Bakgrund: När hjärtat förlorar pumpkraft eller förmågan att fylla kamrarna tillräckligt med blod uppstår hjärtsvikt. Tillståndet är allvarligt och frekvensen av insjuknanden förväntas öka. I många fall är prognosen sämre än vid flera cancersjukdomar. Den palliativa vården är idag främst koncentrerad på avancerad cancer. Forskning visar på att patienter med svår hjärtsvikt har jämförbara upplevelser med de som insjuknat i avancerad cancer, men erhåller inte den vård som svårt cancersjuka får i ett palliativt skede. Syfte: Syftet var att belysa hjärtsviktssjuka patienters upplevelser av att vara sjuk i det palliativa skedet, för att med detta som grund utveckla god vårdkvalitet för denna patientgrupp. Metod: Systematisk litteraturstudie med kvalitativ ansats. Materialet analyserades enligt en kvalitativ innehållsanalys med inspiration från hermeneutisk vetenskapsteori. Resultat: Tre huvudkategorier med sex underkategorier framkom, vilka belyste hjärtsviktssjukas upplevelser av att vara sjuk i det palliativa skedet: Anpassningar efter sjukdomens konsekvenser, betydelsen av stöd samt osäkerhet inför framtiden. Slutsatser: Det kan ses svårigheter för hjärtsviktssjuka patienter att anpassa sig till livet som palliativt sjuk. Hjärtsviktspatienter har högre symtombelastning, är mer deprimerade och har sämre existentiellt välbefinnande i en jämförelse med svårt cancersjuka. Det finns därmed ett starkt behov att erbjuda palliativ vård även till denna patientgrupp.

Abstract Studiens syfte är att undersöka vilka strategier och tekniker pedagoger beskriver att de använder sig av för att inkludera alla barn i leken med utgångspunkt i begreppet “alla får vara med”. Varför vi har valt att fokusera på pedagogers förhållningssätt till barns lek är för att vi vill synliggöra vilka strategier och tekniker pedagoger beskriver att de förhåller sig till när de ska inkludera barn i lek. Studiens teoretiska utgångspunkt är fenomenologin och fenomenet “alla får vara med” som är en kvalitativ metod som fokuserar på hur människor upplever olika fenomen utifrån sina egna erfarenheter och sin egen livsvärld. Sju pedagoger har fått svara på fiktiva case som är utformade för att kunna ge oss information vi eftersöker. Resultatet visar att pedagogers strategier och tekniker kring hur de inkluderar barn i lek skiljer sig beroende på bland annat pedagogers egna erfarenheter och livsvärldar. Resultatet visar också att respondenternas syn på fenomenet “alla får vara med” grundar sig i att respondenterna anser att förskolan ska vara en plats för alla, där ingen exkluderas och att alla får vara med och leka.

Studien syftar till att skapa en förståelse för hur individer som stått nära döden upplever betydelsen av händelsen och besvara frågeställningen: Hur integreras en konfrontation med döden i vardagslivet över tid? Eftersom detta är en komplex upplevelse har hermeneutiken valts som metod. Tio intervjuer utfördes med två typer av livshotande upplevelser; olyckor och sjukdomar. Med en variation på 2–28 år sedan händelsen. Heideggers sätt att förstå människans värld i förhållande till sitt vara användes som teoretiskt ramverk. Resultatet presenteras genom en fördjupad tolkning med fyra teman. En ny värld dagas innefattar en tvingande insikt om ändligheten som följs av ett uppvaknande till och tacksamhet för livet. Den nya världens gemenskapliga självständighet innefattar integreringen av nya världen och livssynen som leder till drastiska livsförändringar då deltagarna brutit sig loss ifrån normer. Den nya världens tudelning innefattar att den gamla världen gör intrång, vilket leder till att för vissa deltagare minskar livssynens intensitet med tiden. Andra kan göra motstånd mot detta genom att ständigt integrera livssynen vilket leder till att den ökas. Den konstanta världen visar på att konfrontationen medfört en bestående livssyn och förändrat deltagarnas sätt att uppfatta världen, så att svårigheter är både lättare att hantera och mer kortvariga.

