Här i norra Sverige framträder årstiderna tydligt, vilket medför årstidsväxlingar i naturen som vi till vardags kan följa med blotta ögat. I skolans läroplan skrivs årstidsväxlingar fram som ett centralt innehåll, inom ämnet biologi för årskurserna 1 –3. Det framkommer dock inte hur läraren ska planera ämnesinnehållet och inte heller hur läraren ska strukturera undervisningen som behandlar årstidsväxlingar. Denna studie syftar till att undersöka hur lärare tolkar, planerar och undervisar ämnesinnehållet årstidsväxlingar och om läraren använder naturen som en lärresurs. För att undersöka detta har kvalitativa intervjuer genomförts med fem lärare, som alla är lågstadielärare och undervisar i ämnet biologi för årskurserna 1 – 3. Resultatet visar likheter i lärarnas tolkningar. Trots likheterna beskriver lärarna till viss del olika ämnesinnehåll, när de redogör vad som ingår i biologiundervisningen som behandlar årstidsväxlingar. Vidare visar resultatet att lärarna föredrar att undervisa om årstidsväxlingar utomhus, dock menar lärarna att de påverkas av yttre faktorer som i vissa fall avgör om läraren bedriver utomhusundervisning eller ej. Även huruvida läraren använder naturen som lärresurs eller ej varierar mellan lärarna, det som framkommer är att vissa lärare använder naturen mer än andra i sin undervisning. En central slutsats som kan göras utifrån resultatet, är att kursplanen för biologi till viss del styr läraren i sin planering om vilket ämnesinnehåll som ska behandlas. Dock är läroplanen tolkningsbar, vilket innebär att undervisning som syftar till samma centrala innehåll, kan behandla olika naturfenomen och olika djur, på olika sätt. Detta kan medföra att elever utvecklar olika kunskaper beroende på hur läraren tolkar och implementerar naturen vid undervisning av ämnet biologi.

I denna studie har jag undersökt vilka lärandeaktiviteter som bidrar till en ökad motivation för elevers inlärning. För att göra detta har jag använt mig av en kvalitativ forskningsmetod. Studiens datamaterial utgjordes av enkäter och intervjuer med elever i årskurs 3 i grundskolan. Resultatet av studien visar att det är huvudsakligen två faktorer som motiverar eleverna i deras matematiklärande. Läraren beskrevs som den största påverkande faktorn genom att eleverna jämförde olika lärare med varandra. Eleverna framhöll även hur en varierad matematikundervisning bidrog till att göra undervisningen lustfylld. Det gemensamma för denna studie samt tidigare studier inom området är att en varierad och lustfylld undervisning bidrar till motiverade elever.

Sammanfattning: Syftet med den här uppsatsen är att få en djupare insikt i hur ett urval av lärare i en kommun i mellansverige anser att laborativt material i matematikundervisningen fungerar för lärandet. Genom kvalitativa intervjuer och observationer får de beskriva hur de arbetar med matematiken och om det laborativa materialet har en given plats i undervisningen. Resultatet visar att alla respondenter är överens om att synen på laborativt material är positiv men flera lyfter även några negativa perspektiv. Positivt ses främst möjligheten att ge en varierad undervisning som visualiserar matematiken. Som negativt ges exempel på att material distraherar och att elever ibland missar syftet med valt material.

Följande kvalitativa studie fokuserar på att beskriva vilka faktorer lågstadielärare uttrycker har inverkan på elevers motivation att lära sig matematik och vad en lågstadielärare gör i sin matematikundervisning i syfte att motivera sina elever. Studien är inspirerad av etnografi och har två datainsamlingsmetoder. Datainsamlingsmetoderna består av observationer och semistrukturerade intervjuer. Resultatet i denna studie visar att lärarna uttrycker att elevnära ämnen, utmaningar, osäkerhet, nya material och lärares och föräldrars inställning har inverkan på elevernas motivation för att lära sig matematik. Lärarna uttrycker också att de använder sig av varierad undervisning för att motivera sina elever. Med hjälp av teorin om självbestämmande kan resultatet tolkas som att lärarna försökte öka elevernas inre och yttre motivation under sin undervisning. Lärarna uttrycker att eleverna blir motiverade av nya material och nya saker i sin matematikundervisning vilket de gör genom att öka elevernas yttre motivation och det är studiens bidrag.

Syftet med den här studien är att se hur de deltagande lärarna använder varierad undervisning inom engelskämnet i årskurs 4–6 och hur eleverna uppfattar undervisningen. Metoderna som användes i studien var observationer, intervjuer och enkäter. Studiens resultat visar att lärarna använde sig av varierad undervisning olika mycket. Resultatet visar även att eleverna uppfattar varierad undervisning positivt och att de vill arbeta på olika sätt.

