Det forskningsproblem som denna kandidatuppsats ska undersöka är vilka av de institutionella faktorerna: (a) valsystem, (b) statsskick, (c) skillnaden mellan enhetsstat och federation samt (d) pressfrihet som har störst effekt på ett lands korruptionsnivåer. Uppsatsens syfte är att bidra till den institutionella teorins utveckling genom att försöka avgöra vilka av de institutionella faktorerna som undersöks som har störst effekt på förekomsten av korruption. Uppsatsen kommer att använda Donatella della Porta and Alberto Vannuccis korruptionsteori, och Rothsteins institutionella teori. Dessa kommer jämföras med Leffs korruptionsteori och Norths institutionella teori. De metoder som uppsatsen kommer att använda för att besvara frågan är en compare means analys och en multivariat regressionsanalys som tillämpas på ett tvärsnittsmaterial för år 2013 från QoG. Studiens resultat visar att det i första hand är pressfrihet men även ett parlamentariskt statsskick som påverkar förekomsten av korruption, både pressfrihet och parlamentariskt statsskick leder till lägre korruptionsnivåer. / <p>Ingen direkt</p>

Syfte: Syftet med denna uppsats är att studera om den svenska fyraprocentspärren är en fråga som under åren 1990-2013 kan anses vara politiserad eller avpolitiserad. Jag kommer att använda mig av tre krav formulerade av Maria Wendt Höjer och appli-cera dessa på frågan om fyraprocentsspärren. De tre första frågeställningarna utgår direkt från dessa krav och lyder: 1, Artikuleras fyraprocentsspärren i kollektiva ter-mer, snarare än i enskilda? 2, Artikuleras fyraprocentsspärren på den offentliga are-nan? 3, Artikuleras fyraprocentsspärren utifrån motstridiga intressen? Den fjärde frågeställningen utgår från om fyraprocentsspärren är en politiserad eller avpolitise-rad fråga medan den sista frågeställningen är av underordnad art och ställs om det visar sig att fyraprocentsspärren är en politiserad fråga. Metod: Den empiriska analysen baseras på kvalitativa textanalyser av material som består dels av motioner inkomna till riksdagen dels artiklar, ledare och debattinlägg från ett urval av den svenska dagspressen. Slutsats: Resultatet av undersökningen visar att fyraprocentsspärren är en fråga som inte lever upp till de krav som ställs för att frågan ska anses politiserad, således ska fyra-procentsspärren i detta fall anses vara en avpolitiserad fråga.

Countries with proportional representation are increasingly introducing an electoral threshold to stop smaller parties from entering their parliaments. In this paper, I’m focusing on the  proportional electoral system and mainly why some countries choose to impose a barrier to their parliaments and others do not. First I did a survey to see which countries that are using it and after that I decided to do three case studies including: Sweden, The Netherlands and Turkey. I used Carles Boix theory on proportional electoral systems. The main variable in his theory is that the “threat” from the social democratic parties has an affect on the enforcement of a PRsystem. I wanted to examine whether it was possible to apply this theory on the implementation of thresholds. Finally, it is possible to conclude that Boix theory can be used even when studying the emergence of electoral barriers. Boix theory suggests that any "threat" from new parties makes the old, larger and established parties or other government organizations want to impose a threshold to secure their positions. This was the case in Sweden and in Turkey. In countries where this situation does not exist, it seems to be no need for an electoral barrier, as shown in the Netherlands.

This study examines whether Tunisia's democratization process supports the developed expectation of Robert Dahl, Samuel P. Huntington or Seymour Lipset's theories of democratization during the period after the revolution of January 14, 2011 until the presidential election on September 15, 2019. The study thus examines if the Tunisian society to a greater extent, over time, is democratically governed. The study finds that the democratization of Tunisia is moving in a positive direction, but that political reforms, increased organized civil society, economic growth, limitation of political Islam and a clearer plan for how to deal with religious radicalism are needed to create an environment where democracy can be consolidated. The study also finds that Seymour Lipet's theory of democratization provides the best explanation.

I denna studie undersöks en potentiell digitalisering av det svenska valsystemet. Utöver en undersökning kring vad en digitalisering av valsystemet innebär presenteras olika digitala valalternativ som finns till det traditionella valsystemet. Samtidigt samlas åsikter in från svenska valdeltagare om vad de tycker om dessa olika valsystem och vilket system som valdeltagarna anser uppfyller sitt syfte mest optimalt. Potentiella fördelar och nackdelar som kan uppstå för valdeltagare vid en digitalisering av röstningsprocessen, samt de primära skillnader som finns mellan det traditionella valsystemet kontra ett digitalt valsystem är även ett huvudområde inom denna studie. Avslutningsvis kommer det i denna studie att forskas kring vad som förhindrar digitaliseringen av valsystemet. All information har samlats in via en litteraturstudie samt en intervju med Valmyndigheten, som ansvarar för att svenska val ska fungera. Utöver detta har valdeltagare kontaktats via en enkät som har skapats för att samla in valdeltagares ställning till de olika valsystemen som presenteras. / Within this study a potential digitalization of the Swedish electoral system is made. Beyond a research around what a digitalisation of the electoral system means will this study present different digital alternatives to the traditional electoral system. Meanwhile, opinions will be collected from Swedish election participants regarding what election system they prefer and what system they think is the most optimal. Potential benefits and disadvantages for the election participants that could originate from a digitalization of the election system is also a key goal of the study. Finally within this study a research about what prevents a digitalisation will be presented. All the information has been collected through a theory research and an interview with Valmyndigheten, who is responsible for Swedish elections. Beyond the interview and the theory study a survey has been made to collect the voter participators position regarding the different electoral systems presented.

