Bakgrund: Vårdmiljön har alltid varit i fokus vid alla vårdsammanhang, men vårdmiljön har samtidigt aldrig fått den bemärkelsen som den borde få och den relationella vårdmiljön har fått en viktig roll för patienternas upplevelse av både hälsa och välbefinnande. Problem: Sjuksköterskan har en viktig roll i skapandet av en god vårdmiljö, men upplever patienterna en vårdmiljö som god? Syfte: Syftet är att beskriva patienters erfarenheter av vårdmiljön i ljuset av det relationella perspektivet. Metod: Är en litteraturstudie med kvalitativ inriktning med en beskrivande syntes. Resultat: Visar att det finns ett antal faktorer som påverkar patienterna. Dessa faktorer utgår ifrån bevarandet av värdighet, trygghet, autonomi, delaktighet, kontinuitet, tillit och tillgänglighet i en relationell vårdmiljö. Slutsats: Medmänsklighet i den relationella vården är en avgörande faktor för patienternas trygghet och välbefinnande. / Background: The healthcare environment has always been the focus of all health care settings, but the health care environment while never got the sense that it should get and the relational care environment has had an important role in the patients ' experience of both health and well-being. Problem: The nurse has an important role in creating a good care environment, but patients experience a healthcare environment as well? Purpose: is to describe patients` experience of care environment in the light of relational perspective. Method: a literature study with qualitative approach with a descriptive synthesis.    Results: Shows that are a number of factors that affect patients. These factors are based on the preservation of the dignity, security, autonomy, participation, continuity, trust and availability in a relational environment. Conclusion: Humanity in the relational care is a crucial factor for the patients' safety and well-being.

Med en allt mer stigande ålder hos landets befolkning ökar också demenssjukdomarna. Det ställer högre krav på sjukvården att kunna bemöta deras behov och inge välbefinnande. Forskningsintresset kring utformning av rum och plats inom vårdandet ökar succesivt och är en viktig grund i planering av nya sjukhus. Uppsatsens syfte är att identifiera aspekter av en god vårdmiljö för äldre med särskild inriktning mot personer med demens. Examensarbetet utgörs av en sammanställning av forskningsresultat från 15 artiklar inom vårdestetiskt område. Dessa resultat jämfördes, sorterades och presenteras i kategorierna ”en sensorisk vårdmiljö” och ”en funktionell vårdmiljö”. Resultatet presenterar betydelsefulla aspekter i en god vårdmiljö som har betydelse för patienternas välbefinnande. I diskussionen bearbetas aspekterna och övervägningar görs huruvida dessa är applicerbara på sjukhusmiljön. / Program: Sjuksköterskeutbildning

När en människa drabbas av sjukdom och behöver vistas på sjukhus påverkas upplevelsen dels av sjukhusets lokaler och dels av vårdavdelningens atmosfär. Florence Nightingale var den förste som berörde och insåg vikten av vårdmiljöns inverkan på patienters välbefinnande. Hennes idéer kring vårdmiljö låg under slutet av 1800-talet till grund för utformningen av sjukhusarkitekturen i Europa. Att anpassa sig till en okänd miljö kräver en ansträngning av alla människor. Att bli sjuk och hamna på sjukhus innebär en omställning för individen och kraften behövs till annat än att anpassa sig till vårdmiljön. Då är det bra om miljön är stödjande och fungerar som en resurs för vårdandet och patientens tillfrisknande. Vårdmiljön påverkar patienters upplevelse av välbefinnande. Bakgrunden ger bland annat en teoretisk inblick i det vårdvetenskapliga begreppet välbefinnande. Syftet med denna uppsats är att ta reda på vad det är i vårdmiljön på vårdavdelningar som påverkar patienters upplevelse av välbefinnande. Metoden som använts är en analys av kvalitativ forskning. På grund av att den är ett verktyg för att beskriva patientupplevelser. I resultatet framkommer tre huvudkategorier, patientens möjlighet till interaktion i patientrummet, atmosfär i patientrummet och utformning av patientrummet. Vardera huvudkategori består av två underkategorier. I diskussionen reflekteras det över hur patienter kan vara ett stöd för varandra samt på vilket sätt de är en resurs som närstående och vårdpersonal inte kan vara. Den speglar även hur stämningsläget på vårdavdelningen smittar av sig på patienters välbefinnande och vårdpersonalens arbetsmiljö. Det resoneras också kring hur sjuksköterskan kan bidra till att vårdmiljön blir mer estetisk tilltalande för patienten. Avslutningsvis ges praktisk vägledning till yrkesverksamma sjuksköterskor gällande vårdmiljön. / <p>Program: Sjuksköterskeutbildning</p><p>Uppsatsnivå: C</p>

