Undervisningen i matematik är styrd av läroboken enligt forskning och utredningar, både när det gäller planering av lektioner samt undervisningstid i klassrummet i form av enskild räkning. Undersökandet i studien gjordes genom klassrumsobservationer med kompletterande intervjuer av de lärare som undervisade under observationstillfällena. Resultatet visar att läroboken ligger till grund för allt matematiskt arbete förutom vid tre separata moment, vilket gör att undervisningen saknar den variation genom konkreta representationer som tidigare forskning anser gagnar elevers kunskapsutveckling. En orsak till att läroboken används i så stor utsträckning i matematikundervisningen kan vara den tidsvinst som lärare anser att läroboksanvändningen ger dem.

Denna studie behandlar och undersöker lärares erfarenheter och förhållningsätt av samtidskulturella uttrycksätt samt multimodala arbetssätt, i samhällskunskap. Syftet med studien är att synliggöra vad lärare har för erfarenheter av att implementera samtidskulturella uttrycksätt och multimodala lärprocesser, i samhällskunskap. Den teoretiska förankringen grundas i socialkonstruktionsimen och socio semiotisk teori.    En kvalitativ metod användes, där fem lärare i mellanstadiet intervjuades digitalt där samtalet behandlade frågor om området. Den tematiska analysen mynnande ut fyra olika teman.   Resultatet visar i stort att lärare har erfarenheter av att elevers motivation och engagemang ökar när de får visa sina kunskaper, genom varierade uttryck och multimodala arbetssätt. Digitala medel används i stor uträckning i samband med varierad undervisning, i samhällskunskap. Lärares val av olika uttryck och arbetssätt påverkas i hög grad av elevgruppen, kollegor, tid, resurser och vilken kunskap som läraren besitter. Studien visar även att lärare verkar sakna kunskaper om multimodala processer, både inom genomförande och bedömning. Lärarens egna förhållningsätt till uttrycksformer och arbetssätt påverkar vilken undervisning eleverna erbjuds i samhällskunskap, enligt resultatet i denna studie.

<p>Syftet med denna undersökning var att ta reda på vad lärare i grundskolan anser om utom¬husmatematik, varför och när de själva arbetar med det. Arbetet innehåller utomhusmatemati¬kens yttre ramar. Jag har valt att intervjua sex lärare som arbetar med utomhusmatematik eller som tycker att det verkar vara ett intressant arbets¬sätt. Alla lärare arbetar i grundskolan och representerar två olika skolor. Två av lärarna arbe¬tar med utomhusmatematik en gång i veckan. De flesta lärarna anser att det är ett positivt ar¬betssätt, att det är ett praktiskt sätt att lära sig på. När lärarna har arbetat med detta arbetssätt tycker de att de flesta elever ser ut att ha roligt. Under intervjuerna kom några hinder upp mot arbetssättet, vädret och gruppen man har, har stor betydelse. Samtliga deltagande lärare vill ha mer utomhusmatematik i skolan. Vissa människor är mer prak¬tiska och lär sig lättare på det viset.</p> / <p>The aim of this examination was to find out what teachers in elementary school think about outdoor mathematics, why and when they work with it. I have chosen to interview six teach¬ers who work with outdoor mathematics or think it’s an interesting way to teach. All included teacher’s works in elementary school and represent two different schools. Most of the teach¬ers think that it’s positive with outdoor mathematics, that it’s a practical way to teach. When the teachers have worked with outdoor mathematics, they all agree that most of the students enjoy it. During the interviews a few obstacles came up regarding this way to work, it’s de¬pending on the weather and the group you have. All of the par¬ticipated teachers would like to have more outdoor mathematics in school, it is another way to learn. Some people are more practical and will learn easier in this way.</p>

