Syfte: Syftet med studien är att undersöka kunders erfarenheter av och önskemål kring interaktionen med klädbutikers personal. Vidare undersöker studien på vilket sätt kunder vill att interaktionen ska ske samt inom vilka zoner och vid vilka tillfällen. Metod: Studien har en kvalitativ forskningsmetod och den empiriska datan är framtagen genom 15 semistrukturerade intervjuer med kvinnliga konsumenter. Studien har till en början en deduktiv ansats som sedan övergår i inslag av induktiv ansats inom vilka studien sedan växlar mellan. Slutsatser: Studiens resultat visar att kunder har önskemål om ett individanpassat bemötande under interaktion med personal samt att kunder lägger vikt vid personalens beteende och tillgänglighet. Studien visar även att kunders erfarenheter av interaktion med personal i klädbutiker inte överensstämmer med kunders önskemål kring detta fenomen. Många kunder har visat sig ha relativt låga förväntningar gällande denna interaktion men trots detta har det visat sig att personal i många fall inte lyckas leva upp till dessa förväntningar. Interaktionen med personal i klädbutiker har även visat sig vara av stor vikt för såväl kundens image av företaget som för kunders upplevelse av ett butiksbesök. Det framgår att denna interaktion har stor inverkan på kunders fortsatta beteende gentemot företaget vilket visar på att interaktionen utgör en viktig del av klädbutikers konkurrenskraft. / Purpose: The aim of this thesis is to examine customers' experiences and wants regarding the interaction with clothing store personnel. Furthermore, the thesis explores how customers would like this interaction to occur as well as in what zones and in which situations. Method: The study in this thesis follows a qualitative research method and the empirical data is gathered through semistructured interviews with 15 female consumers. Conclusion: The thesis' results show that customers have the desire for an individualized response in interaction with personnel, and that customers attach importance to the personnel behavior and availability. The thesis also shows that customers' experiences of interaction with personnel in clothing stores do not match customer wants concerning this phenomenon. Many customers have been shown to have relatively low expectations regarding this interaction, but in spite of this, it has been found that in many cases personnel fail to live up to these expectations. The interaction with personnel in clothing stores has also proved to be of great importance to both the customer's image of the company and the customer's experience of a shop visit. It appears that this interaction has a major impact on customers' continued behavior towards the company, which shows that interaction is an important part of clothing stores' competitiveness.

Titel: Den mobila bankkunden - En kvalitativ studie om kundrelationer och värdeskapande inom den svenska banksektorn.  Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur svenska storbanker arbetar med kundrelationer. Detta för att vi vill få kunskap om hur relationer har förändrats i och med digitalisering inom banksektorn samt för att kunna förstå hur banken måste anpassa sig och skapa värde för dagens mobila kund.  Forskningsfrågor: Hur upprätthåller banker relationen till den mobila kunden? Hur arbetar banker med att skapa värde för den mobila kunden?  Metod: En induktiv ansats har tillämpats i denna studie och genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer har empiri samlats in. Ett hermeneutiskt synsätt har legat till grund för uppsatsen, för att vi vill förstå samt tolka hur banker upprätthåller kundrelationer och skapa värde för sina kunder.  Slutsats: Vi fann i vår studie att oavsett hur samhället påverkas av digitaliseringen är det allra viktigaste för bankerna att ha kunden i fokus. Kunden är en medverkande aktör i tjänsten och det centrala är kundens nöjdhet samt bekvämlighet i tjänsten. Kundens värde skapas genom att banken bidrar med trygghet, tillit, omtanke, kommunikation och utveckling. / Title:The mobile bank customer - A qualitative study about customer relations and value creation in the Swedish banking sector.  Purpose: The purpose of this research is to investigate the relationships between large commercial banks and their customers in Sweden. This will allow us to examine the changes that have occurred as a result of the digitalization of commercial banking. In addition, it will give an insight into how banks can adapt and be of value for today’s increasingly mobile customer.  Research questions: How do commercial banks maintain relations with their increasingly mobile customers? How do banks try to make value for their mobile customers?  Method:An inductive approach has been applied in this study, and through qualitative semi structured interviews data has been gathered. A hermeneutical approach has given rise to the study, since we want to understand and depict how banks maintain customer relations and create value for their customers. Conclusion: No matter how society is affected by digitalization, we found that it is very important for the banks to focus on the customer. The customer is a participant in the service and the central focus is the customer's satisfaction and convenience in the service. The customer's value is created by the bank contributing with security, trust, consideration, communication and development.

