Syftet med studien var att undersöka hur känsla av sammanhang (KASAM) påverkas i vuxenlivet hos individer som farit illa i barndomen. Tidigare forskning tydliggör vilken omfattande problematik det kan vara. Vidare undersöker studien betydelsen av vändpunkter och motståndskraft för posttraumatiskt växande. Den kvalitativa metoden består av sex semistrukturerade intervjuer. Den kvantitativa metoden innefattar en webbenkät där 101 respondenter deltog. Antonovskys KASAM tillsammans med Mays existentialism och Honneths erkännandeteori lägger grunden för studiens teoretiska ansats. Resultatet visar att en förlust av grundtillit och egenvärde i barndomen leder till en svag känsla av sammanhang. Urvalsgruppens KASAM-värden var avsevärt lägre än normalbefolkningens, dock med hög meningsfullhet. I vuxenlivet tycks det viktigt att ta igen barndomens förluster. Samtalsstöd med ett salutogent synsätt kan kompensera för denna förlust. Det tillsammans med meningsskapande processer kan leda till posttraumatiskt växande. / The aim of this study was to examine how sense of coherence (SOC) is affected in adulthood in people who have suffered from adverse childhood experiences. Previous research indicate on how comprehensive of a problem this is. We also wanted to examine the impact of turning points and resilience for posttraumatic growth. The qualitative method consists of six semi- structured interviews. The quantitative method is composed of a web survey in which 101 respondents participated. Antonovsky's SOC together with May's existentialism and Honneth's theory of recognition lays the foundation for the study's theoretical approach. The result shows that a loss of basic trust and intrinsic value in childhood leads to a low sense of coherence. Participants SOC values was significantly lower than the normal population, however they scored high on meaningfulness. In adulthood it seems important to reclaim these losses from childhood. Different types of counseling with a salutogenic approach can make up for that loss. This, together with meaning-making, can lead to posttraumatic growth.

The Covid-19 pandemic resulted in organizations rapidly shifting from physical- to virtual meetings to keep their business going. However, with this came challenges and efficiency problems that organizations were not aware of. This master thesis focuses on identifying and finding potential solutions to reduce non-value-added time in virtual meetings. This was accomplished by studying Lynk & Co, a rapidly growing startup. Data was collected via a company-wide survey. The data was quantitatively analyzed using both univariate, bivariate, and multivariate methods as well as qualitatively analyzed using a thematic analysis approach. The quantitative results showed that 35,2% of the total Hours in meetings per day are hours wasted, this translates to 16% wasted hours per 8 hour work day. Additionally, the quantitative results showed that five independent variables affect the Wasted hours in virtual meetings per day. These were Hours in meetings per day, Key persons not attending the meeting, The meeting could have been replaced with an email,  Focusing on the meeting (I.e., not multitasking), and Being active in the discussions during the meeting. The qualitative results showed that the majority of the respondents highlighted either the same or similar problems and solutions regarding the virtual meeting inefficiencies. These were lack of agendas and insufficient meeting follow-ups. This concludes that the major root cause of the wasted time in virtual meetings was found to be inadequate meeting information combined with inadequate information regarding the work responsibilities of the employees. This resulted in two main recommendations for reducing non-value-added time in virtual meetings in a rapidly growing startup. These are (1) developing an internal meeting policy and (2) incorporating more detailed employee information in the virtual meeting communication software. / Covid-19 pandemin har resulterat i att organisationer har