Sedan 2005 så har Svenska börsnoterade aktiebolag redovisat under IFRS. Det redovisningsmässiga ramverket förutsätter att listade bolag redovisar dess skogstillgångar i enlighet med IAS 41. Redovisning av skog förutsätter att skogstillgångar värderas till verkligt värde i enlighet med den värderingshierarki som presenteras i IAS 41. I praktiken innebär detta att publika skogsägande bolag värderar sin skog enligt interna kassaflödesmodeller. Experternas åsikter om precisionen och relevansen i dessa värderingarna går isär. Flertalet studier har gjorts där forskare försökt att ta reda på mer om skogsägande  bolags syn på värdering till verkligt värde enligt framtida diskonterade kassaflöden. Vi tror att vår studie kan komplettera den forskning som gjorts genom att lyfta fram åsikter från användare av finansiella rapporter. Vi är av åsikten att redovisningen bör utvärderas tillsammans med de som söker information beträffande ekonomiska beslut i årsredovisningar. Studien tar således analytikerns fokus och vi försöker genom en mixad metod belysa problematiken kring värdering till verkligt värde tillämpat på skogstillgångar. Den mixade metoden utgörs av en kvalitativ metod där vi försökt att ta reda på mer kring yrkesverksamma finansanalytikers åsikter gällande värdering av skog enligt interna kassaflödesmodeller. Som komplement till vår kvalitativa metod har vi även genomfört en numerisk analys av Holmen och SCA. I denna förklarande fallstudie har vi försökt att utröna skillnader vid företagsvärdering enligt en avkastningsbaserad modell vid värdering till verkligt värde gentemot värdering till anskaffningsvärde. Resultatet från vår kvalitativa studie presenterar en nyanserad bild kring analytikers åsikter av värdering till verkligt värde enligt interna kassaflödesmodeller. Våra respondenter betraktar värderingarna med viss skepsis och pekar på att det är flertalet subjektiva antaganden som ligger till grund för värderingarna. Dessutom uppger flera av de analytiker vi talat med att värderingarna är att betrakta som otillförlitliga. Utifrån redovisningens grundläggande kvalitativa antaganden så uppger dock våra respondenter vissa positiva skillnader som ökad relevans och jämförbarhet. Men sammantaget kan vi konstatera att yrkesverksamma analytiker inte ger värderingarna någon större notis i deras yrkesutövande och en del ifrågasätter syftet med övergången till IFRS.   Vår förklarande fallstudie indikerar på att ökad volatilitet i företagens resultaträkningar medför vissa praktiska komplikationer vid företagsvärdering enligt en avkastningsbaserad modell. Utöver det sistnämnda så visar fallstudien även på att verkliga värden i Holmen & SCAs fall, inte underlättar värderingar av bolagens egna kapital enligt en avkastningsbaserad modell.

Växande geometriska mönster ses som ett redskap för att få elever från ett aritmetiskt till ett algebraiskt tänk om mönster successivt ersätts med tal och bokstavsbeteckningar. TIMSS- rapporten från 2015 redovisar att svenska elever i årskurs 8 har dåliga resultat inom algebra och geometri men samtidigt är aritmetik ett av de starkaste områdena. Syftet är därför att undersöka vilka teorier om lärande av växande geometriska mönster som finns samt vilka arbetssätt och metoder som används i undervisning om växande geometriska mönster. Studien är en litteraturstudie, där vetenskapligt material analyseras utifrån forskningsfrågor. I denna studie består materialet av tidskriftsartiklar, konferensbidrag och en avhandling.   Resultatet visar på två skilda teorier angående hur undervisning om växande geometriska mönster ska bedrivas, hierarkisk och dynamisk undervisning. Den hierarkiska teorins ståndpunkt är att kunskap byggs från grunden och att gå från det enkla till det komplexa för att elever ska lära sig generalisera. Tvärtemot anser förespråkare för en dynamisk undervisning att elever bör tvingas generalisera redan från början. Resultatet visar också att elever har lättare att generalisera och se samband mellan formel och mönster om de får lära sig analysera det växande geometriska mönstrets delar och samband mellan figurer redan från början.

