Studien syftar till att studera ett laborativt arbetssätt i matematiken som metod. Arbetet består av en litteraturgenomgång och en empirisk del där intervjuer med åtta olika lärare ingår. Den teoretiska delen behandlar två områden. Dessa områden är ämnet matematik och vad ett laborativt arbetssätt är utifrån litteraturen. Den teoretiska studien beskriver hur ett laborativt arbetssätt i matematikundervisningen kan se ut. Vad eleven och läraren gör i skolmatematikens sex områden: Aritmetik, algebra, geometri, sannolikhetslära, statestik och funktionslära. Avslutningsvis finns en pedagogisk syn på arbetssättet. Den empiriska delen är en sammanfattning i form av intervjuer med åtta lärare i matematik. I resultatdelen får vi möta lärarnas svar på vad ett laborativt arbetssätt är, varför/varför inte man undervisar laborativt i matematik, inom vilka områden i skolmatematiken arbetssättet används och vilka yttre villkor som styr arbetssättet. Lärarnas uppfattningar om det laborativa arbetssättet stämmer i stort sett överens med litteraturen. Det krävs en hel del engagemang av läraren innan arbetssättet fungerar i praktiken.

No description available.

No description available.

Återhämtning hos unga är en pågående process, likställd den fysiologiska utvecklingen. Begreppet har olika innebörd utifrån ålder och mognadsgrad. Studiens syfte var att utifrån den unga människans perspektiv, belysa innebörden av återhämtning. Den teoretiska referensramen bygger på Phil Barkers teori Tidvattenmodellen. Datainsamlingen genomfördes i individuella intervjuer, semistrukturerade med en hermeneutisk ansats. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades med utgångspunkt i Lindseth och Norbergs metod. Tre huvudteman trädde fram - att bli medveten om hur kaos påverkar, att förstå behov av återhämtning för att må bra samt att reflektera över hur återhämtning kan ske. Resultatet visar att själv bemästra förmågan att återhämta sig, är en viktig del för att främja sin psykiska hälsa, men också ett viktigt verktyg för att lära sig hantera sin psykiska ohälsa. Återhämtningens kraft, är av betydelse vid psykisk ohälsa. Hur ungdomar återhämtar sig är individuellt och sker ofta utan att de själva är medvetna att och när det händer. Ungdomarna vittnar i sina livsberättelser om att det existerar ett stigma kring återhämtning i samhället, där en ständig tillgänglighet tidigt lärs in - behov att vara själv för att slappna av och stänga ute vardagens ständiga brus lyftes fram som särskilt betydande för individens liv. / Recovery in young people is an ongoing process, equated to physiological development. The term has different meanings based on age and maturity. The purpose of the study was to highlight the meaning of recovery, based on the young person's perspective. The theoretical reference frame is based on Phil Barker's theory of tidal model. The data collection was conducted in individual interviews, semistructured with a hermeneutic approach. The interviews were recorded, transcribed and analyzed on the basis of Lindseth and Norberg's method. Three main themes emerged - to become aware of how chaos affect, to understand the need for recovery to feel good, and to reflect on how recovery can take place. The result shows that self-mastering ability to recover is an important part of promoting mental health, but also an important tool for learning how to handle mental illness. The recovery's power is important in mental ill health. How youth recovers is individual and happens often without being conscious and when it happens. The youngsters testify in their life stories that there is a stigma about community recovery, where constant availability is learned early - need to be self to relax and shut out the constant noise of everyday life is highlighted as particularly important to the individual's life.

This an explorative interview study of the information-seeking behaviour of a group of antique dealers. Using a qualitative approach, the aim of the study is to gain a deeper understanding of how antique dealers describe their search for information. This is accomplished using semi-structured interviews. The transcriptions of these interviews were analyzed using the theory constructed by Leckie, Pettigrew and Sylvain (1996) to describe the information seeking of professionals. Previous studies have elucidated the information-seeking behaviour of other professionals within the arts sector. Our findings build upon those findings and specifically examines the informationseeking-behaviour of antique dealers in relation to various factors affecting their practices. The results of this study reveals several implications of what precedes an information search, as well as the procedure of information seeking for antique dealers. These implications include factors such as experience, workplace and assignments. In addition to this, differing views on knowledge were expressed by the respondents which reflected the depth of their tasks. Further findings were made regarding information as a commodity where information is regarded as something valuable. In conclusion antique dealers’ information-seeking behaviour shifts depending on contexts and further research is essential in several areas of this study.

