Följande frågor ligger till grund för vårt arbete: - Har eleverna förstått No-undervisningen på det sätt läraren undervisat? - Vilka metoder är bättre än andra för att eleverna ska tillgodogöra sig undervisningen? Vi har dels gjort en litteraturgenomgång dels en enkätstudie för att få svar på frågorna. Vi har kommit fram till att majoriteten av eleverna har förstått lärarens undervisning och att laborationer i kombination med diskussioner har gett bra resultat.

The aim of this study is to investigate if pedagogues, by different activities, can increase childrens awareness and curiosity for the ecological water cycle. Further, to identify the thoughts children between three and five years old have about the ecological water cycle. In order to review this, eight children participated in four group activities, and afterwards they were interviewed individually about their thoughts regarding water. The children were aware that water occurs in different aggregation forms, which is important to know when trying to understand the ecological water cycle. The activities were a valuable method to stimulate childrens interest in the ecological water cycle. It was reviled that it is difficult for children to understand the abstract parts in the water cycle, such as water vapor. Most of the children were able to describe a simple variant of the water cycle. / Syftet med detta arbete är att undersöka om pedagogerna genom aktiviteter kan utveckla barnens intresse för vattnets kretslopp samt vilka tankar som barn i tre till femårsålder har om vattnets kretslopp. För att komma fram till resultatet så har 8 barn deltagit i fyra gruppaktiviteter och efter det har de intervjuats enskilt om deras tankar kring vatten. Alla barnen visste att vatten förekommer i olika aggregationsformer. För att förstå processen kring vattnets kretslopp är det viktigt att förstå att vatten förekommer i olika aggregationsformer. De aktiviteter som användes i studien visade sig vara bra aktiviteter för att stimmulera barnens intresse för vattnets kretslopp. Det är svårt för barnen att förstå det abstrakta i kretsloppet, som till exempel vattenånga. Flertalet av barnen kunde redogöra för en enkel variant av vattnets kretslopp.

Syftet med detta arbete var att skapa ett läromedel för undervisning i kemi och fysik. Den huvudsakliga utgångspunkten är tagen i läroplanens centrala innehåll för ämnena kemi och fysik i skolår 4-6. Målet har varit att aktiviteterna som finns beskrivna i läromedlet ska ge en helhetsbild och kombinera teori med praktiska uppgifter. Resultatet av vårt utvecklingsarbete mynnade ut i ett läromedel som består av lärarhandledning med tillhörande elevkompendium. I läromedlet finns praktiska aktiviteter som inte kräver någon specialutrustning eller speciell laborationssal. Aktiviteterna går att utföra i klassrummet med enkla och lättillgängliga vardagsmaterial. Läromedlet är utformat för undervisning på mellanstadiet men går naturligtvis att anpassas till tidigare eller senare år. / The purpose of this essay was to create a teaching aid for education in chemistry and physics. The main starting point is taken from the curriculum's central content for chemistry and physics in grades four through six. The aim was to create a teaching aid that combines theory with practical tasks. The teaching aid consists of a teaching guide with belonging student compendium. The practical activities described do not require any special equipment or laboratory rooms.  They can easily be performed inside the classroom with simple and accessible everyday items. The teaching aid is designed for education in grades four through six, but can of course be adapted for use in lower or higher grades.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Univ., 2003. / Härtill 5 uppsatser.

Syftet med denna studie var att beskriva vad elever i årskurs 1 lär sig om vattnets kretslopp genom att utgå från ett variationsteoretiskt perspektiv och estetiska lärprocesser i no-undervisningen. För att undersöka detta genomfördes förtester, undervisning om vattnets kretslopp, en lärandeaktivitet bestående av arbete på ett tillsammanspapper samt eftertester. Studien beskriver också hur elevers lärande i naturorientering är något som sker genom skapande, kommunikation och socialt samspel. Studien är kvalitativ och har en variationsteoretisk och sociokulturell utgångspunkt. Teorierna presenterar vad undervisningen bör belysa för att ge eleverna bästa möjliga förutsättningar till lärande. Variationsteorin används för att belysa de kritiska aspekterna av vattnets kretslopp samt vilka variationsmönster som eleverna erbjudits genom undervisningen. Det sociokulturella perspektivet har i denna studie bland annat mediering och artefakter som teoretiska begrepp för att beskriva hur eleverna använder redskap för att tänka och lära. Resultatet i studien visade att eleverna urskilde de kritiska aspekterna avdunstning, kondensation och nederbörd. Eleverna utvecklade också förståelse för vattnets kretslopp genom att i samband med tillsammanspapperet härma, samtala, rita samt erfara likheter och skillnader. Resultatet i studien visade att det genom en varaitionsteoretisk utgångspunkt och med estetiska lärprocesser som redskap går att främja elevers lärande i de naturorienterande ämnena och därmed skapa en variation som medför till att eleverna utvecklar förståelse för vattnets kretslopp.