Arbetet med mönster, genom dess innehållande av strukturer och samband, är en betydelsefull del inom området algebra. Genom att bedriva undervisning i de lägre årskurserna om matematiska mönster kan elever få en god grund att stå på i mötet med den mer komplexa algebran. Studien är en kvalitativ intervjustudie med inspiration av fenomenografi, där elever i årskurs 1 ombeds att lösa ett antal uppgifter om upprepade samt växande geometriska mönster. Utifrån denna metod syftar studien till att bidra med kunskap om hur elever i de yngre åldrarna uppfattar matematiska mönster. Genom detta syfte, bidrar studien också till förståelse för vad det finns för kritiska aspekter i samband med erfarandet av de två mönstertyperna. När kunskap om ovannämnda delar finns tillhands, kan lärare designa undervisning på ett sätt som gynnar elevers lärande.  Resultatet påvisar ett antal kritiska aspekter i samband med förståelsen av upprepade och växande geometriska mönster. Det kan vara kritiskt att identifiera den upprepade delen i ett upprepat mönster och att fortsätta ett upprepat mönster enligt samma struktur. Vidare kan det vara kritiskt att urskilja en växande struktur och ett regelbundet numeriskt samband i de växande mönstren. Upptäcka ett generellt samband i ett växande geometriskt mönster är ytterligare en kritisk aspekt som framkommer i studien.  Elever uppfattar mönster på många skilda sätt, vilket lärare bör ha i åtanke då de planerar och genomför undervisning. Det finns viktiga aspekter som bör synliggöras i undervisningen så att elever kan utveckla en förståelse för upprepade och växande mönster. / The work of patterns, through its content of structures and relationships, is an important part in the area of algebra. Teaching pupils in the lower grades about mathematical patterns, helps them to understand the more complex algebra. The study is a qualitative interview study inspired by phenomenography, where pupils in grade 1 were asked to solve a number of tasks related to repeating as well as growing geometric patterns. Based on this method, the study aims to contribute knowledge about how pupils in the younger ages perceive mathematical patterns. In connection with the purpose of this study it also contributes to the understanding about what the critical aspects connected to the two types of patterns could be. Once knowledge of the above-mentioned parts is available, teachers can design their education in a way that benefits pupils' learning. The result shows a number of critical aspects associated with the understanding of repeating and growing patterns. It may be critical to identify the repeating part in a repeated pattern and to continue a repeated pattern according to the same structure. Furthermore, it may be critical to distinguish a growing structure and a regular numerical connection in the growing patterns. Discovering a general relationship in a growing geometric pattern is another critical aspect that appears in the study. Pupils perceive patterns in many different ways, which teachers should keep in mind when planning and conducting teaching. There are important aspects that should be made visible in the education so that pupils can develop an understanding of repeating and growing patterns.

