Denna uppsats behandlar ämnet klimatanpassning inom vattenförvaltningen i Sverige som härleds från Europeiska Unionens ramdirektiv för vatten. Sveriges vattenresursers utsätts för påfrestningar från klimatförändringar. Klimatanpassning behövs därför för att säkra vattenresurserna för nuvarande och kommande generationer och ett stort ansvar kring detta arbete vilar på lokal nivå i samhället. EU:s utvärdering av vattenförvaltningsarbetet konstaterar att det finns förbättringsmöjligheter gällande sociala och organisatoriska aspekterna kring klimatanpassning. Studiens fokus är på dessa aspekter med tillägg att de även är avgörande för att uppnå en transformativ klimatanpassning, den högsta av tre nivåer inom klimatanpassning där samhällsomvandling sker. Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer som påverkar klimatanpassningen på lokal nivå inom vattenförvaltningen i Sverige ur ett transformativt klimatanpassningsperspektiv. Detta undersöks genom att besvara frågeställningarna om vad som driver och begränsar klimatanpassning på lokal nivå inom vattenförvaltningen och hur dessa drivkrafter och begränsningar skulle kunna hanteras för att uppnå en transformativ klimatanpassning. Studien utförs genom en kvalitativ innehållsanalys av samrådsdokument från de fem vattendistrikten i Sverige. Analysen genomförs med en abduktiv inriktning där kontexten är ur ett klimatanpassnings- och riskperspektiv gentemot klimatförändringarnas påverkan på vattenresurserna. Resultatet visar att faktorer som engagemang, målkonflikter, organisation, ansvarsfördelning, samverkan, ekonomiska- och kompetensmässiga resursbrister, nonchalans, lagstiftning och samordning påverkar lokal klimatanpassning inom vattenförvaltningen. I diskussionen knyts resultatet till tidigare forskning och det teoretiska ramverket för att ge en djupare förståelse för faktorernas innebörd i relation till att uppnå en transformativ klimatanpassning och samt de är begränsande eller drivande. Teoretiska ramverket innehållande flernivåstyrning, miljörättvisa, strategiskt ledarskap och samskapande anknyter till hur drivkrafterna och begränsningarna kan hanteras. Slutsatserna för studien visar att implementering av strategiskt ledarskap och samskapande på lokal nivå inom vattenförvaltningen är ett arbetssätt för att uppnå transformativ klimatanpassning. / This paper addresses the topic of climate adaptation within water management in Sweden, based on the European Union's Water Framework Directive. Sweden's water resources being exposed to stress from climate change. Therefore, climate adaptation must be implemented to secure water resources for current and future generations and a great responsibility regarding this work rests at the local level in society. The EU evaluation of water management work notes that there is a need for improvement regarding social and organizational aspects of climate adaptation. The focus of the study is on the aforementioned aspects, additionally these aspects are also crucial for achieving a transformative climate adaptation, the highest of three levels in climate adaptation where social transformation takes place. Thus, the purpose of the study is to investigate what factors affect climate adaptation at the local level in water management in Sweden from a transformative climate adaptation perspective. The purpose is fulfilled by answering the questions about what drives and limits climate adaptation at the local level within water management and how these driving forces and constraints could be managed to achieve transformative climate adaptation. The study is conducted through a qualitative content analysis of consultation documents from the five water districts in Sweden. The analysis is conducted with an abductive approach where the context is from a climate adaptation and risk perspective vis-à-vis the effects of climate change on water resources. The results show that factors such as commitment, target conflicts, organization, division of responsibilities, collaboration, financial and skills shortages, non-balance, legislation and coordination affect local climate adaptation in water management. In the discussion, the result is linked to previous research and the theoretical framework to provide a deeper understanding of the significance of the factors in relation to achieving a transformative climate adaptation and if they act as driving forces or constraints. The theoretical framework consisting of multi-level governance, environmental justice, strategic leadership and co-creation links to how the driving forces and constraints can be managed. The conclusions of the study show that implementation of strategic leadership and collaboration at the local level in water management is a possible way of achieving transformative climate adaptation.

Vattenförvaltning innebär upprättandet av förvaltningsplaner för hur vattenförekomster ämnas hanteras. I samband med att hela avrinningsområden är den vedertagna skalan att genomföra vattenförvaltning på uppstår det problem när avrinningsområden överskrider administrativa gränser, särskilt nationella sådana. Denna studie ämnar att utreda hur formerna för internationellt gränsöverskridande vattenförvaltning kan se ut genom att undersöka Torneälvens avrinning – ett internationellt avrinningsdistrikt. Studien frågar sig hur den nationella kontexten påverkar en internationell vattenförvaltning. Det är även av intresse för studien hur samarbetsorganisationer kan verka i denna förvaltningsform, samt vilken uppföljning som går att se i projekt- och plandokument. Genom en kvalitativt analyserande fallstudie appliceras ett “soft space”-perspektiv på den internationella vattenförvaltningen i Torneälven. Analysen visar på en informalitet i plandokument trots etablerade förvaltningsformer. Den nationella kontexten beror dels på institutionaliseringen av den allmänna vattenförvaltningen samt på mellanstatliga relationer. Studien finner även potential i samarbetsorganisationer och konstruktiv uppföljning.