Bakgrund: Parkinsons sjukdom (PS) är en långsamt förlöpande neurodegenerativ sjukdom som leder till bortfall av kroppens rörelsefunktion och icke-motoriska symtom. Huvudsymtomen vid PS är tremor, rigiditet, bradykinesi samt en ostadig kroppshållning. Utvecklingen av sjukdomen går att dela upp i fem olika stadier där stadie 1 innebär lindriga symptom och stadie 5 innebär fullständig invaliditet. Sjukdomen är idiopatisk och kan enbart symtomlindras med läkemedel som kan innebära oönskade och besvärliga biverkningar. I Sverige uppskattas det att det finns omkring 20 000 personer med PS som ökar i takt med en åldrande befolkning. Symtomen ökar och förändrar karaktär allt eftersom sjukdomen fortgår, vilket leder till att personen med PS får det svårare att klara basala aktiviteter i dagligt liv självständigt. Detta betyder att personen med PS kommer att behöva stöd i vardagen för att uppleva välmående. Syfte: Syftet är att beskriva närståendes upplevelser av att vårda en familjemedlem med Parkinsons sjukdom. Metod: En litteraturöversikt med en kvalitativ ansats. Författarna analyserade tio olika vetenskapliga artiklar med en kvalitativ analysmetod. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier och tre underkategorier vilka var: Vårdandets utmaningar - Psykisk och fysisk påverkan, Relationsförändringar - När närstående blir närståendevårdare, Närståendevårdarens anpassning till familjemedlemmars sjukdomstillstånd - Att hantera sjukdomen. Slutsats: Resultatet visade den belastning närstående upplever vid vårdandet av en familjemedlem med PS. Det fanns olika typer av utmaningar, både fysiska och psykologiska för närståendevårdare samt förändringar i förhållanden och även förändringar i det dagliga livet för att kunna hantera och vårda familjemedlemmen med PS.

Den här studien syftar till att lyfta fram, belysa, tolka och öka förståelsen om hur människan i det senmoderna samhället lever med en medvetenhet om sin ändlighet och vilken mening livet får för dem. Som teoretisk och begreppslig referensram ligger den existentiella traditionen. Empirin utgörs av fem självbiografier som tolkas och analyseras utifrån en hermeneutisk metodansats. Självbiografierna är skrivna av personer som diagnosticerats med en obotlig sjukdom och inträtt i evigheten. Resultatet av studien utmynnade i tre faser. Livet rasar samman handlar om de oerhörda olustkänslor som personerna upplever efter vetskapen om att de ska dö. Här behandlas också de svåra prövningar som kroppens svek, nedbrytning och förändring bidrar till. Sökandet efter ett sätt att leva handlar om hur man efter diagnosen försöker finna ett sätt att leva mot ändligheten. Personerna upplever en grundtrygghet av att få leva så normalt som möjligt, få vistas i sitt eget hem och i betydelsefulla omgivningar. Det mest värdefulla för deras välbefinnande är kärleken, stödet och samhörigheten med nära och kära. Med medvetenheten om sin ändlighet fann personerna livet och det viktigaste blev att leva. Att finna livet i dess slutskede belyser de existentiella tankar och upplevelser som uppstår i livets slutfas. I denna fas försöker personerna finna en väg och tillhörighet in i evigheten. / The aim of this study is to highlight, illuminate, interpret and increase understanding of how humans in the late modern society lives with an awareness of their finitude and what the meaning of life will be for them. As a theoretical and conceptual framework is the existential tradition. The empirical data consists of five autobiographies which will be interpreted and analyzed from a hermeneutic methodology. The autobiographies are written by people who have been diagnosed with an incurable disease and entered eternity. The result of the study led to three phases. Life falls apart is about all the incredible feelings of discomfort the persons experience after the knowledge of their forthcoming death. This phase also addresses the difficult trials that body´s betrayal, degradation and change are contributing to. The search for a way to live is about how one after diagnosis is trying to find a way to live against the finitude. The persons experience a fundamental security in living as normally as possible, reside in their own home and in significant surroundings. The most valuable for their wellbeing is the love, support and affinity with friends and loved ones. With the awareness of their finitude the persons found life and the most important thing was to live. Finding life in its final stage highlights the existential thoughts and experience that occurs in life´s final phase. In this phase the persons tries to find a way and belonging into eternity.