På frågan om vad verksamhetscheferna har för åsikt om hur de skulle kunna förhindra långtidssjukskrivningar, förtidspension eller sjukpension på sin avdelning så tar många i likhet med ambulanscheferna upp fysisk träning och ergonomi som områden där de lägger stor vikt. Ingen nämner handledning eller stödjande samtal som metoder man arbetar med.Ser man till resultatet på vad den vanligaste orsaken till långtidssjukskrivningarna är, nämligen muskel – skelettskador, så kan fysisk träning och ergonomi vara riktiga metoder. Stämmer dessutom arbetsgivarnas bedömning att skadorna uppkommit till stor del på fritiden så är arbetsplatsen och dess belastning inte skyldiga till långtidssjukskrivningarna. Men det finns skäl att tro att denna bild inte riktigt är sann. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot anestesisjukvård

Självskadebeteende innebär ett upprepat och ett impulsivt beteende där individen skadar sig själv. Handlingens syfte är inte att dö utan att lindra psykisk smärta. Människor uttrycker sitt lidande på olika sätt, ofta räcker orden inte till utan vi blir tvungna att omvandla vårt lidande till en annan observerbar uttrycksform. Den vanligaste typen av självskada utförs oftast i syfte att dämpa ångest och befria sig från svåra känslor. Vårt syfte med studien är att belysa upplevelsen av att vårda patienter som självskadar utifrån ett sjuksköterskeperspektiv. Vi har utfört en kvalitativ litteraturöversikt där nio stycken artiklar valdes ut och granskades, ur dessa framträdde fyra stycken nya teman. Temat Brister i vårdmiljön innefattar sjuksköterskans upplevelse av en stressig avdelning och en icke terapeutisk vårdmiljö för patienter som självskadar. Hinder i vårdandet, belyser sjuksköterskans upplevelse av ett personligtansvar för patienten. De patienter som självskadat upplevdes av sjuksköterskorna ha ett manipulativt beteende vilket hindrade vårdflödet på avdelningen. Temat Svårigheter i att vårda patienter som självskadar sig, berör sjuksköterskans upplevelse av etiska svårigheter i vårdrelationen. I temat Sjuksköterskans upplevelse av vårdrelationen, uttrycks negativa känslor hos sjuksköterskan i relationen till patienten. Sjuksköterskans upplevelse av osäkerhet i vårdrelationen beskrivs och vårdrelationen ansåg formas av sjusköterskornas personliga attityder. I resultatdiskussionen diskuteras sjuksköterskans upplevelse av bristande tid som hindrande för en god vårdrelation. Diskussionen belyser även vårdmiljön som bristande och olämplig för patienter som självskadar. Upplevelsen av osäkerhet och brist på kunskap om självskadebeteende framträder som ett vanligt förekommande problem. Diskussion förs även kring etiska svårigheter och sjuksköterskans professionella ansvar.