Syftet med denna undersökning var att ta reda på vad lärare i grundskolan anser om utom¬husmatematik, varför och när de själva arbetar med det. Arbetet innehåller utomhusmatemati¬kens yttre ramar. Jag har valt att intervjua sex lärare som arbetar med utomhusmatematik eller som tycker att det verkar vara ett intressant arbets¬sätt. Alla lärare arbetar i grundskolan och representerar två olika skolor. Två av lärarna arbe¬tar med utomhusmatematik en gång i veckan. De flesta lärarna anser att det är ett positivt ar¬betssätt, att det är ett praktiskt sätt att lära sig på. När lärarna har arbetat med detta arbetssätt tycker de att de flesta elever ser ut att ha roligt. Under intervjuerna kom några hinder upp mot arbetssättet, vädret och gruppen man har, har stor betydelse. Samtliga deltagande lärare vill ha mer utomhusmatematik i skolan. Vissa människor är mer prak¬tiska och lär sig lättare på det viset. / The aim of this examination was to find out what teachers in elementary school think about outdoor mathematics, why and when they work with it. I have chosen to interview six teach¬ers who work with outdoor mathematics or think it’s an interesting way to teach. All included teacher’s works in elementary school and represent two different schools. Most of the teach¬ers think that it’s positive with outdoor mathematics, that it’s a practical way to teach. When the teachers have worked with outdoor mathematics, they all agree that most of the students enjoy it. During the interviews a few obstacles came up regarding this way to work, it’s de¬pending on the weather and the group you have. All of the par¬ticipated teachers would like to have more outdoor mathematics in school, it is another way to learn. Some people are more practical and will learn easier in this way.

Syftet med studien var att undersöka årskurs 1-3-lärares uppfattningar om motivationsfrämjande inslag i läs- och skrivundervisning. Metoden utgick från en kvalitativ forskningsmetod bestående av 8 semistrukturerade intervjuer med lärare från årskurserna 1-3. I empirin framkom lärares uppfattningar om vilka inslag i läs- och skrivundervisning som de anser främja eller hämma elevers motivation. Lärarna anser att varierad undervisning är viktigt för att främja motivationen hos elever och att undervisningen kan varieras genom att exempelvis använda digitala verktyg. Även undervisning som består av grupparbeten kan främja elevers motivation. För mycket enskilt arbete kan enligt lärarna hämma motivationen. Lärarna är dessutom överens om att enformiga och alltför svåra arbeten hämmar elevernas motivation. Det är många faktorer som är avgörande. Till exempel elevers mående och elevers olika behov och förutsättningar. Därför är det enligt lärarna viktigt att anpassa undervisningen.

Läsning och skrivning är förmågor som återkommer i skolans alla ämnen, inte bara i ämnet svenska. Därför är det mycket viktigt att alla elever får en god start på sin läs- och skrivutveckling. För att kunna anpassa undervisningen till alla elevers individuella behov krävs fler än en utvecklingsmetod. Det innebär att en pedagog som enbart bedriver läs- och skrivutveckling efter en metod riskerar att inte nå fram till alla elever. Följden av det kan bli att dessa elever får en anpassad undervisning hos specialläraren eller specialpedagogen på skolan. Detta trots att de egentligen inte har läs- och skrivsvårigheter, de har bara inte fått rätt verktyg. Svenska elever har under en tioårsperiod presterat allt sämre i olika undersökningar inom läs- och skrivutveckling, såväl i nationella som i internationella undersökningar. Detta var en av anledningarna till att vi ville fördjupa oss inom ämnet. Syftet med vår uppsats är att ta reda på hur sex stycken pedagoger i årskurs 1 resonerar kring sin läs- och skrivundervisning. Vi kommer även att undersöka vilka läs- och skrivutvecklingsmetoder de använder sig av, vilka faktorer de stödjer undervisningen på samt hur dessa pedagoger resonerar om individualisering. I undersökningen kommer vi att använda oss av kvalitativa intervjuer för att därigenom få en djup förståelse av pedagogers val av metoder kring läsutveckling.  Resultatet visar att pedagogerna i undersökningen är medvetna om fördelarna med en varierad läs- och skrivundervisning som bygger på fler än en metod. Det var däremot få som beskrev sin undervisning som varierad. Intervjupersonerna beskrev fyra faktorer som påverkar deras val av läs- och skrivutvecklingsmetod: skolans påverkan, elevernas lust att lära samt erfarenhet och utbildning. De hade svårigheter att uttrycka vad de grundade sin läs- och skrivundervisning på. Faktorer som framkom var styrdokumenten och Vygotskijs teorier om lärande. Pedagogerna uttryckte att de individualiserar sin undervisning, men främst för de elever som var i behov av särskilt stöd.

Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka hur lärare hanterar och bemöter särbegåvning i mellanstadiets matematikundervisning. Frågeställningarna i denna studie var således: (1) Vilka undervisningsmetoder och strategier anser lärare vara mest gynnsamma för särbegåvade elever i undervisningen? Och (2) vilka undervisningsmetoder och strategier anser särbegåvade elever vara mest gynnsamma för deras kunskapsutveckling? I denna systematiska litteraturstudie har vi använt oss av databaserna ERIC och Scopus för att samla in relevant data kring lärare och särbegåvade elevers perspektiv på undervisning. Resultatet visade bland annat vilka undervisningsstrategier som lärare ansåg effektiva och som särbegåvade elever uppskattade särskilt. Resultatet visade även aspekter i båda perspektiven som skiljer dem åt, men även aspekter mellan perspektiven som överlappade som exempelvis varierad undervisning.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vad sex lärare menar att pedagogiskt dramatillför i deras undervisning samt undersöka vad dramapedagogiken kan bidra med ielevernas kunskapsinhämtning. Vi har undersökt detta med hjälp av fyrafrågeställningar: Vilka dramapedagogiska verktyg använder informanterna i sinundervisning? I vilket syfte använder informanterna pedagogiskt drama? Vad harutbildningen i pedagogiskt drama tillfört deras lärarroll? Hur upplever informanternaatt eleverna påverkas av pedagogiskt drama? Undersökningen är kvalitativ och bygger på sex frågeformulär. Urvalsgruppen består avsex informanter som är lärare och har utbildat sig i pedagogiskt drama vid MalmöHögskola som en del i lärarprogrammet eller som fristående kurs. Materialetbearbetades efter fyra kategorier kopplade till våra frågeställningar och respondenternassvar. Dessa är: Dramapedagogiska verktyg, Syfte med pedagogiskt drama iundervisningen, Lärarrollen i pedagogiskt drama, Påverkan på och respons fråneleverna.Resultatet analyserades med hjälp av den amerikanske filosofen, psykologen ochpedagogen John Deweys teorier. Han menar att kunskap bör läras ut genom praktiskhandling och han skapade begreppet ”learning by doing”, en metod som innebär att elevernalär genom teori, praktik, reflektion och handling. Vi funnit att informanternas dramapedagogiska förhållningssätt kan gynna eleversinhämtade av kunskap på så sätt att undervisningen utgår från praktiska handlingar ochfysiska aktiviteter. Dessutom bidrar deras undervisning till att utveckla socialt samspeloch skapa trygga grupper, vilket är ytterligare förutsättning för ett bra inlärningsklimat.Vi har även funnit att utbildningens påverkan på respondenternas lärarroll, är att de harblivit tryggare i sin ledarroll. Det lustfyllda lärandet genomsyrar också informanternasundervisning, och undervisning som utgår från lek och glädje har positiv inverkan påinlärningen. Vi kan därmed säga att vi har funnit fyra övergripande kategorier sominformanterna menar att pedagogiskt drama tillför i deras undervisning, som i sin turkan bidra till elevernas kunskapsinhämtning. Dessa är: Varierad undervisning medkroppen som metod, Tryggare grupper, Stärkt självbild – viktig grund för lärarrollen ochEtt lustfyllt lärande