<p>Validerat; 20101217 (root)</p>

Jag har i denna studie valt att undersöka hur pedagogiskt drama kan fungera som en metod i arbetet mot en mer jämlik skola. Mitt syfte med undersökningen var att undersöka om och på vilket sätt pedagogiskt drama kan främja arbetet kring jämställdhet mellan pojkar och flickor i åk 6. Jag försökte även få svar på hur man med hjälp av pedagogiskt drama kan arbeta med att skapa en större förståelse för våra könsroller i samhället. Inledningsvis kommer jag att diskutera kring könsrollerna i samhället och flickor och pojkars olika förutsättningar. Vidare kommer jag att diskutera kring några av de olika metoderna inom pedagogiskt drama.I den andra delen av uppsatsen presenterar jag en sammanfattning av de observationer som jag gjort i två år 6:or, där jag har arbetat med några av de metoder som pedagogiskt drama innehåller. I mina observationer har jag valt att undersöka hur metoderna inom pedagogiskt drama kan bidrar till att skapa en större förståelse för ämnet som diskuteras. I slutet av uppsatsen kommer jag även att diskutera kring vad man som pedagog bör tänka på när man använder metoderna inom pedagogsikt drama. Jag har under min studie upptäckt att pedagogiskt drama fungerar som en utmärkt metod i arbetet med jämlikhet i skolan och även för att skapa en större förståelse för samhällets könsroller. I övningarna har eleverna varit delaktiga och blivit en del av processen, vilket bidragit till en ökad förståelse. Jag har genom min studie även upptäckt hur stort ämnet jämlikhet egentligen är och att vi alla har en del i arbetet. Det gäller bara att våga bryta mönstret och bidra till en förändring redan idag. / This essay is a study about how the pedagogical drama can be used as a method in striving for correspondence between genders in school. My intention is to observe if, and in what way the pedagogical drama can achieve equal opportunities between girls and boys in the sixth grade and how it can create a better perception of the gender disposition in our society.The starting point will be a discussion about the gender roles in our society and their different potentials. I will also present some tools in pedagogical drama.In the second part of my study I’ll make a summary of my observations with two classes in the sixth grade. In the end I will pin-point some significant issues of what you, as an educationalist should consider in your use of pedagogical drama as one way to achieve equal opportunities between genders in school.Keywords: Attitude valuation, equality, forum theatre, gender roles, pedagogical drama

Detta arbete har genomförts för att försöka klargöra hur elever uppfattar lärarens roll som kommunikationspartner och trygghetsfaktor.Uppsatsen har utgått ifrån de erfarenheter och upplevelser vi fått från vår VFT. Då vi båda har gått en KME-utbildning har denna legat till grund för de tankar som vi har kring det valda ämnet.Detta har lett till följande forskningsfrågor:•Hur uppfattar elever att skolan tar hand om deras existentiella behov?•Hur ser eleverna på deras relation till lärarna?

Validerat; 20101217 (root)