Kan ett e-röstningssystem som tillåter röstning i okontrollerad miljö över internet vara säkertnog för att användas i en såpass viktig process som den svenska valprocessen? För att besvaradenna fråga har tidigare undersökningar och användning av elektronisk röstning utförts. Denteori som används är grundad i Europarådets rekommendationer för säkerhet av e-röstning,Estlands användning av e-röstning samt IT-säkerhet och risker. För att besvarafrågeställningen används teoretiska krav på vad ett system ska uppnå för att kunna anses somsäkert. För att undersöka denna fråga utfördes intervjuer med personer som har erfarenhetinom IT-säkerhet och valprocessen, där teorin var grunden för intervjufrågorna. Empirinanalyserades utifrån de krav som ställs för att en digital resurs ska kunna ses som säker, samtundersöktes ur perspektivet av befolkningens tillit till systemet. Dessutom jämfördes riskernainvolverade med e-röstning med risker som är relevanta i dagens analoga valprocess.Slutsatsen som kan dras utifrån analysen är att man kan uppfylla de tekniska krav för säkerhetför att nå en liknande säkerhetsnivå som dagens valprocess uppnår, men att potentiellaförändringar i valprocessens grunder skulle krävas för att implementera e-röstning.

Both consensus democracy and proportional electoral systems have been deemed to favor political participation over political competition. The aim of this paper is to test whether these power-sharing institutional arrangements correlate positively with non-democratic attitudes when the degree of ethnic and religious fragmentation is low. Data about people's attitudes towards democracy are collected from the World Value Survey and European Value Survey and cover up to 55 democratic societies. The hypotheses are tested by employing an ordinary least square multivariate regression model and use ethnic and religious fractionalization as interaction variables. By doing so it is possible to determine whether the correlation between the two power-sharing institutions and the share of non-democratic attitudes among a population might be moderated by a third variable (either ethnic or religious fractionalization). The main finding of the paper seems to suggest that no such interaction effect seems to be active. Neither consensus democracy nor proportional electoral systems were shown to correlate positively with non-democratic attitudes when the degree of ethnic or religious fractionalization was low. However, there seem to be some indications that proportional electoral systems might correlate negatively with non-democratic attitudes when ethnic fractionalization is low.

Syftet med denna uppsats är att utforska hur valadministreringen och tjänstemännens handlande i en tid av politisk polarisering i delstaten Kalifornien, kan tänkas inverka på universitetsstudenters förtroende för valsystemet och valprocessen, och i förlängningen incitamenten att rösta. Studien utförs i den amerikanska delstaten Kalifornien och det har genomförts kvalitativa intervjuer med universitetsstudenter från UCLA. Det teoretiska ramverket som användes var Holmberg och Oscarssons (2004) teori om de tre parametrarna institutionella, kontextuella och individuella, förklaringarna till attityder till röstning. Även Rothstein och Kumlins (2001) teori om socialt kapital &amp; förtroende används i uppsatsen för att förståelse för sambanden mellan korruption, tillit för samhället och de politiska institutionerna. Resultatet i studien visade att respondenterna är positivt inställda till de delar av valprocessen som valadministrationen (de politiskt tillsatta tjänstemännen) inte har ett tydligt inflytande över. I det avseenden där de har ett tydligare inflytande, väcker de misstro och förtroendet för valsystemet och valprocessen är lägre. Resultatet visar att respondenterna har ett mycket lågt förtroende för offentliga tjänstemän generellt. Den politiska polariseringen i USA visar sig påverka valdeltagandet i en positiv riktning, men förvärrar förtroendet för valadministrationen.

Ett sedan länge betraktat problem inom politisk ekonomi är om, och i så fall i vilken utsträckning, politiska partier påverkar ekonomiska policyutfall. Syftet med studien är att undersöka om det rådande politiska majoritetsförhållandet i kommunfullmäktige har en effekt på kostnaderna för och kvaliteten inom en verksamhet som kommit att hamna allt högre på den politiska dagordningen under coronapandemin – äldreomsorgen. Studien tar avstamp i teoretiska utgångspunkter i form av medianväljarteoremet och citizen candidate-modellen. I syfte att estimera effekten av den politiska majoriteten på äldreomsorgen tillämpas en skarp regression discontinuity (RD) design för två kostnadsmått och två kvalitetsmått; antalet fallskador bland personer 80 år och äldre per 1 000 invånare samt brukarbedömning avseende äldreomsorg i särskilt boende. Resultatet visar att en vänsterblocksmajoritet är associerad med drygt 23 procent högre kostnader för äldreomsorg i kronor per invånare samt drygt sex procentenheters lägre nivå i fråga om brukarbedömning än jämfört med andra partikonstellationer. Resultaten är dock inte stabila över olika ekonometriska specifikationer och ytterligare studier skulle därmed behövas för att säkrare kunna belägga ett eventuellt samband.

No description available.