Syftet med undersökningen var att undersöka vad förskolebarn i åldern cirka 4-6 år från två olika förskolor i sydvästra Sverige hade för uppfattningar av nederbörd i form av snö. Frågeställningar som användes för att svara på syftet var: Vilka uppfattningar har förskolebarn av nederbörd i form av snö? samt Vilka uppfattningar har förskolebarn av hur snö relaterar till vattnets kretslopp? Ansatsen för undersökningen var fenomenografisk. Metod för datainsamling var intervjuer i grupper om fyra förskolebarn i varje, sammanlagt deltog 15 förskolebarn, både pojkar och flickor.  Intervjuerna var hade låg grad av standardisering och strukturering och inleddes med cirka en minuts film om snö. Resultatet blev nio beskrivningskategorier som visar förskolebarns varierande uppfattningar av nederbörd i form av snö och dess relation till vattnets kretslopp. Nyckelord: uppfattningar, förskolebarn, nederbörd, snö, vattnets kretslopp

<p>Abstract</p><p>The purpose of this study is to find out how pupils give expression of a water cycle model and if the model causes any misunderstanding. Two problems constitute the starting point for this investigation. The first question is: how do the pupils explain the water cycle with the help of the jar model (can of glass). The other question is: can the children see any similarities between the can of glass and our earth. Qualitative semi structured interviews with seven pupils in the ages of 8-9 have been used to show the pupils’ own thoughts and how they express them. As an application a model of a can of glass was used during the interviews. The result of the investigation shows that every pupil could explain the water cycle in some way, most of the pupils rather minutely and in great detail. This even shows that most of the pupils could see similarities between the model and our earth but that the model displays some misunderstandings. The conclusion of this investigation is that the model is a good instrument for the learning processes, but it is important to be sensitive and listen to the pupils’ thoughts in order to be aware of possible misunderstandings.</p><p>Keywords: Children’s thinking, learning theories, concrete models, water cycle</p> / <p>Sammanfattning</p><p>Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur elever tolkar en modell av vattnets kretslopp och om den ger upphov till eventuella missförstånd. Undersökningen har utgått från två frågeställningar. Den första handlar om hur elever förklarar vattnets kretslopp med hjälp av en glasburksmodell. Den andra undersöker om de kan se någon likhet mellan glasburken och vår egen jord. För att synliggöra elevernas egna tankar och formuleringar användes en kvalitativ semistrukturerad intervju med sju elever i åldrarna 8 – 9 år. Glasburksmodellen användes som hjälpmedel under intervjun. Resultatet av undersökningen visar att alla barnen kunde förklara vattnets kretslopp på något sätt, de flesta barn mer noggrant och utförligt med hjälp av modellen. Det visade sig också att de flesta elever kunde se likheter mellan modellen och vår egen jord. Modellen gav emellertid också upphov till några få missförstånd. Slutsatsen av detta arbete är att den konkreta modellen är ett bra verktyg för lärandeprocessen, men att det är viktigt att vara lyhörd för elevernas tankar så att eventuella missförstånd uppmärksammas.</p><p>Nyckelord: Elevers tankar, inlärningsteorier, konkreta modeller, vattnets kretslopp</p>