Sjukhusets interiör och design i patientrummet är en viktig del som kan förbättra det känslomässiga välbefinnandet och bli en tillgång för patienten eller ge motsatt effekt om den fysiska miljön är bristfällig. Syftet med examensarbetet är att beskriva vilka aspekter i vårdrummet som är av betydelse för patienters upplevelse av sin vårdtid. Hur sjukhusrummets interiör och atmosfär påverkar patienten både fysiologiskt och psykologiskt är av intresse för oss som sjuksköterskor, därför gjordes denna litteraturstudie med nio vetenskapliga artiklar, både kvalitativa och kvantitativa. I resultatet identifierades tre olika teman: rummets utformning, fysisk miljö och social miljö. Analysprocessen har genomförts enligt modell från Axelsson (2008). Den psykologiska dimensionen av patientens upplevelser i patientrummet har stor betydelse för dennes välmående och tillfrisknande. En god, fungerande interiör som var ren och fräsch påverkade patientens uppfattning av omvårdnaden positivt. Fönster med mycket ljus inne på patientrummet påvisade positiva effekter för patienten. Ljusets effekt kunde reducera användningen av smärtstillande medel till patienterna. Tillgång till natur och växter gav en ökad känsla av välbefinnande och minskade smärta, ångest och stress. Att reducera ljud för att patienten skulle kunna komma till ro och få sömn var viktigt för tillfrisknandet och återhämtandet. Avsevärda sömnstörningar är förenade med och en bidragande faktor till flera sjukdomar som hjärt-kärlsjukdomar, högt blodtryck och depression. Kunskap om hur patienten påverkas och upplever den fysiska och sociala miljön inne på patientrummet, ger sjuksköterskan i sin profession möjlighet att kunna tillgodose patientens behov så att ett välbefinnande upplevs. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Bakgrund: I den fysiska vårdmiljön framkom olika förutsättningar för att skapa god omvårdnad då grundläggande mänskliga värderingarna var av betydelse för hur begreppen hälsa och omvårdnad tolkades. De traditionella vårdmiljöerna kunde uppfattas som anonyma och sterila platser av både sjukvårdspersonal och patienter, dessa egenskaper representerar hur fysiskt påtaglig sjukvårdsmiljön var. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva hur patienter inom somatisk vård upplever den fysiska vårdmiljön på sjukhus. Metod: En litteraturöversikt baserad på tio vetenskapliga artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Resultat: Tre huvudteman framkom vid analysen av artiklarna; sjukhusmiljö, vårdavdelningsmiljö och vårdsalsmiljö. När sjuksköterskan skapade en välkomnande atmosfär i vårdmiljön hade det betydelse för hur patienten upplevde hälsa oh välbefinnande, och detta förstärktes när patienten kunde påverka och inspirera miljön. När patienten kunde påverka tillgängligheten i vårdmiljön ökade användbarheten och patientens integritet. Slutsats: Sjuksköterskans bemötande och kommunikation hade en avgörande betydelse för hur patienten uppfattade och upplevde den fysiska sjukvårdsmiljön. / Background: There were different circumstances in the physical healthcare environment to create good care based on human values these were relevant concepts of how health and nursing care were interpreted. The traditional care environments were perceived as sterile andanonymous places of healthcare professionals and patients, these characteristics represented how crucial the physical care environments were. Aim: The aim of this literature review was to describe how patients in somatic care perceive the physical health care environment in hospitals. Method: A literature review based on ten scientific articles with both qualitative and quantitative approach. Result: Three main themes emerged from the results of analysis of the articles, hospital- ward- and patient rooms’ environment. Welcoming atmospheres created by the nurse were important in the patient experience of health and wellbeing. When the patients were able to influence and inspire the environment the wellbeing increased. When the patient affected the accessibility of the environment the usability and the privacy increased. Conclusion: Nurses' attitude and communication had an important impact on how the patient's perceived and experienced the physical health care environment.

