Abstract   The aim of this study is to examine how teachers, assistants and residential caregivers talks about the possibilities for student with intellectual and developmental disabilities to participate through decision-making. The study is qualitative and the metodological approach is focus group interviews with three professional. Participation in questions regarding to the child is decided by the UN convention on the rights of the child, and the convention is present through out this study. The possibilities to participation for the selected group of student, where everyone has a deaf-blind diagnosis combined with intellectual and developmental disabilities, is as both the result and earlier research shows related to communication and personnel competence.   The study has Harts ladder of participation as a theoretical basis and the analysis shows a way of working where students are offer frequent choice in everyday situations. At the same time the result shows a collision between the decision that each and every individual student should be participating in larger and more crucial choice and more protective factors not too expose the student for perceived demand-situations.   Keywords   Participation, decision-making, early development, communication. / Sammanfattning   Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger, assistenter och boendepersonal ser på möjligheterna för elever på tidig utvecklingsnivå att vara delaktiga genom beslutsfattande. Studien är kvalitativ och tillvägagångssättet är fokusgruppsintervjuer med respektive yrkesgrupp. Delaktighet i frågor som rör det enskilda barnen är fastslagen av FN:s konvention om barnets rättigheter och denna konvention finns i arbetet som en röd tråd. Möjligheter till delaktighet för den valda elevgrupp, där samtliga elever har en döv-blind diagnos i kombination med utvecklingsstörning, bygger som resultatet och tidigare forskning visar på kommunikation och personalens kompetens.   Analysen av resultatet har Harts delaktighetsstege som teoretisk utgångspunkt och visar på ett arbetssätt där eleverna erbjuds frekventa val i vardagssituationer. Samtidigt visar studiens resultat en kollision mellan önskan om att den enskilde eleven ska vara delaktig även i större och mer avgörande val och skyddande faktorer för att inte utsätta eleven för upplevda krav-situationer.   Nyckelord   Delaktighet, beslutsfattande, tidig utvecklingsnivå, kommunikation

Detta utvecklingsinriktade arbete har sin utgångspunkt i elevers konflikter på fritidshemmet. Projektet har bedrivits på en verksamhetsintegrerad skola där ett problemområde uppmärksammats genom observationer.  Det som upptäcktes var att eleverna hamnade i ett flertal konflikter under deras vistelse på fritidshemmet. Detta bidrog även till ett dåligt klimat i den bemärkelse att det blev turbulent i elevgruppen och pedagogerna som arbetade på fritidshemmet fick lägga mycket tid och energi på att hantera dessa konflikter. Aktioner har bedrivits där en utvald elevgrupp som har haft denna problematik har fått delta. Eleverna har tränat på att analysera filmklipp i syfte att kunna reflektera över sitt eget handlade i konflikter.  De har även fått träna på kamratmedling, som skulle kunna fungera som ett verktyg för eleverna i framtida konflikthanteringar. Syftet med aktionerna var att eleverna skulle få ges möjlighet att kunna bli mer reflekterande i sitt handlande när konflikter skedde. De erbjöds även möjligheter att tillämpa kunskaper om konflikthantering i form av kamratmedling i form av olika fokusspel. Resultatet visade på att eleverna var mycket positiva till att aktionerna sattes i kraft och de visade även prov på att kamratmedling skulle kunna användas i framtida konflikter.