Efter att EU införde ett ramverk år 2000 rörande regionens vattenanvändning, vattendirektivet, beslöt Sveriges regering att från och med sommaren 2020 ompröva rikets vattendammar. I de fall rådande vattenanvändning inte uppfyller de krav som anges i ramverket kan dammutrivning bli aktuellt. Syftet med studien är undersöka och utveckla en metod att utvärdera förändringar av strömhabitat uppströms ett vattendrag efter en dammutrivning. Studieområdet utgörs och begränsas av datamängden i form av flygfoton insamlade med UAV vid två tillfällen över samma område. Även batymetriska data över vattendragets botten från en bottenskanning har använts således även Lantmäteriets nationella höjdmodell. Två fotogrammetriprogram användes i arbetet, dels för att skapa en ortomosaik från flygfoton men även för att utföra en bildnormalisering. GIS programvaran ArcGIS Pro tillhandahåller flera algoritmer för klassificering av raster. Algoritmerna SVM och RT, viktades mot varandra och SVM användes vidare i metoden. Med olika generaliserings-verktyg kunde strömhabitat identifieras och förstärkas. Även olika terrängmodeller skapades från flygfoton och Lantmäteriets nationella höjdmodell. Dessa granskades mot varandra utifrån olika aspekter som variationer i bland annat detaljrikedom, generaliseringsgrad och återspeglandet av vattenytan.  Slutsatsen av studien är att klassificering av strömhabitat kan göras i ett GIS-program med en lägesosäkerhet på mellan 25 och 40 %, beroende på vilka strömhabitat som ska klassificeras. Efter utrivningen uppstod 17 zoner med förändrade strömhabitat vilket var två mer än vad prognoser förutsatt. Vidare påverkades vattenvolymen markant då en minskning på ca 40 % skedde från 2018 till 2020. En areal av ca 1,5 hektar berördes då gammal älvbotten blev torrlagd i samband med dammutrivningen. Ett samband syntes mellan avståndet från kraftverket och torrlagd botten då dessa ytor sågs minska i storlek i takt med att avståndet ökade. Att undersöka vart vattennivån påverkats som mest var inte möjligt i brist på data. Studien har utvecklat en metod att analysera en dammutrivnings påverkan på ett vattendrag med data från UAV och bottenskanning.

I Sverige finns cirka 2000 vattenkraftverk men endast 10 procent har någon form av omlöp eller annan lösning (Risinger, 2012). Nya, strängare regler håller nu på att införas. Sedan 2014 finns en gemensam strategi från Energimyndigheten och Havs- och vattenmyndigheten för åtgärder i svensk vattenkraft (Risinger, 2014). En godkänd fiskväg är ett av kraven.Särskilt den småskaliga vattenkraften (energitillförsel under 10 MWh enligt Risinger (2012)) drabbas. Deras intäkter står många gånger i proportion till energiproduktionen och därmed saknas ofta de ekonomiska förutsättningarna för en fiskväg. Vidare kommer en del av vattnet, och därmed potentiella inkomster, att gå förlorade. Den här undersökningen syftar till att utröna vad ett omlöp får för konsekvenser i form av effektförluster. Det är naturligtvis omöjligt att komma fram till ett universellt svar. Istället mäts förlusterna hos ett specifikt mindre verk som redan har ett omlöp: Åby vattenkraftverk som ägs och drivs av Växjö kommun. Metoden som används är traversering i kombination med hydroskopisk flygel. Sedan tidigare finns beräknade värden från kommunen för flödet i omlöpet. Dessa jämförs med undersökningens uppmätta värden. Undersökningen visar att vid normalt vattenstånd (165,13 MÖH) flödar 167 ± 10 l/s vatten genom omlöpet. Detta är ett 70 l/s större flöde i jämförelse med kommunens beräknade värde. Förklaringar till den skillnaden ges av mätfel då djupet mättes och att inloppet hade byggts om mellan kommunens beräkningar och utförda mätningar. Även den formel som användes då de beräknade värdena togs fram föreslås som en tänkbar felkälla. 167 ± 10 l/s innebär ett bortfall om 4,2 ± 0,3 kW potentiell effekt. / There are around 2000 hydropower plants in Sweden, but only 10 percent of them has a bio channel, fishway or equivalent solution (Risinger 2012). New, more strict rules are now about to be introduced. Since 2014 there is a mutual strategy from the two Swedish authorities ”Energimyndigheten” and ”Havs- och vattenmyndigheten”, which demands multiple actions from Swedish hydropower. (Risinger, 2014). An approved fishway is one of these.The small-scale hydropower plants (plants who produce less than 10 MWh according to Risinger (2012)) are especially affected from this. Their income is proportional to their production and therefore they’ll usually lack the economical ability to build a fishway. Furthermore, a part of the streaming water (which otherwise would equal income) will get lost. This study aims to decide the loss of effect a fishway causes. Of course, it is impossible to derive a universal answer. Instead the losses are measured at a specific smaller plant that already has a fishway: Åby hydropower plant that is owned and operated by Växjö municipality. Method being used is traversing in combination with a turbine flow meter. There are already calculated flows made by the municipality. These values will be compared with the measured values. The study shows that at a normal water level (165,13 m.a.sl) 167 ± 10 l/s of water is streaming through the fishway. This is a 70 l/s bigger flow in comparison with the municipality’s calculations. An explanation to this difference is given by measurement errors when the depth was measured, that the intake had been modified between when the calculations was being made and when the study’s measurements took place. Also, the formula being used for the calculated values is proposed as a possible source of error. 167 ± 10 l/s will result in a loss of 4,2 ± 0,3 kW potential effect.