Vårdmiljön och dess estetik är en viktig del av patientens livsvärld. Estetik är kunskapen om det sköna och dess modifikationer, samt förnimmelsekunskap. Sjuksköterskor kommer dagligen genom arbetet i kontakt med patienternas upplevelser av miljön. Tidigare forskning visar att det tenderar att finnas en uppdelning av estetiken i olika kategorier och att det saknas en helhetsbild av vårdmiljön och dess estetik. Det finns inte mycket beskrivet om sjuksköterskors erfarenheter inom området, inte heller mycket om patientens perspektiv. Syftet med denna studie är att belysa sjuksköterskors erfarenheter av hur vårdmiljön och dess estetik påverkar patienterna. Datainsamlingen gjordes med intervjuer. Intervjuerna spelades in och transkriberades. En kvalitativ innehållsanalys gjordes av texten och fem kategorier framkom; personalens inflytande, vårdutrymmenas utformning och funktion, inredningen, vikten av genomtänkt stimulering och aktivitet samt tillgång till natur. Resultatet visar att vårdmiljö är ett brett ämne och uppfattningarna om ämnet grundar sig ofta på subjektiva erfarenheter och upplevelser. Personalen spelar en viktig roll i vårdmiljön. Det finns dock mycket kvar att göra i miljön. / The care environment and its aesthetics is an important part of a patient's world. Aesthetics is the knowledge of beauty and its modifications; and also of perception. Nurses are in contact with patient's perception of the environment every day in their work. Former research shows that there tends to be a division of the aesthetics into different categories and there is a lack of knowledge about the whole picture. There is not much described about the nurse's experiences in the area neither is there much about the patient's perspective. The aim of the study is to cast light on the nurses experiences of how the care environment and its aesthetics affect the patients. Data collection was made through interviews and audio recorded and written out. A qualitative content analysis was made of the text, five categories were found; the influence of staff; the care areas design and function; interior; the importance of careful stimulation and activities; access to nature. The result shows that the care environment is a broad subject and the understanding of it is based on subjective experiences. The staff plays an important roll in the care environment. There is also much left to do about the environment.

No description available.

Bakgrund: Vårdmiljön på sjukhus har traditionellt utformats av arkitekter. Fokus på patienten har skiftat från subjekt till objekt, för att åter gå mot en syn som subjekt. Intresset för utformning av vårdmiljön har de senaste åren ökat. Problem: Patienterna inneliggande på sjukhus befinner sig i en utsatt situation. Sjuksköterskor på sjukhus har lite kunskap om hur vårdmiljön påverkar patienterna vilket behövs för att kunna arbeta efter ett personcentrerat perspektiv. Syfte: Att beskriva vårdmiljön på sjukhus så som den upplevs av patienter som vårdats inneliggande. Metod: En litteraturstudie med sammanställning av kvalitativa studier. Resultat: I resultatet framkom två teman och fem subteman. Första temat upplevelse av vårdmiljöns betydelse för integritet och värdighet, med subtema en miljö som delas med andra och att vara i en miljö som gör patienten utsatt och i beroende till vårdpersonal. Andra temat upplevelser av vårdmiljöns betydelse för trygghet och gemenskap med subtema att kunna dela erfarenheter med andra, fysiska aspekter som kan skapa en lugn och trygg atmosfär och att vara i trygga händer. Slutsats: Både den fysiska och psykosociala vårdmiljön har betydelse för patienternas upplevelse. För att uppnå en optimal vårdmiljö och en personcentrerad omvårdnad är det viktigt att se till patienternas individuella behov. / Background: The health facility environment has traditionally been design by architects. The approach to the patient has switched from a subject to an object, to once again look upon the patient as a subject. Designing and creating new types of health facility environments is an interest that has increased. Problem: Understanding how patients are effected by the health facility environment is necessary for nurses to be able to care for patients in a person-centered way and create conditions for a good health facility environment. Aim: To describe the health facility environment as it is experienced by patients admitted to a hospital ward. Method: A literature review with a compilation of qualitative studies. Results: Findings where categorized in two themes and five subthemes.  The first theme “Experiences of health facility environment and its importance for integrity and dignity”, describes sharing the environment with others and how the environment affect the patient to feeling exposed and addicted to the nursing staff.  The second theme “Experiences of health facility environment and its importance for security and fellowship”, describes how the patient is able to share experiences with others, physical aspects which can create calm and safe atmosphere and to feel safe in the hands of other people. Conclusion: Both the physical and psychosocial health facility environment has importance for the experiences of the patients. Respecting the patients individual needs were important to achieve person- centered nursing care and an optimal health facility environment.