This study illustrates how drama methods and career counselling might interact. The aim is to investigate whether drama methods can enhance career counselling methods. Drama is here defined as an umbrella term that includes all forms of action methods used in psychology and education. A literature survey was carried out in parallel with qualitative research interviews. Three professional drama leaders were interviewed separately. This was followed by a group interview with five upper secondary school students, who had all taken a course in drama with a focus on personal development. The findings show that there are common and consistent goals and values between drama and career counselling. Both methods aim to raise the students’ awareness of themselves and their surrounding world. Also, both are in a field between psychology and education, which must be acknowledged and addressed. It further emerged that drama could contribute positively to the development of career counselling methods. Participating in a drama group could provide greater self-knowledge and give a broader vision of possibilities in the future. Interpretation of the results indicates that some drama techniques are particularly suited for use in career counselling. These include: values clarification practices, mirroring and role reversal, all techniques which involve the participants’ personal experiences. But even role playing which does not involve personal experience is probably appropriate, as long as the participants feel engaged in the topic and then given ample space for reflection. The techniques mentioned above are used (more or less) in drama methods like psychodrama, playback theater, role play, sociodrama, rainbow of desire and values clarification exercises. Some possible models for the interaction between drama and career counselling were discussed in the interviews: Career counselors could take an active part in an ongoing drama course (with a focus on personal development) by going into and be involved in certain stages of the interaction with the drama leader.  Career counselors could receive training in drama methodology (psychodrama training or similar) and then run their own courses. Career counselors could receive training in drama methodology (short courses) and bring elements of drama into counseling groups and classroom instruction, or into individual counselling sessions. People educated in drama could learn more about career counselling and bring questions around career into the drama groups. The results of the study may be useful for career counsellors who are interested in method development. Although this study has a particular focus on upper secondary school it does not exclude other school forms and organizations where career counselling is conducted. Since professionals, other than career counselors, may also have an interest in developing methods of career issues, the result could be useful for them as well, especially for professionals in the field of drama. / Detta är en studie som belyser metoderna drama och vägledning samt hur de eventuellt skulle kunna samverka. Syftet är att undersöka om drama skulle kunna bidra till en metodutveckling av vägledning. Drama definieras här som ett paraplybegrepp innefattande alla metoder där handling och gestaltning används, både från psykologins och pedagogikens områden. En litteraturstudie genomfördes parallellt med en intervjustudie. Tre professionella inom drama intervjuades enskilt. Sedan genomfördes en gruppintervju med fem gymnasieelever. De hade alla gått en kurs i drama med inriktning mot personlig utveckling. I resultatet framkom att det finns överensstämmande mål och värdegrund mellan drama och vägledning. Båda metoderna strävar mot att höja individens medvetenhet om sig själv och omvärlden. De befinner sig bägge i ett fält mellan psykologi och pedagogik och måste förhålla sig till detta. Vidare framkom att drama skulle kunna bidra positivt till en metodutveckling av vägledning. Deltagande i en dramagrupp kan ge ökad självkännedom och en bredare syn på framtida möjligheter. Tolkningen av resultatet indikerar att vissa dramatekniker är särskilt lämpade att använda i vägledningssyfte. I första hand värderingsövningar, speglingar och rollbyten med delar av sig själv, tekniker som alla involverar personligt material. Men även rollspel som inte är personliga är troligtvis lämpliga, så länge deltagarna är engagerade i temat och får utrymme att reflektera efteråt. Dessa tekniker ingår (mer eller mindre) i dramametoder som psykodrama, playbackteater, rollspel, sociodrama, värderingsövningar och rainbow of desire. Några möjliga modeller för samverkan mellan drama och vägledning diskuterades i intervjuerna:  -Vägledare skulle kunna ta en aktiv del i en pågående dramakurs (med inriktning mot personlig utveckling) genom att gå in och vara delaktiga i vissa moment i samverkan med dramaledaren.   -Vägledare skulle kunna fortbilda sig i dramametodik (psykodramautbildning eller liknande) och hålla egna kurser.  -Vägledare skulle kunna fortbilda sig i dramametodik (kortare kurser) och ha inslag av drama i vägledningsgrupper och klassrumsundervisning, kanske också göra enklare rollbyten i enskilda samtal. -Dramautbildade skulle kunna lära sig mer om vägledning och ta in vägledningsfrågor i dramagrupperna. Resultatet av studien kan vara till nytta för vägledare som är intresserade av metodutveckling. Även om denna studie har ett visst fokus på gymnasieskolan utesluter detta inte andra skolformer och organisationer där vägledning bedrivs. Eftersom även andra yrkesgrupper än vägledare kan ha intresse av metodutveckling av vägledningsfrågor kan resultatet vara till nytta även för dessa, särskilt yrkesverksamma inom dramaområdet.