Internet of Things gör det möjligt att skapa “smarta miljöer” där information kan utbytas mellan olika typer av enheter. Denna teknik kan leda till effektivisering och automatisering på en mängd olika sätt, till exempel i våra hem och för affärsverksamheter. Ett område där intresset för denna teknik är stort är inom industrin, där området benämns som Industry 4.0. Där förväntas tekniken bland annat kunna användas för att effektivisera och förutse underhåll av maskiner, en inriktning som kallas e-maintenance. Denna nya teknik medför anpassning och utveckling av nya affärsmodeller och olika typer av informationssystem baserade på dessa. För att värde ska kunna skapas för verksamheter vid användande av en informationshanteringsplattform bör värdeskapande faktorer utforskas.   Syftet med denna studie är att undersöka, utifrån aspekter ur DeLone och McLeans (2003) Information System Success Model, hur värde kan skapas för ett fallföretag vid användning av en informationshanteringsplattform kopplad till sensorer i verksamheten genom Internet of things. Studien har genomförts med en abduktiv forskningsstrategi och en kvalitativ ansats. En fallstudie har genomförts på ett kundföretag till Sigma Technology, som studien görs i samarbete med. Utifrån ett urval av de anställda på fallföretaget har uppfattningar kring värdeskapande faktorer undersökts, genom enskilda semi- strukturerade intervjuer. Intervjuerna har analyserats och jämförts med Delone och McLeans (2003) Information Systems Success Model för att finna samband eller avvikelser.   I studien framkom det att de framstående variablerna för värdeskapande är enkelhet, informationsstruktur, tillgänglighet och pålitlighet. Dessa faktorer ansåg respondenterna vara särskilt viktiga vid utformning av en informationshanteringsplattform. Resultatet visar även att studien till stor del stämmer överens med det teoretiska ramverket och de beroendeförhållanden Information System Success Model presenterar. Faktorer som respondenterna inte ansåg vara lika betydande för värdeskapande och som därmed avvek från modellen är dimensionen servicekvalitet. Baserat på studiens resultat presenteras förslaget att vidareutveckla modellen med den nya dimensionen interaktionskvalité, eftersom att analysen av de värdeskapande faktorerna beskriver detta behov. / Internet of Things enables the creation of “smart environments”, where it is possible to exchange information between objects. This can lead to increased efficiency and automatization in different ways, for example in our homes and for business operations. An area where the interest for this technology is immense is in the industrial sector, and is referred to as Industry 4.0. For this area, the adoption of this technology is expected to, for example, improve efficiency and to predict maintenance, an approach known as e-maintenance. This new technology implies modification and development of business models and enables different types of information systems based on these. To be able to generate value for businesses when using an information management platform, variables that create value should be investigated.   The purpose of this study is to examine value-adding variables, with aspects from Delone & McLean’s Information System Success Model (2003), for a specific business case by using an information management platform through Internet of Things and sensors in their operations. This study has been carried out as a case study with one of Sigma Technology’s clients, which this study was made in collaboration with. This study was carried out with an abductive research approach and a qualitative method. To examine the opinions of the company’s employees, individual, semi-structured interview was conducted. The interviews was analyzed and compared with Delone & McLean's Information Systems Success Model, to identify resemblance or divergence.   The findings in this study show that the significant variables for value to be created are simplicity, information structure, accessibility and reliability. These factors are considered to be especially important, according to the respondents. Findings also show that the study is mostly consistent with the theoretical model, however, some variance has been discovered and some modifications of the model are presented. A dimension that the respondents did not consider equally important for value creation, and thus deviated from the theoretical framework, is service quality. Based on the significant factors presented in the study, the proposal is to further develop the model by adding an additional dimension, interaction quality, for the reason that the analysis of the value creating factors in this study describes this need.