Algebra i matematik kan handla om så mycket mer än svåra ekvationer och beräkningar. I de yngre åldrarna, åk 1-3, är geometriska mönster en del av det centrala innehållet i algebra. Genom att arbeta med mönster förbereder vi eleverna inför den svårare algebran och de lär sig att uttrycka sig generellt. Många studier visar fördelarna med mönster i tidiga åldrar, exempelvis lär sig eleverna se samband och även att göra generaliseringar.   Denna studie är en läromedelsgranskning av läromedlet Favorit matematik i årskurserna 1-3. Syftet är att bidra med kunskap kring vilka matematiska förmågor eleverna ges utrymme att utveckla vid arbetet med mönster i Favorit matematik. Fokus ligger även på att undersöka vilken av mönstertyperna, upprepade mönster och växande geometriska mönster, som behandlas mest. Metoden som har använts är en tabell där mönstertyperna och förmågorna skrevs in.   Resultatet visar på brister när det handlar om arbete med mönster i Favorit matematik. Läraren måste i sin undervisning arbeta med mönster utanför läroboken för att alla förmågor ska få utrymme. Det visas inte heller på att mönster är något inom algebra utan det kopplas mestadels till andra områden i det centrala innehållet i kursplanen. De flesta uppgifterna i läroböckerna handlade om att fortsätta på ett mönster som var ett upprepat mönster. Därför kopplades merparten av uppgifterna till den första matematiska förmågan som handlar om att lösa problem och värdera sina strategier och metoder. Resultatet visar också att växande geometriska mönster inte behandlas mycket i Favorit matematik. / Algebra in mathematics is so much more than just equations and calculations. Through the primary grades in school, geometric patterns are a part of the Swedish curriculum. By working with patterns we prepare the students for the more difficult algebra to come, and they learn to express themselves generally. Many studies show the benefits with the work with patterns in the primary grades, for example students learn how to see connections and how to generalise.   This study is a teaching material study of the material Favorit matematik in the primary grades. The aim is to contribute knowledge about which mathematical abilities students are given chance to develop by working with patterns in Favorit matematik. Focus is also to study what type of pattern, of repeating patterns and growing patterns, that are more processed in the material. The method that has been used is a chart where the patterns and the abilities were written into.   The result shows flaws when it comes to patterns in Favorit matematik. The teacher has to work with this along with the material to give the students chance to explore every mathematical ability. Nor is it shown that patterns are something within the algebra, it is mostly linked to other areas from the curriculum. Mostly the exercises were about completing a pattern that was repeating, and therefore the majority of the exercises was connected to the first ability, which is about solving problems and evaluate your strategies and methods. The result also shows that growing geometric patterns is not presented as much as repeating patterns.

Syfte - Syftet med studien är att undersöka vikten av standardisering hos växande små till medelstora (SMF) tillverkande företag. För att besvara studiens syfte har två frågeställningar formulerats.  1. Vilka svårigheter finns det i att följa en process inom växande SMF? 2. Vilka utmaningar har växande SMF kring att standardisera sina processer? Metod – Frågeställningarna besvarades genom att kvalitativt samla in data i ett triangulerande tillvägagångssätt. Datainsamlingen bestod av observationer, intervjuer, dokumentstudier, ostrukturerade möten samt litteraturstudier. Deltagande observationer har genomförts för att studera urvalet på nära håll. Vidare genomfördes tre intervjuer med personer som hade erfarenhet av den studerade aktiviteten där bland annat händelser, beteenden och attityder samlades in. Dokumentstudien utfördes för att validera sådant som talades om på intervjuerna och som observerades. Under de ostrukturerade mötena samlades det allmän information. Litteraturstudier inom relevanta ämnen utfördes genomgående under studien för att ta fram ett teoretiskt ramverk. Det teoretiska ramverket och empirin samlades in parallellt för att stödja varandra. Studien har bestått av en abduktiv ansats och analysen har grundats på den empiriska datan i koppling till det teoretiska ramverket.  Resultat – Den studerade aktiviteten var demontering av automationsutrustning - en maskin. Undersökningen visar att det har identifierats icke-värdeskapande aktiviteter inom Leans 7+1 slöserier, vilket skapar svårigheter i processer och hindrar att en standardisering kan utformas. Växande SMF behöver gå från en adhocratisk konfiguration till en maskinbyråkratisk konfiguration för att kunna standardisera sina processer. Vidare visade studien att det fanns utmaningar hos den operativa kärnan och hos den strategiska toppen. Hos den operativa kärnan upptäcktes motstånd till följd av ”vanans makt”, det vill säga att arbeta som man alltid gjort. Hos den strategiska ledningen upptäcktes däremot utmaningar i att använda sig av forum för att ta emot feedback hos de anställda.  Implikationer – Det teoretiska bidraget för studien är att den ökat kunskap inom standardisering av arbetsprocesser och de tillhörande utmaningarna som finns på växande SMF, samt utveckling av redan existerande organisationsteori. Det praktiska bidraget för studien är att företag kan använda sig av studien för underlag till implementering av standardiserade arbetsprocesser. Begränsningar – Studiens begränsningar utgörs av att endast ett fallföretag ingick i undersökningen. Hade fler företag undersökts hade resultatet bidragit till större generaliserbarhet och därmed hade resultatet varit tillämpbart i fler verksamheter. Ytterligare begränsning skedde i form av antal observationer av maskiner - endast demontering av en maskin observerades.