In this thesis I have studied the conflicts that arose in Vara when the municipality ordered a sculpture by the artist Katharina Grosse in collaboration with The National Swedish Public Art Council and the Swedish Transport Administration in 2012. The aim of the study is to analyze the meaning-making of the sculpture as a process determined by social negotiations concerning variables such as identity, societal hierarchies and education. The material is foremost consisting of interviews with employees from The National Swedish Public Art Council and Vara municipality, a local objector whom organized a protesting Facebook group and a local newspaper journalist. The material is analyzed with discourse theory in order to examine how the discourses about public art are characterized in a local context today and how its meaning continually is being constructed and reconstructed through this. By studying the resistance and critique against The Blue Orange in Vara as local fragments of a more global context the analysis also targets how the practices and meaning-making of art in the public domain are conditioned by political ideologies and societal structures such as the neoliberal market, economic growth and competition. The protesters and protagonists of the art work places the sculpture in different narratives about the municipality where the municipality is either described as something progressing; moving from a state where something is lacking, or as something with a fixed identity and already defined. The latter narrative is used by those who criticize the art work because it does not reflect their perceived shared identity while the former motivates the advocates who want to create a more distinct municipal identity, a branding of sorts, to attract tourists and stimulate economic growth. These narratives demonstrates how debates revolving art works and the public domain can bring up articulations and everyday experiences of power structures, citizenship and societal norms.

No description available.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka mentala effekter av fysisk aktivitet bland en grupp gymnasieelever. Hur upplever gymnasieeleverna att den fysiska aktivitet de ägnar sig åt påverkar deras: 1. Sociala gemenskap? 2. Mentala hälsa? 3. Förmåga att vara självstyrande? Metod Studien genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer. Vi intervjuade fyra fysiskt aktiva elever på en gymnasieskola där eleverna spelade fotboll, innebandy och gymnastik på fritiden. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med hjälp av en intervjuguide. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades utifrån en teoretisk modell bestående av tre kategorier som relaterar till studiens tre frågeställningar; social gemenskap, mental hälsa och förmåga att vara självstyrande. Resultat och slutsatser Det resultat vi kom fram till var att fysisk aktivitet ansågs ge en förbättrad mental hälsa, en bidragande faktor till att ha förmågan till att vara självstyrande- och en tydlig aspekt till social gemenskap. Gymnasieeleverna påpekade även att det var viktigt att ha en balans mellan den fysiska aktiviteten och resterande delar i vardagslivet för att den fysiska aktiviteten skulle leda till något positivt inom de ovan givna områdena. Vid en obalans, oavsett om det förekom för lite eller för mycket fokus på den fysiska aktiviteten så kunde detta resultera i en försämring av de givna aspekterna snarare än en förbättring. / <p>Ämneslärarprogrammet, Specialidrott</p>

Organic cotton has been in the medias field of vision for quite some time. This interestalso reflects in a growing awareness in the textile industry where more and morecompanies today offer organic cotton in their product range. With this in mind wequestion whether organic cotton has become a viable commercial product. We alsoacknowledge there is a lacking of understanding the complex problems that organiccotton manufacture involves, for example the huge effort and cost required for a transitionfrom conventional to organic cotton farming.The purpose of this paper was to study how textile, ecology and competition today arebeing combined by companies. We wanted with our investigation to find out whethercompanies in the textile industry use ecology as a competitive advantage. Moreover thepurpose of this paper was to reproduce a comprehensive image of organic cotton whichenabled us to determine if the medias positive image is correct. We choose to examine ourwork on the basis of a company perspective which resulted in delimitation from theconsumer’s perspective.The scientific approach of the study has been qualitative with the goal to produce adeeper understanding of our problems. The empirical material mainly consists ofinterviews done with our three case companies, Dunderdon, Dem Collective andKappahl. The companies are differing in both size and characteristics which was adeliberate choice. We think this selection made it possible for us to examine variousperspectives of the textile industry despite our meagre resources.In the theoretical frame of reference we have chosen to use Porter’s Five Forces, Kotler&amp; Armstrong’s communication model and Holm’s model which explains the relationshipbetween a company’s identity, profile and image. The interviews have been interpretedand analysed in relation to given theories and models.Our interpretation and analysis showed that all case companies had a strongenvironmental policy and a genuine interest to work for a sustainable development,which they all expressed through their organic product range. The study showed thatnone of the companies deliberately or directly uses organic products in a marketingpurpose. We have hence come to the conclusion that textile companies do not useecology in order to obtain competitive advantages. Our study also enabled us to establishthat the medias positive portrayal of organic cotton is incorrect, which we indirectlybelieve has had an impact on the low demand in organic cotton products. / <p>Program: Textilekonomutbildningen</p><p>Uppsatsnivå: C</p>