Frågeställning: Vilka nyckelaktiviteter använder sig företag av för att skapa värde tillsammansmed sina kunder i sociala interaktioner? Syfte: Studien syftar till att undersöka vilka aktiviteter respondentföretagen utför i sinvärdeskapande process tillsammans med sina kunder och användare i sociala interaktioner meddessa. Metod: En kvalitativ undersöknings design där semistrukturerade intervjuer utfördes medmålstyrt urval av 7 respondenter från olika företag i olika branscher. Slutsats: Studien visar att de företagen som undersökts ägnar sig åt olika typer avnyckelaktiviteter i den värdeskapande processen med kund i sociala interaktioner. Det finns vissanyckelaktiviteter som är gemensamma för de olika företagen och vissa används mer flitigt ellerframgångsrikt än andra. Oavsett vilka aktiviteter som utförs och oavsett företag så visar studienatt det finns en grundläggande process. Denna består av att företaget skickar ut någon form avoutput som når kunden och engagerar denna. Processen drivs av engagemang och företaget fåreller samlar input från kundernas engagemang. Denna input analyseras och återgår i företagetsom på så sätt kan förändra och förbättra sin output för att fortsätta engagera sina kunder isociala interaktioner. / Research-question: Which key activities do companies use to create value together with theircustomers through social interactions? Purpose: This study aims to investigate which activties the interviewed companies use in theirvalue-creation processes with their customers through social interactions. Method: The research question was examined by using a qualitative research design, throughsemi-structured interviews. A purposefull sample of eight respondents with different positions,from various companies operating in multiple fields. Conclusion: The study indicates that the interviewed companies use different kinds of keyactvities in their value-creation processes with their customers through social interactions. Someof the activities were shared in all of the companies, and some are more commonly used and hasproved to be more efficiant than others. Regardless of which activities were used by thecompanies, and regardless of which company, there was a similar process used by all companies:the company sends out output, this output reaches the customers and engages them. The processis driven by this engagement and through this engagement the company can gain information andknowledge, which they use to improve and make changes that are necessary to better match theircustomers’ needs and wishes. The improvements that are implemented by the companycontributes to the customers’ engagement and encourages them to continue with their socialinteractions with the company.

Background and problematisation In a constantly changing industry like the fashion industry, it is more important than ever to have a well-functioning value chain and efficient sourcing. Companies have outsourced their production during a long period of time, which has proven to be very effective in many cases. But some researchers now mean that it starts to appear a reverse trend, as companies instead start moving back production to generate benefits. This is a term called reshoring. The research mentions benefits with reshoring as a more efficient value chain, reduced risks and value creating for both consumers and the firm. A recurrent question is then if there only are benefits with reshoring or if there are negative aspects of the decision as well. Research suggests that reshoring will be the next big thing within sourcing but this is not something we have noticed has happened, yet. Purpose and method The purpose of this study is to investigate how Swedish fashion companies through sourcing can improve and make their value chain more efficient. We will also investigate if companies are open for the option to bring back production to Europe, known as reshoring. Since several researchers now believe that there will be a balance on how much of the production that moves away and moves home, we want to find out if this is something that lays within the interest of Swedish fashion companies. To find out, we conducted semi structured interviews with a number of companies that fit the purpose. The empiricism that was collected was then linked with the theoretical framework to be able to be analysed and answer our research question. Result and conclusion After an analysis was compiled we found that the interviewed companies did not share the researcher's positive image about reshoring. While the researchers talked about risks and increased wages in the Asian countries, the companies instead meant that they had secured the production in Asia for several years, using production offices and long-term relationships with their suppliers. To leave this for a move to Europe then felt unnecessary for the companies. In addition, companies claimed that Europe did not need to be safer than Asia. Our conclusion is therefore that the research on reshoring is very interesting and could be something in a possible future, but the fashion companies is not there yet and may not ever be there.The thesis is written in Swedish. / Bakgrund och problematisering I en konstant föränderlig bransch som modebranschen är det viktigare än någonsin att ha en väl fungerande värdekedja och ett bra sourcingarbete. Företag har länge outsourcat sin produktion vilket har visat sig vara väldigt effektivt i många fall, men nu menar vissa forskare att det börjar synas en motsatt trend, då företag istället börjar flytta hem produktionen för att generera fördelar. Detta kallas för reshoring. Forskningen nämner att det kan bli fördelaktigt med reshoring då det kan ge en effektivare värdekedja, minskade risker samt skapa värde för både konsument och företag. En fråga blir då om det bara finns fördelar med reshoring eller vad det är som går emot beslutet. Forskningen tyder på att reshoring kommer slå igenom men detta är ingenting som vi märkt ännu. Syfte och metod Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur svenska modeföretag med hjälp av sourcing kan förbättra och effektivisera sin värdekedja. Vi kommer även att ta reda på om företag är öppna för möjligheten att ta tillbaka produktion till Europa, så kallad reshoring. Då flera forskare menar att det snart kommer uppstå en balans mellan hur mycket som flyttas ut och som flyttas hem vill vi ta reda på om det är något som ligger i företagens intresse. För att få reda på detta genomförde vi semistrukturerade intervjuer med en rad företag som passade in på syftet. Empirin som samlades in kopplades sedan samman med den teoretiska referensramen för att kunna analyseras och besvara vår forskningsfråga. Resultat och slutsats Efter att en analys hade sammanställs så kom vi fram till att de intervjuade företagen inte delade den positiva bilden av reshoring som forskarna hade. Medan forskarna pratade om risker och ökade löner i de asiatiska länderna så menade företagen istället att de under flera år skapat sig en trygghet i Asien med hjälp av produktionskontor och långvariga relationer med sina leverantörer. Att då bryta detta för att dra sig tillbaka till Europa, kändes för företagen således onödigt. Dessutom tog företagen upp att Europa inte alls behövde vara tryggare än Asien. Vår slutsats är att forskningen kring reshoring är väldigt intressant och eventuellt kan bli något i framtiden, men modeföretagen har inte kommit dit än och kanske inte heller någonsin kommer att göra det.

