have today become a big part of a person's everyday life, as we people travel more often and longer than ever before. For long journeys and international tourism, air transport is often used, which has become an efficient and economical means of transport. In this way, air transport has evolved into a common means of transport which is considered to anticipate everyone in society with accessibility to fly. This study examines the relationship with the increasing population with physical function variation and their conditions for accessibility to travel by air. The topic is studied through research questions that affect the flying experience of people with physical functional variation, their challenges and difficulties, rights and opportunities, and their suggestions for improvements in air transport. The empirical material is based on qualitative interviews with 16 informants from all over the country. The study's scientific approach is based on social constructivism, which has laid the foundation for the qualitative choice of method. Social constructivism has also provided support for achieving knowledge and understanding within the study's research topic. The theoretical framework illustrates physical function variation, equality, accessibility and air transport. The result is then presented in a thematic analysis where links that have been identified are in thematic themes. Based on the results of the study, discussions can be drawn on important aspects that can be illuminated within the conditions for passengers with physical functional variation in air transport. At the same time, new knowledge is presented that has emerged in relation to the study. In conclusion, conclusions are drawn where the study concludes with proposals for previous research on accessibility for persons with physical functional variation in tourism and air transport.

No description available.

Syftet med studien är att genom intervjuer lyfta fram förskollärarnas uttalande om matematik. Kan deras erfarenheter från barndomen ha en betydelse för hur de arbetar med matematik i deras yrke som förskollärare. Även höra hur förskollärarna stöttar och utmanar barn utifrån deras individuella kunskapsnivå både i planerade aktiviteter men också i vardagssituationer. Genom syftet har följande forskningsfrågor dykt upp: Hur upplever förskollärarna sina tidigare matematiska erfarenheter? Vad anser förskollärarna om hur deras tidigare matematiska erfarenheter har för betydelse för deras undervisning, idag? Hur resonerar förskollärare kring utmaning och stöttning i barns kunskapsutveckling inom matematiklärande i förskolans verksamhet? Problemområdet i studien utgår från att tidigare forskning som i största del är utomnordisk forskning nämner att pedagoger inte har tillräckligt med kunskap inom matematik, vilket leder till att de inte kan stötta barnen med de grundläggande kunskaperna inom matematik. Medverkande i studien är sju förskollärare från totalt två förskolor, där enskilda semistrukturerade intervjuer har genomförts. Vi har analyserat utifrån en hermeneutisk ansats. Genom vår förförståelse av deltagarnas uttalande har vi sedan tolkat uttalandet och därefter skapat en ny förståelse. Resultatet från studien är att förskollärarna har olika erfarenheter från deras barndom och en del anser sig dåliga på matematik. Förskollärarnas erfarenheter har påverkat dem positivt i deras undervisning inom matematik. De anser att det är viktigt att stötta och utmana varje barn utifrån deras individuella kunskapsnivå och att det är lättast att göra i vardagssituationer med enskilda barn. Slutsatsen belyser att det är viktigt att vara medveten om barns individuella kunskapsnivå för att kunna stötta och utmana dem. Samt att erfarenheter och verktyg bidrar till nytt lärande.