Submitted by Pedro Mizukami (pedro.mizukami@fgv.br) on 2010-03-09T17:48:17Z No. of bitstreams: 1 DMPPJ - SERGIO WILLIAM TEIXEIRA.pdf: 3711134 bytes, checksum: ea11b5afd8d104a6d70abb470a9e3aa6 (MD5) / Approved for entry into archive by Pedro Mizukami(pedro.mizukami@fgv.br) on 2010-03-09T17:58:26Z (GMT) No. of bitstreams: 1 DMPPJ - SERGIO WILLIAM TEIXEIRA.pdf: 3711134 bytes, checksum: ea11b5afd8d104a6d70abb470a9e3aa6 (MD5) / Made available in DSpace on 2010-03-09T17:58:26Z (GMT). No. of bitstreams: 1 DMPPJ - SERGIO WILLIAM TEIXEIRA.pdf: 3711134 bytes, checksum: ea11b5afd8d104a6d70abb470a9e3aa6 (MD5) / Assuntos como a questão penitenciária no Brasil e, em especial, em Porto Velho, no Estado de Rondônia, onde ocorreram sangrentas rebeliões na Casa de Detenção José Mário Alves, mais conhecida como 'Urso Branco', observando que lá, cerca de 100 reclusos foram violentamente assassinados, no período de 8 anos, chamaram a atenção da mídia e também das autoridades ligadas à área, incluindo, certamente, as do Poder Judiciário. Assim, ante a iminência do caos no sistema prisional local, buscou-se desenvolver o presente estudo com o objetivo de identificar os problemas mais significativos em matéria de execução penal e, ainda, de tornar mais eficiente o trabalho realizado em uma Vara de Execução Penal. Logo de início, procurou-se destacar a origem e evolução das penas e dos sistemas prisionais, a expansão do Direito Penal, chegando ao estágio que hoje vivenciamos na área de execução penal, partindo-se da premissa de que, conhecendo o passado, pode-se, com mais firmeza, estabelecer metas para melhoria do sistema e definir também a forma mais adequada e conveniente de atuação de um Juízo de Vara de Execução Penal. Com esta pretensão, identificou-se, por intermédio de levantamento de dados coletados em diversos órgãos, a realidade nacional e regional do sistema prisional brasileiro, promovendo, ainda, estudo sobre os indicadores de desempenho em matéria de execução penal. Após, os estudos se concentraram no funcionamento da 1ª Vara de Execuções e Contravenções Penais de Porto Velho, conhecendo a sua estrutura física e funcional, as atividades rotineiras do cartório que sustentam o desempenho jurisdicional e, por fim, os projetos em andamento e futuros, bem como um resumo de boas práticas observadas em outros Estados da Federação. Concluiu-se, por fim, que em face da natureza jurídica diferenciada da execução penal, possuindo caráter jurisdicional e administrativo, a atuação do Juiz de uma Vara de Execução Penal não pode se limitar ao controle jurisdicional dos processos, impondo-lhe a adoção de uma conduta ativa e fiscalizadora para que os fins da pena sejam alcançados e o recluso tenha efetiva chance de recuperação social.