Inom byggbranschen är det av vikt att hitta arbetssätt som på lång sikt sänker byggkostnaderna för att på så sätt kunna producera en vara som kräver mindre förbrukning av resurser men som även fortsätter vara konkurrenskraftig. Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur medarbetarna vid Skanskas byggprojekt "Trädgårdarna" i Boglundsängen, Örebro kommun, arbetar för att minimera slöserier (icke värdeskapande aktiviteter). Syftet är även att identifiera vanliga slöserier som förekommer, både generellt på byggarbetsplatser men i synnerhet på byggprojektet "Trädgårdarna", samt att slutligen komma med förslag på åtgärder för att mini-mera dessa slöserier. Arbetet grundar sig på en kvalitativ metod i form av intervjuer och obser-vationer. När detta arbete skrevs var produktionen i ett tidigt stadie. Arbetets resultat påvisar att det finns både styrkor och brister gällande hur arbetet på "Trädgårdarna" fortskrider. Även fast produktionen i skrivandets stund inte har kommit så långt på projektet framkommer det av resultatet att personalen värdesätter ordning och reda och försöker upprätthålla detta genom olika tillvägagångssätt. Överlag arbetar personalen bra med att minska slöserier på arbets-platsen. De slöserier som har uppstått beror främst på brister i projekteringen och/eller produktionsplaneringen. För att minska slöserierna och upprätthålla ett effektivt arbetssätt är det av stor vikt att ha en genomarbetad projektering, genomföra arbetsberedningar på så många moment som möjligt, ha god ordning och reda på arbetsplatsen, ta tillvara på personalens kunskap och engagemang samt att utnyttja någon form av samordnad leverans för att minimera lagerhållningen och väntetiderna. / In the construction industry it is important to find ways of working that in the long term lowers construction costs so as to produce a product that requires less consumption of resources, but which also continues to be competitive. The purpose of this thesis is to investigate how employees at Skanska's construction project "Trädgårdarna" in Boglundsängen, Örebro, work to minimize wastes (non value-adding activities). It also seeks to identify common wastes that occur, both generally on construction sites but in particular on the building project "Trädgårdarna", and finally to come up with suggestions on measures to minimize these wastes. This thesis is based on a qualitative method in the form of interviews and observations. When this thesis was written production was at an early stage. The results of this thesis demonstrate that there are both strengths and weaknesses regarding how work on "Trädgårdarna" is pro-gressing. Although the production was in an early stage, during the time of writing this thesis, the results show that the staff appreciates orderliness at their workplace and try to maintain this through different means. Overall, the staff work well to reduce wastage in the workplace. The wastes which have arisen primarily did so due to deficiencies in the design and/or production planning. To reduce the wastage rate and maintain an effective work it is of great importance to have a well-planned design, to implement work preparations as frequently as possible, to have an orderly workplace, to take advantage of the staff's knowledge and commitment and to use some form of coordinated delivery system to minimize inventory and waiting times.