Intresseområdet i detta examensarbete är särskoleelever som befinner sig på en tidig utvecklingsnivå och saknar förmåga att tala. Dessa elever behöver ett alternativt kommunikationssätt för att kunna samspela med andra människor och för att kunna delge sina tankar och känslor. Särskolan har uppdraget att arbeta för att alla elever ska ha ett fungerande kommunikationssätt. Syftet med detta arbete är att ta reda på hur några lärare på särskolor och hur en logoped vid en barn- och ungdomshabilitering gör för att bedöma vilket alternativt kommunikationssätt varje barn och ungdom de arbetar med ska använda. Den teoretiska utgångspunkten är begreppet kommunikation samt forskning om kommunikation kopplat till utvecklingsstörning och andra funktionshinder. Studien är kvalitativ med intervjuer av lärare som arbetar på särskolor samt intervju med en logoped vid en barn- och ungdomshabilitering. Resultatet visar att de intervjuade lärarna vid särskolorna prövar sig fram genom observationer och använder tidigare erfarenheter för att bedöma vilket alternativt kommunikationssätt deras elever ska använda. Logopeden använder ett frågeformulär vid bedömningen. Vidare framkommer att samverkan i arbetslaget är viktig vid bedömning av elevernas kommunikationsnivå och i arbetet med att utveckla elevernas kommunikation.

<p>Intresseområdet i detta examensarbete är särskoleelever som befinner sig på en tidig utvecklingsnivå och saknar förmåga att tala. Dessa elever behöver ett alternativt kommunikationssätt för att kunna samspela med andra människor och för att kunna delge sina tankar och känslor. Särskolan har uppdraget att arbeta för att alla elever ska ha ett fungerande kommunikationssätt. Syftet med detta arbete är att ta reda på hur några lärare på särskolor och hur en logoped vid en barn- och ungdomshabilitering gör för att bedöma vilket alternativt kommunikationssätt varje barn och ungdom de arbetar med ska använda.</p><p>Den teoretiska utgångspunkten är begreppet kommunikation samt forskning om kommunikation kopplat till utvecklingsstörning och andra funktionshinder. Studien är kvalitativ med intervjuer av lärare som arbetar på särskolor samt intervju med en logoped vid en barn- och ungdomshabilitering.</p><p>Resultatet visar att de intervjuade lärarna vid särskolorna prövar sig fram genom observationer och använder tidigare erfarenheter för att bedöma vilket alternativt kommunikationssätt deras elever ska använda. Logopeden använder ett frågeformulär vid bedömningen. Vidare framkommer att samverkan i arbetslaget är viktig vid bedömning av elevernas kommunikationsnivå och i arbetet med att utveckla elevernas kommunikation.</p>

No description available.

Malmö högskolaLärarutbildningenSkolutveckling och ledarskapSpecialpedagogisk påbyggnadsutbildningHöstterminen 2005Granstedt, Inger & Karlsson, Eva (2005)Kartläggning av elever på tidigutvecklingsnivå med flera funktionsnedsättningar. (Screening of pupils at an early development level with multiple disabilities). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen,Malmö högskola.Syftet med följande arbete var att studera hur specialpedagoger i praktiken kartlägger elever på tidig utvecklingsnivå med flera funktionsnedsättningarsamt vad som kartläggs och hur pedagogerna använder och utvärderar informationen.Arbetet innehåller en översikt av kartläggningsmaterial som är speciellt anpassadetill elever på tidig utvecklingsnivå med flera funktionsnedsättningar.Med hjälp av intervjuer undersöks vilka kartläggningsmaterial som används i verksamheterna.Huvudresultatet visar att pedagogerna använder nulägesbeskrivningen i den individuella utvecklingsplanen som kartläggning och inte de anpassade kartläggningsmaterialen.Nyckelord: kartläggning, tidig utvecklingsnivå, flera funktionsnedsättningar, individuella utvecklingsplaner.Handledare: Lotta AnderssonExaminator: Sten-Sture Olofsson / Screening of pupils at an early development level with mutiple disabilities.