Abstract The work will give the picture of what four- and five-year-olds know about the water cycle in nature and in the society. Is there any difference depending on whether a boy or a girl is answering? The work will as well try to describe a picture of how a pre-school could plan their work on a sustainable society, science, and increased gender equality. To answer these questions the information has been received from interviews with children and by studying pre-school’s local plan.     Earlier research on the area of water shows that it is important before working with a new topic to find out what knowledge the children already have, so that the process could be as worthwhile as possible. The proceeding work should be based on children’s previous knowledge of the topic.    The research has been done on twelve four- and five-year-old children with the help of individual interviews. The result of the research shows that the children have some knowledge of the words which are important for understanding of the water cycle in nature, but they are not capable of talking about the entirety, as the complete cycle. The water cycle in the society is even more difficult for the children to describe, although there were some children who could explain the function of the water tower. The children do not even show the understanding or knowledge of the words which are included into the concept. The local plan gives a good picture of how the work could be planned in an appropriate way to increase the environmental awareness and equality.    To sum up, this work will show a picture of what children know nowadays about the water cycle. Different answers can be received depending on the location of the pre-school. Identical background can lead to similar answers. If pre-schools have an opportunity to go to the forest often, the children then have the experience from there as well and answer more similar than if the opportunity doesn’t exist. The teacher shall help the children to explore there environment in as simple and interesting way. A well-planned local plan helps the pre-school become as good as possible. The children feel participating if they get attention and praise.  Key-words: The water cycle, Children's thoughts, Gender, Local plan. / Sammanfattning Arbetet ger en bild av vad fyra och femåringar kan om vattnets kretslopp i naturen och i samhället. Är det någon skillnad i svar om det är en pojke eller en flicka som svarat? Det försöker även ge en bild av hur en förskola kan planera för ett hållbart samhälle, naturvetenskap, och ökad jämställdhet. Information för att få svar på dessa frågor har hämtats från barnintervjuer och studie av förskolans lokala verksamhetsplan.                                                                                         Tidigare forskning inom området vatten visar på att det är viktigt att man tar reda på vad barnen har för förkunskaper när ett nytt område startas för att det ska bli så bra som möjligt. Barnens förkunskaper ska vara en grund för det fortsatta arbetet.    Studien har genomförts på tolv stycken barn i fyra- fem års åldern i enskilda intervjuer. Resultaten av undersökningen visar på att barnen har kunskap kring en del ord som är viktiga för att förstå vattnets kretslopp i naturen men de kan inte sätta ihop detta till en helhet, ett slutet kretslopp. Vattnets kretslopp i samhället är än svårare för barnen att kunna förklara även om det fanns barn som kunde redogöra för vattentornets funktion. Barnen har sämre förståelse och kunskap om vilka ord som berör vattnets kretslopp. Verksamhetsplanen ger en god bild av hur man kan planera sin verksamhet på ett bra sätt för ökad miljömedvetenhet och jämställdhet.¨   Sammanfattningsvis ska detta arbete försöka spegla vad barn kan idag om vattnets kretslopp. Svaren kan skilja sig åt beroende på var någonstans förskolan är placerad. Lika förutsättningar kan leda till liknande svar. Om förskolor har möjlighet att gå till skogen ofta har barnen en erfarenhet därifrån och svarar då mer lika än om möjligheten inte finns. Pedagogen ska hjälpa barnen att kunna utforska sin omgivning på ett enkelt och roligt sätt. En bra och genomtänkt verksamhetsplan hjälper arbetet på förskolan att bli så bra som möjligt. Barnen känner sig delaktiga om de får uppmärksamhet och beröm. Nyckelord: Vattnets kretslopp, Barns tankar, Genus, Verksamhetsplan.