Made available in DSpace on 2014-06-11T19:28:01Z (GMT). No. of bitstreams: 0 Previous issue date: 2009-03-29Bitstream added on 2014-06-13T20:57:30Z : No. of bitstreams: 1 freitas_fpr_me_rcla.pdf: 4617829 bytes, checksum: 119c421eb2675b94905fca704cf3aeb0 (MD5) / Oriundo de atividades realizadas na natureza, o salto com vara, até chegar à forma esportiva pela qual é conhecido atualmente, passou por diversas modificações que merecem ser conhecidas. A fim de disseminar esse conhecimento em aulas de Educação Física, esta pesquisa teve como objetivo verificar a possibilidade e as contribuições do ensino do salto com vara a partir de sua história, no campo escolar. Após ampla pesquisa bibliográfica sobre a história do salto com vara, foi organizado um texto concentrando informações e imagens sobre os principais atletas e marcas, bem como sobre as modificações ocorridas nas técnicas e nos implementos dessa prova. Numa segunda etapa, foram elaboradas oito aulas de Educação Física visando o ensino do salto com vara na escola. Com base na pesquisa-ação, a aplicação das aulas com uma turma de 8ª série do Ensino Fundamental de uma Escola Pública da cidade de Rio Claro, demonstrou a viabilidade do ensino do salto com vara a partir de sua história. Espera-se que os resultados provenientes da pesquisa bibliográfica e das aulas de aplicação possam subsidiar o trabalho de outros professores de Educação Física, interessados no ensino do salto com vara na escola. / Stemming from activities accomplished in the nature, the pole vault, until reaching the sporting pattern as it is known nowadays, passed through several modifications that deserve to be known. In order to disseminate that knowledge in Physical Education Classes, this research had as a purpose verify the possibility and the pole vault teaching contributions from its history on, in the school field. After wide bibliographical research on the pole vault history, a text was organized centralizing information and images on the main athletes and marks, as well as on the modifications happened in that proof techniques and implements. In a second stage, eight Physical Education Classes were elaborated taking aim the pole vault teaching at school. Based on the action research, the classes application in the 8th series group at Fundamental Education belonging to a Public School in Rio Claro city, showed the pole vault teaching viability from its history on. We expect that the proceeding results from the bibliographical research and from the application classes can subsidize the work belonging to other Physical Education teachers interested in the pole vault teaching at school.

Submitted by Fernanda Weschenfelder (fernanda.weschenfelder@uniceub.br) on 2018-06-01T19:10:35Z No. of bitstreams: 1 61350206.pdf: 1911020 bytes, checksum: 312fdf9dc4c02a6a2413b5a8bc55797c (MD5) / Approved for entry into archive by Fernanda Weschenfelder (fernanda.weschenfelder@uniceub.br) on 2018-06-01T19:10:39Z (GMT) No. of bitstreams: 1 61350206.pdf: 1911020 bytes, checksum: 312fdf9dc4c02a6a2413b5a8bc55797c (MD5) / Made available in DSpace on 2018-06-01T19:10:39Z (GMT). No. of bitstreams: 1 61350206.pdf: 1911020 bytes, checksum: 312fdf9dc4c02a6a2413b5a8bc55797c (MD5) Previous issue date: 2016 / Inúmeros índices sociais indicam a mercantilização crescente de direitos fundamentais bem como a deficiência estatal em fornecê-los. Esse trabalho pretende entender se essa mercantilização de direitos fundamentais é fomentada pela ineficiência do Estado de BemEstar brasileiro e se esta possível ineficiência é causa de enriquecimento ilícito estatal. Ao traçar essa perspectiva, sugere-se analisar um possível efeito desse panorama indesejado: o empobrecimento ilícito social. Essa ideia se perfaz numa nítida violação ao sinalagma proposto no contrato social brasileiro, o que detém íntima pertinência com a judicialização da política, a qual seria melhor desenvolvida por intermédio de varas de políticas públicas.