Since the turn of the century, the focus in marketing has shifted to a service-centred view, where co-creation of value between customer and business is central. Services, which are characterized by intangible resources, co-production and heterogeneity, account for the majority of employment in society today. Much research has been done on how customers perceive services and how it affects trust and satisfaction. Therefore, this study aims at investigating the role of the service company in the value creation process by studying how they facilitate the value creation of the customer and how their value offerings can affect the customer's experience of the service. The empirical part of the study is based on interviews made with representatives from two companies, Pinchos (restaurant) and Fysiken (gym), which are classified as experience and credence services. Their perspective on customer experience and expectations has then been compared with their customers' actual experience and expectations through interviews with current or former customers. The study shows that the role of the respective companies in the value creation process in this case is great as the customers of these companies have a lot of responsibility and control over their own experiences. Therefore, value creation is a major part for both companies because they have to offer the resources that the customer needs to independently create value of the service. / Sedan sekelskiftet har fokus inom marknadsföring gått från en varucentrerad till en tjänstecentrerad vy, där samskapande av värde mellan kund och företag är centralt. Tjänster, som karaktäriseras av immateriella resurser, samproduktion och heterogenitet, står idag för majoriteten av sysselsättningen i samhället. Mycket forskning har gjorts om hur kunder uppfattar tjänster och hur detta påverkar tillit och nöjdhet. Därför syftar denna studie på att undersöka tjänsteföretagets roll i den värdeskapande processen genom att studera hur de underlättar för kunden att skapa värde och hur deras värdeerbjudanden kan påverka kundernas upplevelse av tjänsten.Den empiriska delen i studien baseras på intervjuer gjorda med representanter från två företag, Pinchos (restaurang) och Fysiken (gym), som klassats som upplevelse- respektive förtroendetjänster. Deras perspektiv på kundernas upplevelse och förväntningar har sedan jämförts med deras kunders faktiska upplevelse och förväntningar genom intervjuer med nuvarande eller tidigare kunder. Studien visar på att respektive företags roll i den värdeskapande processen i dessa fall är stor då kunderna till dessa företag har mycket ansvar och kontroll över sina egna upplevelser. Därför blir värdeunderlättande en stor del för båda företagen eftersom de måste erbjuda de resurser som kunden behöver för att självständigt kunna skapa värde av tjänsten.

Digitaliseringens framfart har skapat en förändring i kundbeteende. Försäljning via e-handel har ökat alltmer vilket har setts som ett hot mot den fysiska butikens tillvaro. Andra antyder att digitalisering bör betraktas som en möjlighet för fysisk handel och komplement till en växande e-handel. Omnikanal är strategin där alla säljkanaler ses som en säljkanal för att ge en enhetlig varumärkesupplevelse. ”Fygital” strategi syftar till bryggan mellan den fysiska och digitala världen för att skapa upplevelserika butiksatmosfärer. Trots att e-handeln ligger i framkant med att möta och tillgodose konsumenters förändrade behov och förväntningar sker fortfarande största andelen inköp i svensk detaljhandel i fysisk butik. Likväl ställer digitaliseringens etablering nya krav på det fysiska butiksformatet. Syftet ämnar ur ett företagsperspektiv inom svenska möbel- och heminredningsbranschen skapa förståelse för hur upprätthållandet av den fysiska butiken kan vara värdeskapande åt varumärken, genom integrering mellan fysiska och digitala kanaler. Studien innehar en abduktiv forskningsansats, framförd med en hermeneutisk kunskapssyn och bygger på förståelse och tolkning. De teoretiska utgångspunkterna har formulerats i Värdediamanten vilken är en abstrakt redogörelse för hur kanalerna tillsammans kan vara värdeskapande och skapa större varumärkesupplevelser. Det empiriska materialet bottnar i kvalitativa, semistrukturerarde intervjuer med företagsrepresentanter från Rum21, Svenssons i Lammhult, Fröjd af Sverige och Royal Design. Studiens resultat visar att det finns en framtid för den fysiska kanalen i möbel- och heminredningbranschen eftersom sortimentet som tillhandahålls inbegriper sensoriska behov. Butiksformatet har ett stort marknadsföringsvärde men är i förändring. Mycket talar för mindre ytor med större fokus på service och butiksatmosfär. Digitala medel kan vara fördelaktiga även för fysisk kanal genom att visa upp sortiment, förenkla köpprocessen och öka tillgänglighet för interaktion mellan konsument och varumärken. Slutsatsen är att handelsföretag med fördel kan arbeta med en fygital kanal, hur det kan enhetliggöra, erbjuda större upplevelser och således vara värdeskapande för varumärken. / The digitalization has influenced a change in consumer behavior. The e-commerce has increased and the digitalization has been seen as a threat to the existence of physical stores. Others have thought it should be considered an opportunity for physical stores and use it as a complement to e-commerce. Within retail, omnichannel is a strategy for creating a unified message for consumers across all channels. ”Phygital” strategy