The EU's Water Framework Directive aims to a long-term and sustainable use of our water resources and wants to ensure good water quality in Europe's water bodies. Discharge of polluted stormwater into receiving waters can be a threat to their ecological and chemical status. Municipalities are responsible for supervision of the environmental quality standards (EQS) and therefore need to gain knowledge of current stormwater management, the expected level of pollution emissions and possible appropriate purification steps to ensure that the goal of good water quality is achieved. This master thesis aims to provide this knowledge in the example case of Vallentunas urban area and wants to prepare future oversight so that it can be assessed how much the discharge of polluted stormwater into the local receiving water is a threat to its status. With the help of maps, aerial photographs, site observations and individual discussions those areas are mapped where appearance of moderate to highly polluted stormwater could be suspected. The degree of pollution at the discharge points is determined based on land use upstream and uses standard values according to the administrators assistance "Tillsyn av dagvatten" (MSL 2014). The study identifies 100 areas in need of supervision regarding their stormwater management. The information is digitized and made available to all affected departments in the municipality via the internal GIS. Through literature review this thesis highlights even the legal provisions for the supervision and its importance to the environmental quality standards and also consider the importance of the expected climate change for the stormwater pollution. The work emphasizes the importance of increased information flow and communication between the different actors that are significant for surface water management and environmental quality standards for water. For being able to look at the examination area from an international perspective the essay does a simpler comparison of the municipal supervision of stormwater management between Sweden and the state of Schleswig Holstein in Germany. / EU:s ramdirektiv för vatten syftar till ett långsiktigt och hållbart utnyttjande av våra vattenresurser och ska säkra en god vattenkvalitet i Europas vattenförekomster. Utsläpp av förorenat dagvatten till recipienterna kan vara ett hot för deras ekologiska och kemiska status. Kommunerna har tillsynsansvar för miljökvalitetsnormerna (MKN) och därför behov att få kunskap om nuvarande dagvattenhantering, förväntad föroreningsgrad av utsläppen och eventuella lämpliga reningsåtgärder för att säkerställa att målet med en god vattenkvalitet uppnås. Arbetets syfte är att hjälpa till att skaffa denna kunskap i exempelfallet Vallentuna tätort och förbereda framtida tillsyn så att det kan göras en bedömning av hur pass mycket utsläppet av förorenat dagvatten till den lokala recipienten är ett hot för dess status. Med hjälp av kartor, flygbilder, platsobservationer och enskilda samtal kartläggs områden där man kan förvänta sig uppkomsten av måttligt till starkt förorenat dagvatten. Föroreningsgraden vid utsläppspunkterna bestäms utifrån markanvändning uppströms och använder schablonvärden enligt handläggarstödet "Tillsyn av dagvatten" (MSL 2014). Undersökningen pekar ut 100 områden som har behov av tillsyn rörande deras dagvattenhantering. Informationen digitaliseras och görs tillgänglig för alla berörda enheter i kommunen via det interna GIS-systemet. Genom granskning av litteraturen belyses bl.a. även de rättsliga bestämmelserna för tillsynen och dess betydelse för miljökvalitetsnormerna samt att det tas hänsyn till förväntad klimatförändring. Arbetet betonar vikten av ett ökat informationsflöde och kommunikation mellan de olika aktörerna som har betydelse för dagvattenhanteringen och miljökvalitetsnormerna för vatten. För att se på uppsatsens undersökningsområde ur ett internationellt perspektiv görs även en enklare jämförelse av tillsynen för dagvattenhanteringen mellan Sverige och förbundslandet Schleswig Holstein i Tyskland.