Denna studie undersöker pedagogers uppfattningar om kunskap och kunskapsbedömning i ämnesområdet kommunikation i träningsskolan. Jag har inspirerats av fenomenografi som vetenskaplig metod. Resultatet bygger på en kvalitativ undersökning i form av sex intervjuer. Inga generella slutsatser kunde dras, då undersökningen var begränsad. Syftet var att visa pedagogers variationer av uppfattningar, vilket framkommit i studien.Resultatet har analyserats utifrån Dahlgren och Johanssons (2011) förenklade fenomenografiska analysmodell och presenteras i tre kategorier, kommunikation, kunskap och lärande och bedömning. Resultatet belyses utifrån tidigare forskning och två teoretiska utgångspunkter, det sociokulturella perspektivet och relationell pedagogik. Resultatet i studien visar att tolkningar av elevens kommunikativa uttryck ligger till grund för pedagogers uppfattningar om vad kunskap är och hur eleverna kunskapsbedöms i träningsskolan. Studien visar att pedagogers syn på kunskap tolkas utifrån vilket sätt de ser på specialpedagogisk verksamhet. Pedagogerna anser att relationskapande ökar elevens delaktighet för lärande. Anpassningar i miljö, förhållningssätt, bemötande och tillgänglighet lyfts som viktiga aspekter för lärande. Vidare visar resultatet att pedagogerna upplever att de har tillfredsställande bedömningsverktyg för att kunskapsbedöma eleverna, men däremot svårigheter med en gemensam syn av eleverna då de befinner sig på olika nivåer och att bedömningarna görs efter pedagogernas egna tolkningar.

<p>Syftet med studien var att studera specialpedagogers arbetssätt och syn på sin egen roll när det gäller kommunikation, utifrån elever på tidig utvecklingsnivå inom träningsskolan som använder alternativa kommunikationssätt för att både förstå och bli förstådda.</p><p>Arbetet ger en översikt av tidigare forskning kring kommunikation och då framförallt den icke-verbala kommunikationen. Begreppet kommunikation belyses utifrån funktionshinder och har flera olika utgångspunkter i studien. De valda teorierna kan kopplas både till kommunikation utifrån ett elevperspektiv och till den specialpedagogiska yrkesrollen.</p><p>Studien är kvalitativ och bygger på fyra intervjuer med specialpedagoger som arbetar inom träningsskolan med elever som använder alternativa kommunikationssätt.</p><p>Resultatet av studien visar att specialpedagogens roll inom träningsskolan är mycket komplex. Specialpedagogen behöver bred kompetens och kunskap inom många olika områden för att möta sina elever. Den kommunikativa miljön är kanske inte alltid optimal, men specialpedagogerna arbetar medvetet för att eleverna ska samspela med varandra och ta egna initiativ. Specialpedagogerna utgår alltid från elevernas individuella förutsättningar och behov och söker ständigt nya möjligheter till utveckling och lärande för varje enskild elev, vilket är en stor pedagogisk utmaning.</p>

Syftet med studien var att studera specialpedagogers arbetssätt och syn på sin egen roll när det gäller kommunikation, utifrån elever på tidig utvecklingsnivå inom träningsskolan som använder alternativa kommunikationssätt för att både förstå och bli förstådda. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning kring kommunikation och då framförallt den icke-verbala kommunikationen. Begreppet kommunikation belyses utifrån funktionshinder och har flera olika utgångspunkter i studien. De valda teorierna kan kopplas både till kommunikation utifrån ett elevperspektiv och till den specialpedagogiska yrkesrollen. Studien är kvalitativ och bygger på fyra intervjuer med specialpedagoger som arbetar inom träningsskolan med elever som använder alternativa kommunikationssätt. Resultatet av studien visar att specialpedagogens roll inom träningsskolan är mycket komplex. Specialpedagogen behöver bred kompetens och kunskap inom många olika områden för att möta sina elever. Den kommunikativa miljön är kanske inte alltid optimal, men specialpedagogerna arbetar medvetet för att eleverna ska samspela med varandra och ta egna initiativ. Specialpedagogerna utgår alltid från elevernas individuella förutsättningar och behov och söker ständigt nya möjligheter till utveckling och lärande för varje enskild elev, vilket är en stor pedagogisk utmaning.

No description available.