Syftet med produktarbetet var att skapa ett didaktiskt lärandematerial bestående av en bilderbok med tillhörande lärarhandledning med inriktning på vattnets kretslopp, för en hållbar utveckling. Det didaktiska lärandematerialet utformades för att stödja och inspirera förskolepersonalen i sin dagliga undervisning tillsammans med barnen i förskolan. Utformningen av det didaktiska lärandematerialet bygger på det som kom fram i besvarandet kring vår frågeställning: Hur kan ett didaktiskt lärandematerial utformas för att hjälpa förskolepersonalen att ge barn i förskolan tidiga erfarenheter om vattnets kretslopp? Frågeställningen besvarades i relation till den tidigare forskningen som gjorts inom samma ämnesområde. En bakgrund inom redan befintlig barnlitteratur och/eller lärandematerial samt våra didaktiska övervägande kring utformning av barnböcker har också bidraget till produktarbetets resultat. Allt material har samlats in via olika infallsvinklar såsom databassökningar och studiebesök. Materialets insamling har dokumenterats med hjälp av minnesanteckningar, fotografering och ljudupptagningar. I produktarbetets resultatavsnitt presenteras vårt didaktiska lärandematerial som kommer i form av en faktabilderbok med tillhörande lärarhandledning. Utifrån den befintliga barnlitteraturen och lärandematerialen saknas det sen tidigare motsvarande didaktiska lärandematerial, därför blir vår slutsats att vår produkt kan fylla en funktion som inget annat material gör just nu.

Syftet med studien var att synliggöra förskolebarns förståelse om helheten i vattnets kretslopp genom samtal utifrån en skönlitterär bok och efterföljande målaraktivitet. För att ta reda på detta användes deltagande observationer vid ett boksamtal och målaraktivitet. Empirin samlades in från två underlag, barns teckningar som analyserades deskriptivt och videoinspelning som analyserades tematiskt med utgångspunkt i fenomenografin. Tolv barn i åldern fyra till sex år från två avdelningar på samma förskola deltog i studien. Resultatet visar en rik variation av uppfattningar som barnen hade om både helheten och delar i vattnets kretslopp. Sammanfattningsvis kan variationen av uppfattningar beskrivas som en förenklad version av helheten i kretsloppet där delarna regn och moln är mest förkommande i barnens uppfattningar. Avdunstning, kondensering och uppsamling förekom i barnens uppfattningar men inte i samma utsträckning. De teman som framkom i barns uppfattningar av helheten, var att vattnet regnar och avdunstar i en ständig process. Det andra temat var att vatten används, genomgår en reningsprocess för att användas på nytt. Utifrån resultatet kan slutsatsen dras att när vattnets kretslopp undersöks med barn i förskolan, bör grundläggande begrepp introduceras och undervisningen bör fokusera på att fördjupa och nyansera barnens förståelse. / The purpose of this study was to bring preschool children’s conceptions about the entirety of the water cycle to light, through a conversation about a fictional book- and a drawing activity. The study employed a participant observation method during a book talk- and drawing activity. Data was collected from two sources, children's drawings which were analyzed descriptively and video recording which was analyzed thematically from a phenomenographical standpoint. Twelve children from two separate departments in the same preschool in the age 4-6 years participated in the study. The results of the study showed a rich variation in children’s conceptions about both the parts and the entirety of the water cycle. In summary, the variation of conceptions can be described as a simplified version of the entirety of the water cycle. Where rain and clouds, are the most prevalent parts in the children’s conceptions. Evaporation, codensation and collection appeared in children's conceptions but not to the same extent. The themes that appeared in children's conceptions of the entirety were that water rains and evaporates in a continuous process. The second theme was, that water which has been used undergoes a purification process to be used again. Based on the results the conclusion can be drawn that when studying the water cycle with preschool children, basic concepts should be introduced and the education should focus upon deepening and nuanceing the children's understanding.