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka pedagogers beskrivningar av arbete med estetiska lärprocesser i sin undervisning och hur pedagogerna resonerar kring att dessa processer har möjlighet att påverka elevers motivation till skolarbetet. Studien bygger på två fokusgruppsintervjuer med sammanlagt sex pedagoger från två olika skolor med estetisk profil. Semistrukturerade intervjuer genomfördes och empirin transkriberades och tematiserades i kategorier. Teorin som studien vilar på är Illeris lärandeteori där innehållsdimensionen och drivkraftsdimensionen kopplas till analysresultatet. Resultatet visar att de estetiska lärprocesserna kan användas både som variation och integration i undervisningen enligt pedagogers beskrivningar. Pedagogernas resonemang visar att eleverna blir motiverade med hjälp av estetiska lärprocesser på olika sätt, exempelvis genom ökat intresse, gemenskap och glädje. Pedagogerna beskriver vidare hur de estetiska lärprocesserna kan fungera motiverande för elever både inom det aktuella arbetsområdet, men även inom det övriga skolarbetet.

Denna litteraturstudie har grundat sig i att underssöka uterummer som komplement i svenskundervisningen. Syftet med studien har varit ur ett didaktiskt perspektiv belysa vad forskning säger om att kombinera svenskämnet och utomhusundervisning i årskurs F-3. Fokus under litteraturstudien har varit på hur variationsrika miljöer kan ha en betydande roll för elevernas lust att lära. Litteraturstudiens bakgrund bygger på Vygotsskijs teori om att människan ser världen genom sitt språk, Deweys teori om att eleven är en värdefull resurs till sitt eget och andras lärande, Aristoteles filosofi som ugår från att sinne och praktik bör förenas i undervisningen och Jan Amos Comenius teori om den gyllene regeln som innebär att kroppens sinnen bör användas så mycket som möjligt under ett och samma undervisningstillfälle.  Litteraturstudiens material och metod grundar sig i framsökta vetenskapliga artiklar från olika databaser för forskningspublikationer, tidigare kurslitteratur och läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Resultatet av studien visar att utomhusundervisningen kan fungera som ett komplement till svenskundervisningen. Utomhusmiljöer kan genom samtal om till exempel omgivningen och tillsammans med kroppens sinnen gynna elevernas språkutveckling. Det framkommer ven att utomhusundervisning inte passar alla elever, genom att använda utomhusundervising som kompletterande metod i svenskundervisningen kan lärtillfället tillgodose fler elevers behov och förutsättningar.

Syftet med följande arbete är att undersöka om varierad undervisning i matematik kan underlätta elevernas inlärning.Arbetet ger en översikt av tidigare forskning inom varierad undervisning i matematik. Med hjälp av enkätundersökningar och intervjuer ville jag undersöka om varierad undervisning i matematik ökar elevens intresse och motivation, ökar det elevens matematiska självförtroende, påverkar det positivt elevens inställning för matematik.Resultaten pekar på att varierad undervisningen i matematik kan underlätta elevernas inlärning i matematik.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare i F-3 beskriver utmaningar med att arbeta med de fem förmågorna i undervisningen. För att uppnå syftet har vi genomfört kvalitativa intervjuer för att samla in material med hjälp av sju stycken informanter. Resultatet visar att lärarna kontinuerligt använder sig av en varierad undervisning för att utveckla de fem förmågorna hos eleverna. Det uppkommer även en del utmaningar och möjligheter i arbete med förmågorna.  Slutsatsen är att lärare tillämpar olika arbetsmetoder och material i undervisningen, men oavsett detta så finns det en del utmaningar och möjligheter.

BAKGRUND:Vi har i vår bakgrund lyft fram tidigare forskning som kan vara relevant för att finna relationermellan lärare och elever. I den tidigare forskningen har vi funnit ett flertal aspekter sombeskriver hur elevernas inställning kan främjas. Dessa aspekter har vi sedan utgått ifrån när vihar analyserat och kommit fram till vårt resultat. Frågorna i vår enkät grundar sig i det tidigareforskningsavsnittet.SYFTE:Studiens syfte är att undersöka relationer mellan lärares arbetssätt, inställning respektivekompetens och elevers inställning till matematikundervisningen.METOD:Vi har valt att använda oss av en kvantitativ metod med vissa kvalitativa redskap. Studienomfattar enkätundersökningar i 8 olika sjätteklasser i en normalstor stad. Läraren i respektiveklass har besvarat en enskild enkät. Metoden valdes med avsikt att få ett stort antal svar ochåsikter.RESULTAT:Vårt resultat belyser olika relationer man kan hitta mellan lärares arbetssätt, inställning respektivekompetens och elevers inställning till matematikundervisningen. Resultatet visaräven hur varje klass arbetar, samt olika attityder hos klassen och läraren. Resultatet är uppdelati två delar där vi i första delen beskriver vilka attityder samt arbetssätt resultatet visar. I del2 presenterar vi en sammanfattning av de tydligaste relationerna mellan lärare och elever,ifråga om de företeelser som är grundläggande för vår studie.