varit tvungna att börja använda virtuella möten istället för fysiska möten. Detta har inneburit utmaningar och effektivitetsproblem som inte tidigare varit kända. Det här examensarbetet ämnar att hitta potentiella förbättringar för att reducera icke-effektiv tid i virtuella möten. Detta åstadkoms genom att undersöka Lynk & Co, ett snabbväxande startup. Både kvantitativ- och kvalitativ data samlades in genom en enkät som skickades ut till de anställda på Lynk & Co. Vid den kvantitativa analysen användes både univariata-, bivariata- och multivariata- metoder och vid den kvalitativa analysen användes en tematisk analys. Resultatet av den kvantitativa analysen visade på att 35,2% av totala tiden i möten per dag är slösad tid, vilket representerar 16% slösad tid per 8 timmars arbetsdag. Vidare visade resultatet av den kvantitativa analysen på att det var fem variabler som påverkade slösad tid i virtuella möten per dag. Dessa var mötestimmar per dag, nyckelpersoner dök ej upp till mötet, mötet kunde ha blivit utbytt mot ett mail, fokus under mötet (I.e., inte multitaska) , och vara aktiv i diskussionerna under mötet. Resultatet av den kvalitativa analysen visade på att majoriteten av respondenterna var enade i de problem som påverkar tidsslöseri i virtuella möten. Dessa var brist på agendor och att virtuella möten hade otillräckliga uppföljningar. Slutsatsen blev därefter att den huvudsakliga rotorsaken av slösad tid i virtuella möten är brist på mötesinformation kombinerat med en brist av information gällande de anställdas arbetsansvar. Detta resulterade i två rekommendationer för att reducera slösad tid i virtuella möten i ett snabbt växande startup. Dessa är (1) skapa en intern mötespolicy och (2) inkorporera mer detaljerad information gällande de anställdas arbetsansvar i det virtuella mötesprogrammet som används inom organisationen.

This dissertation uses philosophical tools to examine the child’s right to freedom of religion within the context of the United Nations Convention on the Rights of the Child (CRC) and other international human rights instruments. Article 14 of the CRC establishes the right of the child to freedom of thought, conscience and religion. It also establishes the right of the child's parents to guide and support the child in its exercise of the right to freedom of religion, while adjusting this support according to the child's evolving capacities. The emphasis of the study is on how to understand the child as, on the one hand, agent and subject in the exercise of this right and, on the other, dependent on parental support and guidance. For this purpose, the theoretical underpinnings of the child’s right to freedom of religion are examined with a particular focus on the conceptualization of this right in relation to children. With the text of the CRC as a starting point, different theories on rights, autonomy and religion are analyzed in order to find those compatible with both aspects of Article 14: the child as agent and the child as dependent. Theories that demand fully developed cognitive abilities in order to be a moral agent and a rights holder are rejected, as are theories in which the parents are the sole decision-makers on the basis of their own view of what is in the child's interests. In the same way, conceptions of religion in purely cognitive terms, or not taking into account dimensions of practice and observance accessible to children, are rejected. The conclusion drawn from the analysis is that relational conceptualizations of rights and autonomy and multi-dimensional conceptualizations of religion are best served to include both aspects of the child's right to freedom of religion. In viewing all humans, adults and children alike, as both active agents and vulnerably dependent on others, these conceptualizations challenge traditional views on rights and autonomy, and modern views of religion. In the final chapter, aspects of these relational conceptions are put together into a relational, mutuality-oriented model of the child's right to freedom of religion.