Med denna studie vill vi synliggöra vilka rutiner och arbetssätt som används på förskolan i arbete med barn i behov av särskilt stöd. Vidare tar vi reda på hur barns sociala och emotionella utveckling kan påverkas om de inte får det stöd de behöver. Vi har kombinerat semistrukturerade intervjuer med deltagande observationer. Teorierna vi har utgått från är Tomkins affektteori och Tillich ångestteori. Genom teorierna kan vi förstå att när barn ges delaktighet och inflytande stärks deras självkänsla. Studiens huvudsakliga slutsats är att samverkan mellan förskolepersonal, förskolechefer och specialpedagoger ska fungera för att öka möjligheterna till delaktighet och inflytande för barn som är i behov av särskilt stöd. Samarbetet mellan förskolepersonal, förskolechefer och specialpedagoger är förutsättningen för att skapa en förskola som präglas av positivitet som på sikt utvecklar barns sociala och emotionella utveckling.

Uppsatsen intresserar sig för icke-vita svenskar som trots sitt svenska medborgarskap upplever att de inte alltid kan eller får känna sig som svenskar. Utgångspunkten är att det i Sverige råder en vithetsnorm som för icke-vita svenskar får konsekvenser som rasism, exkludering och utanförskap. För att få en förståelse för mekanismerna bakom dessa konsekvenser används istället för en övergripande teori flertalet centrala begrepp och teoretiska utgångspunkter som alla ses utifrån ett postkolonialt perspektiv. För att undersöka detta har det genomförts sju kvalitativa intervjuer med icke-vita svenskar. De har intervjuats om hur de upplever och tolkar rasism. Vidare har uppsatsen sökt svar på huruvida respondenterna har omedvetna eller medvetna strategier för att bemöta den rasism de utsätts för. Det har sedan gjorts en jämförelse för att se om erfarenheterna skiljer sig åt beroende på om respondenterna är uppväxta i Sverige eller inte. Resultatet visar att alla respondenter oavsett grupp upplever rasism och får sin svenskhet ifrågasatt. De största skillnaderna mellan grupperna ligger i vilka strategier respondenterna använder sig av för att hantera den rasism de möter. Gruppen med respondenter som är uppväxt i Sverige väljer i högre grad att konfrontera den rasism de utsätts för medan gruppen som inte växt upp i Sverige i högre grad väljer att hitta strategier för att handskas med eller undkomma den. / The thesis is interested in the non-white Swedes who, despite their Swedish citizenship feel that they are not always able or allowed to feel like Swedes. The starting point is that in Sweden there is a whiteness standard witch for non-white Swedes have consequences in form of racism, exclusion and alienation. To get an understanding of the mechanisms behind these effects the writers instead of a general theory use several key concepts and theoretical points all seen from a postcolonial perspective. Seven interviews were held with non-white Swedes who was interviewed on how they perceive and interpret racism. Furthermore, the paper sought answers on whether respondents have been unconscious or conscious strategies to manage or respond to racism. It has since been made a comparison to see if it differs depending on whether respondents grew up in Sweden or not. The result shows that all respondents, regardless of group, experience racism and get their Swedishness questioned. The biggest differences between the two groups lies in how respondents choose to deal with the racism they encounter. The group of respondents who grew up in Sweden chooses to confront the racism they face while the group of respondents who didn’t grow up in Sweden are more inclined to deal with or escape it.

This essay examines the concept of meaning in Sein und Zeit. By identifying a paradox in the question constituting the outset of Heidegger’s ontology, i.e. the question of the meaning of Being, the need of a clarification of the concept of meaning unfolds. According to Heidegger, namely, we have been asking the question of Being without even knowing what we mean; we have forgotten to ask the question of the meaning of Being. At the same time, since the actual question of Being necessarily is a question of the meaning of Being, i.e. since we, as human beings and as the sole origin of the question of Being, necessarily mean something with the questions we ask, we have been asking exactly the question we have forgotten to ask. What then, I ask, is this element, that we have been asking for but forgotten to address? What is meaning? Asking this question on the basis of Sein und Zeit, I argue, is necessarily to explore the Being of meaning, since meaning is something found in the constitution of Dasein, the human being, and since the explication of Dasein evolving in Sein und Zeit concerns exactly its Being. After clarifying this question, the study proceeds in three chapters, the first concerning the basic structure of Dasein, the second the understanding, as the knowing of this structure, and the third the explication, in which we finally find the constitutive elements of meaning, i.e. it’s Being. In dialogue with secondary sources, I then aim to discuss the implication of this Being, epistemic as well as political and ethical. Subsequently, I ask what this Being implies for the paradox initially noted.