Abstract The purpose of this study is to find out how pupils give expression of a water cycle model and if the model causes any misunderstanding. Two problems constitute the starting point for this investigation. The first question is: how do the pupils explain the water cycle with the help of the jar model (can of glass). The other question is: can the children see any similarities between the can of glass and our earth. Qualitative semi structured interviews with seven pupils in the ages of 8-9 have been used to show the pupils’ own thoughts and how they express them. As an application a model of a can of glass was used during the interviews. The result of the investigation shows that every pupil could explain the water cycle in some way, most of the pupils rather minutely and in great detail. This even shows that most of the pupils could see similarities between the model and our earth but that the model displays some misunderstandings. The conclusion of this investigation is that the model is a good instrument for the learning processes, but it is important to be sensitive and listen to the pupils’ thoughts in order to be aware of possible misunderstandings. Keywords: Children’s thinking, learning theories, concrete models, water cycle / Sammanfattning Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur elever tolkar en modell av vattnets kretslopp och om den ger upphov till eventuella missförstånd. Undersökningen har utgått från två frågeställningar. Den första handlar om hur elever förklarar vattnets kretslopp med hjälp av en glasburksmodell. Den andra undersöker om de kan se någon likhet mellan glasburken och vår egen jord. För att synliggöra elevernas egna tankar och formuleringar användes en kvalitativ semistrukturerad intervju med sju elever i åldrarna 8 – 9 år. Glasburksmodellen användes som hjälpmedel under intervjun. Resultatet av undersökningen visar att alla barnen kunde förklara vattnets kretslopp på något sätt, de flesta barn mer noggrant och utförligt med hjälp av modellen. Det visade sig också att de flesta elever kunde se likheter mellan modellen och vår egen jord. Modellen gav emellertid också upphov till några få missförstånd. Slutsatsen av detta arbete är att den konkreta modellen är ett bra verktyg för lärandeprocessen, men att det är viktigt att vara lyhörd för elevernas tankar så att eventuella missförstånd uppmärksammas. Nyckelord: Elevers tankar, inlärningsteorier, konkreta modeller, vattnets kretslopp

Läroböckerna har ett stort inflytande över undervisningen i de naturorienterande ämnena. Idag finns det inte någon organisation som frekvent granskar de läromedel som används i skolorna. Det är upp till läraren själv att granska lärobokens innehåll och undersöka om dessa stämmer överens med styrdokumenten. De naturorienterande ämnena innehåller många abstrakta begrepp och komplexa system, däribland vattnets kretslopp. Denna studie syftar till att analysera hur vattnets kretslopp beskrivs i läroböcker utifrån ett multimodalt textfokus. Mer specifikt drivs studien av frågorna vilka semiotiska modaliteter används i läroböcker för att beskriva detta vattnets kretslopp samt hur samspelar text och bild. Studien genomfördes utifrån en kvalitativ textanalys med ett multimodalt textfokus; Modell för ämnesdidaktiskt arbete med multimodala texter. Resultatet visar att de semiotiska modaliteter som används för att beskriva vattnets kretslopp är illustrationer, fotografier, färger, diagram, siffror, tecken som pilar samt olika typsnitt. Vidare visar resultatet att eleven endast delges begränsade förklaringar av vattnets kretslopp och egenskaper i läroböckerna. Därför hade det varit av intresse att undersöka vilka möjligheter till fördjupad förståelse och vidare arbete med vattnets kretslopp som delges i lärarhandledningen. Intressant hade även varit att undersöka hur lärare idag arbetar med multimodala texter, och hur dessa implementeras i undervisningen. Valet av visuell modell samt samspelet mellan text och bild kan vara avgörande för elevers lärande. Alla texter idag är multimodala, därför är det viktigt att läraren besitter kunskap om hur de ska arbeta med dessa för att eleverna ska kunna tolka och förstå textens innehåll.

Syftet med denna studie är att undersöka hur elever i årskurs 4 använder tidigare erfarenheter när de skapar en egen illustration av vattnets kretslopp, och när de resonerar utifrån en färdig modell av detsamma. Undersökningen är gjord i form av fokusgruppsintervjuer. Resultatet visar att eleverna kan använda sina erfarenheter för att skapa en egen modell. I sitt ritande och i sina diskussioner visar de bland annat insikt om att en modell är en förenkling av verkligheten. När eleverna resonerar om en färdig illustration av vattnets kretslopp tycks de ha svårare att se den som en modell. Exempelvis uttrycker eleverna tvivel om att vattnet i bilden kan vara ett hav, eftersom det är så litet i förhållande till resten av bilden. Resultatet visar på lärprocessens betydelse. Elevernas aktivitet och egna skapande verkar leda till insikter som de inte lika tydligt ger uttryck för när de resonerar utifrån den färdiga läroboksillustrationen. Eleverna visar också en nyfikenhet när deras erfarenheter motsäger det lärobokens modell visar. De ställer frågor som antyder att de är redo att förstå och lära sig mer om vad som kännetecknar en modell.