is the mixture of the physical and digital world within the physical shopping environment to create memorable experiences. Although e-commerce is at the forefront in meeting consumers’ changing needs and expectations, most of the purchases in Swedish retail are still made in-store. Nevertheless, the establishment of digitalization requires other demands on the physical store. The study aims to create a comprehension from a business perspective within the Swedish furniture and home decoration industry, of how the physical store can create brand value through the integration of physical and digital channels. The study has an abductive approach conducted within the hermeneutical perception of knowledge and is based on understanding and interpreting. Based on theory, an abstract figure called ”The Diamond of Value” have been formulated, which describes how the physical and digital channels can contribute to greater brand experiences together and thus create value. The empirical material were collected through qualitative, semi-structured interviews with representatives from the Swedish brands Rum21, Svenssons i Lammhult, Fröjd af Sverige and Royal Design. The study shows that there is a future for the physical channel within the furniture and home decoration industry, as the range of products provided includes sensory needs. The physical store has a marketing value but the format is changing with smaller retail spaces with greater focus on service and physical environment. Digital resources can be beneficial even for physical channels by displaying assortment, simplifying the customer’s buying process and increasing accessibility for consumer and brand interaction. The conclusion is that retail companies can benefit from a phygital channel, it can unify, offer greater experiences and therefore create greater value for brands.

Bakgrund och problem: Private equity-aktörers värdeskapande är ett fenomen som studerats internationellt sedan 80-talet och intensifierats under det senaste årtiondet. Med en mängd forskning angående prestationen under ägandeskapet är utbudet mindre huruvida prestationen är bestående och hur portföljbolagen presterar efter att de avyttrats. Trots detta råder det ingen konsensus kring tidigare studiers resultat. Mot bakgrund av den motstridighet som föreligger i tidigare forskning och den uppmärksammade debatten om riskkapitalisters värdeskapande söker denna studie att studera och undersöka ämnet närmre för den skandinaviska marknaden. Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur skandinaviska portföljbolag presterar efter avyttring genom börsintroduktion. Studien ämnar därmed att utreda, kartlägga och skapa bättre förståelse huruvida det föreligger någon skillnad i tidigare PE-ägda portföljbolags prestation gentemot branschkonkurrenter utifrån utvalda nyckeltal. Metod: Studien applicerar en kvantitativ forskningsmetod, vilket är i linje med tidigare forskning och referensstudier som även använder ett parametriskt och ett icke-parametriskt statistiskt test för att utröna om över- eller underprestation föreligger för tidigare PE-ägda portföljbolag. Därefter har studiens resultat analyserats med bakgrund av tidigare forskning och vedertagna teorier inom ämnet. Slutsats: Studiens resultat konstaterar att tidigare PE-ägda portföljbolag som börsnoterats inte överpresterar sina branschkonkurrenter, utan presterar sämre eller endast i linje med dem. Till skillnad från tidigare forskning kan ingen av- eller tilltagande effekt urskiljas, vilket innebär att ägarbytet vid börsnoteringen inte medför några bestående komparativa konkurrensför- eller nackdelar. / Background and problem: Private equity companies’ long-term performance is a phenomena that has been examined internationally since the 80’s, which has intensified over the last decade. With a lot of research focusing on performance during the ownership, the offer is less extensive whether the performance is long-term and how the divested portfolio companies perform after the private equity companies exit. Nevertheless, there is up today no consensus regarding the result of the previous studies. In the light of the contradiction of the previous research and the debate on risk capitalists’ value creation, this study seeks to investigate the phenomena closer on the Scandinavian market. Purpose: The purpose of this study is to investigate how Scandinavian portfolio companies perform after divestment through an IPO. The study thus aims to investigate, plot and create a better understanding of whether there is any difference in past PE-owned portfolio companies’ performance relative industry competitors bases on selected key ratios. Methodology: The study applies a quantitative research method, which in line with previous research and reference studies, uses a statistical parametric and a non-parametric test to determine whether over- or underperformance exists for previous PE-owned portfolio companies. The result of the study have been analyzed in the light of previous research and conventional theories within the field of subject. Conclusions: This study’s findings show that previous private equity owned portfolio companies do not over perform their industry peers, but perform in line or inferior to them. Unlike previous research, no decreasing or increasing effect can be distinguished which means that the change of ownership through the IPO does not bring any long-term comparative competitive advantages or disadvantages.