No description available.

Denna studie undersöker hur digital innehållsmarknadsföring utformas på en växande företag-mot-företag marknad i syfte att få en större förståelse för särdrag och utformning i detta specifika sammanhang. Vidare studerades implikationer angående möjligheten att digital innehållsmarknadsföring kan hjälpa företag som riktar sig mot andra företag att växa och ta marknadsandelar. De företag som specifikt studeras är låneförmedlare som riktar sig mot företag för att jämföra och förmedla företagslån. Studier om marknadstillväxt samt om digital innehållsmarknadsföring företag-mot-företag har tillämpats för att besvara frågeställningen. Metoden som denna studie anpassade var kvalitativa semistrukturerade intervjuer via zoom med marknadsföringsansvariga för de studerade företagen. De teoretiska implikationerna som denna studie kom fram till var att digital innehållsmarknadsföring primärt används i syfte att skapa engagemang och varumärkeskännedom hos potentiella företagskunder på en växande marknad. Genom värdeskapande innehåll ökar marknadskännedomen vilket därmed bidrar till marknadstillväxt. Detta marknadsfördes framförallt genom Google Ads men även genom Instagram och Facebook.

Denna mixed method studie undersöker tre församlingar som tidigare vuxit och i vilka man identifierat vissa kännetecken som antas bidra till just församlingstillväxt. Undersökningens kvantitativa del syftar till att undersöka om församlingarna har fortsatt växa. Den kvalitativa delen syftar till att undersöka om kännetecknen finns eller finns kvar i församlingarna. Empirin insamlas genom intervjuer med församlingsföreståndare/pastorer och enkätfrågor till desamma, samt insamling av medlemsstatistik för åren 2017–2021.  Kodning och tematisering görs utifrån Klas Eriksson och Cahtrine Nygrens nio identifierade kännetecken hos växande församlingar och analyser sker med hjälp av Christian A. Schwarz teorier om 65-hypotesen och principmetoden. Resultatet visar att ingen av församlingarna längre kan betraktas som växande och att församlingarna i varierande grad kännetecknas av de nio kännetecken för växande församlingar  som  Eriksson och Nygren identifierat i sin forskning, och de kvalitativa särdrag hos växande församlingar som Schwarz och Schalk identifierat i sin forskning.

During the last decade, there has been a progressive shift towards a more modularized and distributive way of developing software to faster react to the changing environment, with the use of Microservices. This has forced companies to adjust their software organization in order to utilize the full capabilities of microservices. However, this process is no easy task. The way teams are formed, their size, communication methods, and the level of freedom they have to innovate can highly impact the code produced. Furthermore, there is, however, during the time of this research, still very limited qualitative research on how the companies work with autonomy and how this affects the transferring of knowledge within the company. Therefore, the purpose of this study was from an industrial perspective to investigate how fast-growing companies work with microservices on an organizational level and how team autonomy affects knowledge sharing within the organization. In order to achieve this purpose a multi-case study was conducted across 9 different companies. The result shows that companies are trying to achieve as much team autonomy as possible by forming self-manage cross-functional teams. However, autonomy needs to be balanced with the challenges that arise from growing fast. This can force the company to move to a functional team. In order to compensate for this lack of natural communication as well as improve knowledge sharing, in general, the participating companies had implemented several activities. The weekly session was one type of activity that was frequently used among companies. / Under det senaste decenniet har det skett ett progressiv skift mot ett mer modulariserat och distribuerande sätt att utveckla mjukvara för att snabbare reagera på den förändrade miljön med hjälp av Microservices. Detta har tvingat företag att anpassa sin mjukvaruorganisation för att utnyttja de fulla kapaciteten för mikroservicen. Men denna process är ingen enkel uppgift. Hur team bildas, deras storlek, kommunikationsmetoder och den frihet teamen har kan starkt påverka koden de producerar. Dessutom finns det, under tiden för detta arbete, fortfarande mycket begränsad kvalitativ forskning om hur företagen arbetar med självständiga team och hur detta påverkar kunskapsöverföring inom företaget. Därför var syftet med denna studie från ett industriellt perspektiv att undersöka hur snabbväxande företag arbetar med mikroservices på organisatorisk nivå och hur självständiga team påverkar kunskapsdelning inom organisationen. För att uppnå detta syfte genomfördes en fler-fallstudie med nio olika företag. Resultatet visar att företag försöker uppnå så självständiga team som möjligt genom att bilda självstyrande tvärfunktionella team. Självständigeten måste dock balanseras med de utmaningar som uppstår av att växa snabbt. Detta kan tvinga företaget att flytta till ett funktionellt team. För att kompensera för denna brist på naturlig kommunikation och förbättra kunskapsdelningen hade de deltagande företagen i allmänhet genomfört flera aktiviteter. Veckosessionen var en typ av aktivitet som ofta användes bland företagen.