Syftet med vår projektredogörelse var att skapa en teaterföreställning utifrån ungdomars tankar om sex- och samlevnad. För att teaterföreställningen skulle beröra ämnen som var relevanta för vår målgrupp delade vi ut ett frågeformulär i en gymnasieklass och har efter deras svar skapat vår gestaltning. Föreställningen spelade vi sedan upp för de ungdomar som hjälpt oss med inspirationen. För att bearbeta innehållet i teaterföreställningen med eleverna hade vi en efterföljande dramaworkshop där vi, framförallt med hjälp av värderingsövningar, synliggjorde elevernas tankar rörande kärlek, relationer och sex. Vår förhoppning var att skapa ett komplement till dagens sex- och samlevnadsundervisning i gymnasieundervisningen.Valet att behandla frågor rörande ämnet sex- och samlevnad gjorde vi eftersom vi tidigare upplevt att ämnet kan vara känsligt att närma sig i en skolsituation. Även då skolan har ett uppdrag att undervisa i sex- och samlevnad, står det dock endast i undantagsfall inskrivet i kursplanerna. Skolverket håller på att revidera sex- och samlevnadsundervisningen och ämnet kommer att tydligare skrivas in i kursplaner för vissa kärnämnen. I vår projektredogörelse behandlar vi förutom sex- och samlevnad, pedagogiskt drama och dess roll i gymnasieskolan och teorier rörande teater och drama där vi fokuserar på värderingsövningar. I denna projektredogörelse undersöker vi hur vår metod, teaterföreställning med efterföljande dramaworkshop, mottages av en gymnasieklass, och om denna metod kan vara ett sätt att närma sig frågor rörande kärlek, relationer och sex. Förutom elevernas utsagor har vi i intervjuat deras lärare kring hennes upplevelser av elevernas gensvar av både workshoptillfället och vår föreställning. Vi har kommit fram till att vår metod, teaterföreställning med efterföljande workshop, varit användbar när man vill bearbeta ämnet sex- och samlevnad. Teaterföreställningen berörde eleverna och workshopen öppnade upp för djupa diskussioner. / A painful experience?

<p>Föreliggande uppsats ställer frågan huruvida dramatisk metod kan vara ett verktyg i utsatta individers och gruppers empowermentprocess. Uppsatsen är en kvalitativ litteraturgranskning med fokus på en komparativ textanalys av fälten empowermentbaserat socialt arbete och dramatisk metod. Inspiration till analysprocessen har hämtats från grounded theory och ingången i uppsatsarbetet är följaktligen att beteckna som teoriöppen. Materialet som uppsatsen bygger på består av litteratur kring empowermentteorin, kring dramatisk metod och teori samt artiklar som behandlar ämnet drama som verktyg i dagens sociala arbete. Fokus ligger på frågan vad dramatisk metod har att erbjuda utsatta individer och grupper i en empowermentprocess. Dramatisk metod konkretiseras i uppsatsens kontext som en kombination av forumteater, rollspel och värderingsövningar. Via den komparativa textanalysen har nio stycken kärnkategorier utkristalliserat sig och dessa presenteras och diskuteras i uppsatsen. De nio kategorierna behandlar frågor som via den jämförande analysen har visat sig vara relevanta både i empowermentlitteraturen och i litteraturen om dramatisk metod och teori. Kategorierna är: Kreativitet, Kunskap, Medvetenhet, Reflektion och aktiv handling, Dialektisk förståelse, Kommunikation och interaktion, Resurser, Demokrati och delaktighet och Gruppen. Utifrån dessa kategorier förs slutligen en diskussion kring hur ett empowermentbaserat socialt dramaarbete skulle kunna se ut.</p>

Föreliggande uppsats ställer frågan huruvida dramatisk metod kan vara ett verktyg i utsatta individers och gruppers empowermentprocess. Uppsatsen är en kvalitativ litteraturgranskning med fokus på en komparativ textanalys av fälten empowermentbaserat socialt arbete och dramatisk metod. Inspiration till analysprocessen har hämtats från grounded theory och ingången i uppsatsarbetet är följaktligen att beteckna som teoriöppen. Materialet som uppsatsen bygger på består av litteratur kring empowermentteorin, kring dramatisk metod och teori samt artiklar som behandlar ämnet drama som verktyg i dagens sociala arbete. Fokus ligger på frågan vad dramatisk metod har att erbjuda utsatta individer och grupper i en empowermentprocess. Dramatisk metod konkretiseras i uppsatsens kontext som en kombination av forumteater, rollspel och värderingsövningar. Via den komparativa textanalysen har nio stycken kärnkategorier utkristalliserat sig och dessa presenteras och diskuteras i uppsatsen. De nio kategorierna behandlar frågor som via den jämförande analysen har visat sig vara relevanta både i empowermentlitteraturen och i litteraturen om dramatisk metod och teori. Kategorierna är: Kreativitet, Kunskap, Medvetenhet, Reflektion och aktiv handling, Dialektisk förståelse, Kommunikation och interaktion, Resurser, Demokrati och delaktighet och Gruppen. Utifrån dessa kategorier förs slutligen en diskussion kring hur ett empowermentbaserat socialt dramaarbete skulle kunna se ut.