Syfte med detta examensarbete är att ta reda på vad matematiklärare anser om att arbeta med Singaporemodellen, ur ett lärarperspektiv. För att få svar på forskningsfrågan i denna kvalitativa studie har semistrukturerade intervjuer genomförts med fem lärare. Lärarna som är verksamma i årskurs 4–6 har intervjuats för att dela sin bild, uppfattning och erfarenhet av Singaporemodellen. Den insamlade datan har analyserats med utifrån en tematisk analys och de koder som har identifierats från transkriberingen har format resultatets rubriker. Resultatet av de genomförda intervjuerna är att lärarna har en positiv inställning till modellen samt tycker de att Singaporemodellen ger eleverna rätt verktyg för att vidareutveckla de matematiska kunskaperna. Det är en modell enligt deltagarna som gynnar alla elever tack vare den tydliga strukturen, bildstödet och användandet av konkret material. Detta laborerar eleverna med på matematiklektionerna. Slutligen diskuteras resultatet, studiens bidrag och vidare forskning presenteras.

I följande studie är syftet att jämföra två olika skolors arbetsmetoder inom matematikämnet samt deras fördelar, svårigheter och utmaningar. Frågeställningen som studien undersöker är: Vilka fördelar, svårigheter och utmaningar framkommer vid jämförelse mellan två olika skolors arbetsmetoder, Singaporemodellen och varierad matematikundervisning utifrån ett lärarperspektiv? För att besvara frågeställningen har en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer valts med sex verksamma lärare i årskurs 4-6. Studiens teoretiska ramverk har varit det sociokulturella perpsektivet med fokus på interaktion, scaffolding och mediering. Sammanfattningsvis visade resultaten att det finns liknande fördelar, svårigheter och utmaningar för både arbetsmetoder. Det fanns fyra övergripande fördelar i både arbetsmetoder vad gäller interkationens vikt, språkutvecklande arbetssätt, vikten av det visuella stödet samt en positiv förändring av elevernas inställning till matematikämnet. En fördel som framkom i studiens resultat och tidigare forskning i endast Singaporemodellen var dess positiva påverkan på elevernas problemlösningsförmåga. Arbetsmetodernas svårigheter och utmaningar var liknande men däremot fanns något som skiljde dem åt vilket var att Singaporemodellen kunde stötta och utmana alla elever medan den varierade undervisningen visade brister i att kunna utmana de högpresterande eleverna. Övriga svårigheter och utmaningar som blev synliga för båda arbetsmetoderna var tidsaspekten och språkaspekten. Studiens övergripande slutsats visar att både Singaporemodellen och den varierade undervisningen leder till att eleverna utvecklar sina matematiska förmågor samt att Singaporemodellen består av en varierad undervisning.

Den här studien syftade till att undersöka om det finns någon koppling mellan lärares ämneskompetens, deras upplevda självförmåga och vilka didaktiska val de gör i No-undervisningen, med fokus på val av arbetssätt. Detta eftersom det framkommit att nära hälften av alla elever inte ges möjlighet att arbeta med olika naturvetenskapliga arbetssätt i skolan, vilket kan bero på att lärare inte har tillräckliga ämneskunskaper och självförmåga. Forskning visar att elevers lärande gynnas av en varierad undervisning, något som är starkt sammankopplat med elevers motivation i ämnet. Studien genomfördes med en kvalitativ intervjumetod, där fem yrkesverksamma lågstadielärare intervjuades. De resultat som framkom och den slutsatsen som kunde dras var att det finns starka kopplingar mellan lärares ämneskunskaper, deras upplevda självförmåga och vilka arbetssätt de använder sig av i No-undervisningen.