Bakgrund: Tiden är en av de äldsta mänskliga konstruktionerna och ett fenomen som människor alltid velat mäta. Detta har människan gjort genom alla tider med hjälp av allt från solur, astronomiska ur till mekaniska ur. I dagens moderna samhälle där människor har en ständig tillgång till displayer som visar hur mycket klockan är, fortsätter den Schweiziska klockindustrin att exportera för miljontals Schweiziska franc och efterfrågan tycks inte påverkas av de elektroniska prylarna och ”smartphones”. När tiden inte är det relevanta längre eller det som konsumenter strävar efter vid köp av en klocka, ställer vi oss frågan om vad det är som driver folk till att vara villiga att lägga ner så mycket pengar på en sådan produkt? Vad är det för värde som huvudsakligen uppfattas och varierar de mellan konsumenterna beroende på klockans syfte? Genom att undersöka faktorer inom de olika värdekategorierna Socialt-, Hedonistiskt- och Funktionellt värde, och med hjälp av två olika konsumenttyper, har författarna som avsikt att slutligen klargöra vilka faktorer som är mer eller mindre värdeskapande. Studien bidrar till en kartläggning och en kunskapsspridning om vilka faktorer som är mest värdeskapande, inte bara gällande klockor, men även för hela premiumindustrin. Syfte: Syftet med denna studie är att identifiera vilka faktorer som är av vikt och har betydelse för konsumenters uppfattning om värde när det gäller premiumprodukter. För att utreda detta har vi valt att fokusera på klockindustrin där vi avser undersöka och fastställa vilka faktorer som till högre eller lägre grad har betydelse för konsumentens uppfattning om vad som genererar ett värde. Genomförande: Studien har ett interpretativistiskt synsätt och är en deduktiv studie som karaktäriseras av ett kvalitativt tillvägagångssätt. Empirin har samlats in genom ett bekvämlighetsurval med inslag av målstyrt urval. Sammanlagt har 9 intervjuer med privatpersoner genomförts. Slutsats: Studien visar på att de värdeskapande faktorerna varierar beroende på konsumenttyp samt deras syfte med köpet. Orsakerna till hur konsumenter uppfattar faktorer som värdeskapande beror på vad konsumenten strävar efter, hur insatt konsumenten är i ämnet samt dess bakgrund. De värdeskapande faktorerna går även att väva samman och utgör ofta ett ökat värde tillsammans. / Background: Time is one of the oldest constructions created by humans and a phenomenon that humans always wanted to measure. This has been done by humans throughout all ages, using everything from sundials, astronomical watches to mechanical watches. In today's modern society, where people have constant access to displays showing the time, the Swiss watch industry continues to export for millions of Swiss francs and the demand does not seem to be affected. When time is neither the factor nor the reason why people are buying a watch, what is causing people to spend money on such a product? What types of values are essentially perceived and do they vary between consumers depending on their purpose of the watch? By examining factors within the different categories of value; the Social-, the Hedonistic- and Functional value, and by using two different types of consumers’, the authors have the intention to clarify which factors are of more or less value- creating. The study contributes to a mapping and dissemination of knowledge about which factors are the most value creating ones, not only regarding watches, but for the entire premium industry. Purpose: The purpose of this study is to identify which factors are important and of significance to consumers' perception of value in terms of premium products. As a case for investigating this issue, the authors have chosen the watch industry where they intend to investigate and determine which factors are of higher or lower importance to the consumer's perception of what has generated value-creation. Completion: The study has an interpretative approach and is a deductible study characterized by a qualitative approach. The empirical data has been collected through a convenience sample with elements of a target sample. A total of 9 interviews with private individuals have been conducted. Conclusion: The study shows that the value-creating factors vary depending on the consumer type and their purpose of the purchase. The reasons for how consumers perceive factors as value creating depend on what the consumer strives for, how committed the consumer is to the subject and the consumer’s background. The value-creating factors can also be put together and often constitute an increased value.