The purpose of the thesis work is to map, explain, propose and follow up on solutions to quality problems in a small growing IT company in an attempt to reduce or completely eliminate costs of poor quality. The report includes theory of change management, process and quality management, process maturity, agile methods, characteristic features for IT companies, DMAIC project tool and challenges for growing companies. It is a case study that is based predominantly on qualitative primary data. Data has been collected using a customer survey, as well as observations and interviews with employees and management. The result shows that the organization is struggling with quality problems. The problems look slightly different depending on which department is being reviewed. In the development department, which works with large projects over a long period of time, the main problem is lack of complete customer requirement specifications. At the Operations Department the main problem is that they are unable to test according to needs. Cunclusions to be drawn is that there are quality deficiencies related to testing and requirements specification within the IT company. Part of the reasons behind the problems is the lack of structure and follow-up. Three action plans have been drawn up to address the problems. A follow-up plan has also been created, which includes both follow-up of statistical data and feedback from employees and customers. / Syftet med examensarbetet är att kartlägga, förklara, föreslå och följa upp lösningar på kvalitetsproblem inom ett litet växande It-företag, i ett försök att få kvalitetsbristkostnader att minska eller helt försvinna. I rapporten innefattas teori om förändringsledning, process- och kvalitetsledning, processmognad, agila arbetssätt, karaktäristiska drag för It-företag, projektverktyget DMAIC samt utmaningar för växande företag. Rapporten är en fallstudie som till övervägande del består av kvalitativa primära data. Data samlas in med hjälp av en kundenkät, samt observationer och intervjuer med medarbetare och ledning. Resultatet visar att organisationen brottas med kvalitetsproblem, som innebär att värdefull tid läggs på att arbeta med saker som inte hade behövts om de gjort rätt från början. Problemen ser något annorlunda ut beroende på vilken avdelning som granskas. På utvecklingsavdelningen, som arbetar med stora projekt över lång tid är det framför allt bristande kravspecifikationer från kunderna som är bekymret. På driftsavdelningen är den främsta problematiken att de inte hinner med att testa så som de hade önskat. Slutsatser som kan dras är att det inom det studerade It-företaget finns kvalitetsbristkostnader relaterade till testning och kravspecificering. En del av orsakerna som ligger bakom problemen är bristen på struktur och uppföljning. Tre handlingsplaner har upprättats för att komma till rätta med problemen. En uppföljningsplan är också skapad, som innefattar både uppföljning av statistisk och återkoppling från medarbetare och kunder.

I denna fallstudie undersöks hur kunskapshanteringen ser ut hos ett produktionsföretag i storleksordningen litet till mellanstort, med ett egenutvecklat Enterprise Resource Planner-system, vilket vanligen enbart större företag har. Syftet är att utreda behovet av formell struktur kring företagets kunskapshantering, samt att vid behov skapa ett åtgärdsförslag med rutin och metod för att hantera kunskap och lärande inom företaget. För att samla in empiri, genomfördes kvalitativa semistrukturerade intervjuer med åtta medarbetare på företaget som sedan transkriberades och analyserades med en abduktiv tematisk analys. Det analysresultatet som uppkom från studien, lade sedan grund för den morfologiska matris som nyttjades för att kunna prototypa de koncept som det föreslagna åtgärdsförslaget utgörs av. Vi fann inom fallstudien vikten av ett effektivt nyttjande av det mänskliga kapitalet, dokumentation och ett aktivt arbete med kunskapsbehållning inom företaget. Detta kan i kombination med implicit och explicit kunskap utveckla och förbättra en verksamhets nyttjande av sina affärsystem samt integrationen av dess dolda processer. För att hjälpa företaget att tillgodose sig detta på ett bra sett, har ett åtgärdsförslag utformats som drar nytta av de förfarande som idag redan finns och nyttjas. Vilket är goda kunskaper om företagets processer samt en väldigt god samhörighet inom organisationen som knyter an till att medarbetarnas lärande ofta sker i dialog med andra människor. / This case study examines how knowledge management looks at a small to medium-sized production company, with an in-house developed Enterprise Resource Planner system, which usually only larger companies have. The purpose is to investigate the need for a formal structure around the company’s knowledge management, as well as, if necessary, to create a proposal for action with routines and methods for managing knowledge and learning within the company. In order to gather empirical evidence, qualitative semi-structured interviews were conducted with eight employees at the company, which were then transcribed and analyzed with an abductive thematic analysis. The analysis result that arose from the study then laid the foundation for the morphological matrix that was used to be able to prototype the concepts that make up the proposed action proposal. We found in the case study the importance of effective use of human capital, documentation and active work with knowledge retention within the company. This, in combination with implicit and explicit knowledge, can develop and improve a business’s use of its business systems as well as the integration of its hidden processes. To help the company accommodate this in a good way, a proposal for action has been designed that takes advantage of the procedures that already exist and are used today. Which is good knowledge of the company’s processes as well as a very good sense of belonging within the organization, which is connected to the fact that the employees’ learning often takes place in dialogue with other people.