Syftet med detta arbete är att undersöka vad två klasser som läser Matematik A anser om öppna vardagsanknutna problem. Det granskas ifall arbetssättet kan vara en tillgång i den svenska gymnasieskolan. Två uppgifter med lärarhandledning och tillhörande bedömningsmall konstrueras. Forskning kring vardagsanknuten undervisning samt motivation hos elever belyses. De delaktiga eleverna har besvarat en enkät som behandlar attitydfrågor samt hur deras motivation i matematik är. Svaren har analyserats med dataprogrammet SPSS och det har framkommit att arbetssättet som undersöks anses som motiverande för eleverna. Dessutom har samtliga elever haft förmågan att arbeta med problemet. Ur elevernas kommentarer kan det tolkas att det är varierad undervisning som är mest motiverande för matematiklärande.

Syftet med denna studie är att belysa vilka uppfattningar lärare i matematik har om varierad undervisning efter behandling av innehållet tal i bråkform, och vilka aspekter de lyfter fram för att åstadkomma en varierad undervisning i relation till detta innehåll. Studien är kvalitativ och empirin har samlats in genom digitala intervjuer i zoom. Totalt har 13 lärare i matematik intervjuats och inspelningar och transkriberingar har gjorts. Genom att skapa en modell för att analysera lärares reflektioner över genomförda lektioner har jag kunnat uttala mig om lärarnas uppfattningar. Resultatet visar att trots att lärare inte har gemensamma begrepp när de diskuterar varierad undervisning, ger de uttryck för att de använder sig av varierad undervisning och anser varierande tillvägagångssätt som viktigt för elevers lärande.

Vårt informationssamhälle ställer allt högre krav på den enskilda individens läs- och skrivförmåga samtidigt som de internationella undersökningarna PISA och PIRLS (Skolverket) visar på att svenska elevers kunskaper kring läsning och skrivning har försämrats genom åren. Vad kan detta beror på? Hur arbetar dagens skola, utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv, för att höja läs- och skrivkompetensen? Frågor som rör skolan är ständigt med i samhällsdebatten och skolans uppdrag förändras i takt med att politiska idéer och värderingar i samhället skiftar. Syftet med undersökningen är att få kunskap och förståelse om hur speciallärare i grundskolan resonerar kring sina val av metoder för elevers läs- och skrivutveckling. Vår teoretiska ansats utgår både från ett sociokulturellt och biologiskt perspektiv där lärarberättelser utgör vårt empiriska material. Vår undersökning kring läs- skrivutveckling visar att i de tidigare årskurserna fokuserar speciallärarna framför allt på analytiska och syntetiska metoder. I de senare årskurserna fokuserar speciallärarna i synnerhet på användandet av alternativa verktyg som ett kompenserande arbetssätt för elevers läsning och skrivning. Vår slutsats innebär att speciallärare måste våga undervisa, diskutera och arbeta med olika slags texter tillsammans med eleverna och samtidigt lyfta in elevernas egen kultur till exempel musik, spel, film och leksaker i undervisningen. Likaså måste vi ha ett öppet men reflekterande sätt till en alltmer växande teknik, såsom alternativa verktyg, inom skolans läs- och skrivundervisning.

Syftet med denna empiriska undersökning har varit att undersöka hur pedagoger varierar sin undervisning utifrån varje enskild individs behov och förutsättningar. Dessa enskilda individers behov och förutsättningar har vi i denna empiriska undersökning kopplat till de fyra inlärningsstilarna som Boström & Wallenberg (1997) använder. Matematikämnet är ett skolämne som vi anser har stor potential till att kunna varieras så att den inkluderar samtliga inlärningsstilar. Dock har vi insett att problematiken ligger i att matematiken sällan sker i praktisk form, utan mestadels sker den i visuell och auditiv form. Därav ville vi undersöka hur matematiken kan varieras för att även ske i praktisk form. Den empiriska undersökningen skedde genom att vi kombinerade den kvalitativa metoden med den kvantitativa metoden, då vi ansåg att delar av de olika metoderna kunde komplettera varandra så att validiteten i denna empiri skulle förbli hög. Vi valde att endast göra undersökningen i årskurs 6 eftersom att vi ville att samtliga elever och pedagoger skulle ha samma förutsättningar inför intervjutillfällena. Eftersom vi delade ut enkäter till samtliga elever ville vi att eleverna skulle vara jämnåriga, då det gav oss större möjlighet för att jämföra resultatet av den empiriska undersökningen.