Syftet med studien är att analysera och beskriva hur lärare behandlar innehållet när de undervisar om växande geometriska mönster. Lärares handlingar och undervisning, där vissa aspekter av undervisningsinnehållet fokuseras och andra lämnas ofokuserade, ses som potential för förändringar i elevers erfarande av det undervisade innehållet. I studien analyseras vilka aspekter av innehållet växande geometriska mönster som är fokuserade i undervisningen. Centrala frågor i studien är vilka dimensioner av variation öppnar lärare upp och vad ges möjligt för eleverna att lära. Studien omfattar fyra lärare, deras undervisning om växande geometriska mönster och elever i klasser som är undervisade av dessa lärare. Samtliga lärare undervisar i årskurserna 4-6. Fyra videofilmade matematiklektioner, en för varje lärare, där växande geometriska mönster behandlas utgör studiens data. Materialet har analyserats i fyra steg. Vid analysen användes variationsteori och variationsteoretiska begrepp. Resultatet visar att samtliga lärare behandlar det matematiska innehållet på ett sådant sätt att de åstadkommer, medvetet eller omedvetet, någon form av innehållsvariation. Beroende på vilka aspekter av växande geometriska mönster som varieras och hålls konstanta öppnas olika dimensioner av variation i undervisningen och eleverna erbjuds att erfara ett ämnesinnehåll med skilda innebörder. De öppnade dimensionerna av variation resulterar i konstitution av olika lärandeobjekt i de fyra lärarnas undervisning, trots att lärarna undervisar om samma matematiska innehåll. Tre av dessa lärandeobjekt kan relateras till innehållet växande mönster. Dessa lärandeobjekt benämns i studien som 1. Beskriva ett matematiskt mönster, 2. Fortsätta på redan påbörjat matematiskt mönster och konstruera egna matematiska mönster samt 3. Uttrycka generellt hur ett mönster växer med matematiskt symbolspråk. Två lärandeobjekt hör till annat matematiskt innehåll. Det identifierades fler skillnader än likheter mellan hur fyra lärare behandlar innehållet växande geometriska mönster. En av likheterna är att samma variationsmönster iscensätts i olika lärares undervisning. En annan likhet är att flera lärare öppnar samma dimension av variation. Däremot skiljer sig sättet att öppna en och samma dimension av variation åt i de olika lärares undervisning när olika aspekter i en och samma dimension varieras. Det kan bidra till att eleverna förstår samma ämnesinnehåll på olika sätt. Vissa lärare öppnar fler dimensioner av variation än andra vilket kan bidra till en större möjlighet till elevernas lärande. I vissa klasser är det lärare som riktar elevernas uppmärksamhet mot en aspekt genom att variera värden inom aspekten. I andra klasser är det elever som öppnar en dimension av variation.