Undervisning om spår av istiden och landhöjning är intressant och viktig för elevernas kunskaper om deras närområde. I undervisningen kring detta är utomhuspedagogiken ett bra komplement, eleverna får kunskap genom både teori och praktik. Utfallet av resultatet är att många tycker att utomhuspedagogiken försvårar undervisningen och att ekonomin inte finns för att bedriva undervisningen utomhus. De flesta lärare i denna studie påpekar dock att eleverna befäster kunskapen bättre genom att vara ute och få den visuella kunskapen genom naturen och förändringarna. Lärarens kunskaper är viktig för en bra och tydlig undervisning. Lärarna tycker att undervisning som bedrivs utomhus är bra för kunskapsutveckling hos eleverna. De belyser att distraktioner, planering och ekonomi är delar som gör det svårt att bedriva undervisning utomhus. / <p>2023-01-13</p>

Undersökningens syfte var att undersöka vilka undervisningsstrategier behöriga lärare tillämpar i sin biologiundervisning och varför, med det övergripande syftet att diskutera och reflektera kring arbetssätt och metoder som kan skapa en varierad undervisning i biologi. Semistrukturerade intervjuer gjordes med sex behöriga f-3 lärare samt observationer vid två lärares lektioner. Arbetssätten och metoderna som lärarna tillämpar i sin biologiundervisning resulterade i fyra huvudkategorier: Praktiskt arbete, teoretiskt arbete, digitala verktyg och samarbete. Undersökningen visade att flest praktiska arbetssätt och metoder tillämpades av lärarna i biologiundervisning och det även var flest argument för praktiskt arbete. Flest gemensamma argument för praktiskt arbete är att eleverna får nyttja fler sinnen. Genom att lärarna använde och gav många argument för olika arbetssätt och metoder är slutsatsen att lärarna i denna kommun i stor utsträckning varierar sina arbetssätt och metoder i biologiundervisningen.

Denna kvalitativa studie grundar sig i syftet att undersöka vad meningsfull undervisning i detnaturvetenskapliga klassrummet innebär ur ett lärar- och elevperspektiv i årskurs 4–6. Vilka metodersom engagerar eleverna och som lärare använder eftersom studier visar att ämnet inte engagerareleverna då de har svårt att se syftet med undervisningen. I studiens teoretiska bakgrund har verktygetKASAM – känsla för sammanhang använts i kombination med begrepp kopplat till meningsfulltlärande för att ge stöd till resultatet som studien genererar. Studiens två frågeställningar som besvarasär, vad beskriver lärare skapar ett meningsfullt lärande för elever i naturvetenskapsundervisning samtvad upplever elever är meningsfullt för dem. Datamaterialet består av inspelat intervjumaterial somsamlades in genom semistrukturerade intervjuer och fokusgruppintervjuer. Det inspeladeintervjumaterialet transkriberades och bearbetades med stöd av en tematisk analys. Resultatet visar attundervisningsmetoder som lärare och elever upplever engagerar bör vara varierade, aktiva och erbjudavisuella representationer. Lärare upplever även att koppla undervisningen till ett större sammanhang ärviktigt. Med koppling till vad som påverkar elevernas engagemang lyfts det ur båda perspektiven attlärarens engagemang och dagsform spelar en viktig roll där det anses betydande att tydliggöraundervisningens syfte. Lärarna beskrev även att eleverna har en påverkan på varandras engagemang.Resultatet av denna kvalitativa studie kan vara till stöd för befintliga samt blivande lärare inomnaturvetenskapsämnena för att möjliggöra en klassrumspraktik i undervisningen som för elevernaanses meningsfull.