The purpose of this study was to examine and contribute with more knowledge about children´s perceptions of rainfall and its role in the water cycle. In order to reach a result, eleven children, in the ages four to five years old, has participated in the study through qualitative interviews, during the timeline of two days. The answers from the interviews has shown a variety among the individual participants. The result in this study shows a mutual perception among the children of the fact that rainfall is important for all the living things on this earth. The children share a mutual perception of the fact that water constantly runs in a natural cycle. Even though the answers among the children has shown a big variety, they share a mutual general impression. Most of the children had the perception that clouds consist of waterdrops and some of these children even hade the perception of how clouds take form.

<p>Följande frågor ligger till grund för vårt arbete: - Har eleverna förstått No-undervisningen på det sätt läraren undervisat? - Vilka metoder är bättre än andra för att eleverna ska tillgodogöra sig undervisningen? Vi har dels gjort en litteraturgenomgång dels en enkätstudie för att få svar på frågorna. Vi har kommit fram till att majoriteten av eleverna har förstått lärarens undervisning och att laborationer i kombination med diskussioner har gett bra resultat.</p>

<h1>Abstract</h1><p>The work will give the picture of what four- and five-year-olds know about the water cycle in nature and in the society. Is there any difference depending on whether a boy or a girl is answering? The work will as well try to describe a picture of how a pre-school could plan their work on a sustainable society, science, and increased gender equality. To answer these questions the information has been received from interviews with children and by studying pre-school’s local plan. </p><p>   Earlier research on the area of water shows that it is important before working with a new topic to find out what knowledge the children already have, so that the process could be as worthwhile as possible. The proceeding work should be based on children’s previous knowledge of the topic.</p><p>   The research has been done on twelve four- and five-year-old children with the help of individual interviews. The result of the research shows that the children have some knowledge of the words which are important for understanding of the water cycle in nature, but they are not capable of talking about the entirety, as the complete cycle. The water cycle in the society is even more difficult for the children to describe, although there were some children who could explain the function of the water tower. The children do not even show the understanding or knowledge of the words which are included into the concept. The local plan gives a good picture of how the work could be planned in an appropriate way to increase the environmental awareness and equality.</p><p>   To sum up, this work will show a picture of what children know nowadays about the water cycle. Different answers can be received depending on the location of the pre-school. Identical background can lead to similar answers. <strong>If pre-schools have an opportunity to go to the forest often, the children then have the experience from there as well and answer more similar than if the</strong><strong> </strong><strong>opportunity doesn’t exist.</strong> The teacher shall help the children to explore there environment in as simple and interesting way. A well-planned local plan helps the pre-school become as good as possible. The children feel participating if they get attention and praise. </p><p>Key-words: The water cycle, Children's thoughts, Gender, Local plan.</p> / <p> Sammanfattning</p><p>Arbetet ger en bild av vad fyra och femåringar kan om vattnets kretslopp i naturen och i samhället. Är det någon skillnad i svar om det är en pojke eller en flicka som svarat? Det försöker även ge en bild av hur en förskola kan planera för ett hållbart samhälle, naturvetenskap, och ökad jämställdhet. Information för att få svar på dessa frågor har hämtats från barnintervjuer och studie av förskolans lokala verksamhetsplan.                                                                                     </p><p>   Tidigare forskning inom området vatten visar på att det är viktigt att man tar reda på vad barnen har för förkunskaper när ett nytt område startas för att det ska bli så bra som möjligt. Barnens förkunskaper ska vara en grund för det fortsatta arbetet.</p><p>   Studien har genomförts på tolv stycken barn i fyra- fem års åldern i enskilda intervjuer. Resultaten av undersökningen visar på att barnen har kunskap kring en del ord som är viktiga för att förstå vattnets kretslopp i naturen men de kan inte sätta ihop detta till en helhet, ett slutet kretslopp. Vattnets kretslopp i samhället är än svårare för barnen att kunna förklara även om det fanns barn som kunde redogöra för vattentornets funktion. Barnen har sämre förståelse och kunskap om vilka ord som berör vattnets kretslopp. Verksamhetsplanen ger en god bild av hur man kan planera sin verksamhet på ett bra sätt för ökad miljömedvetenhet och jämställdhet.¨</p><p>  Sammanfattningsvis ska detta arbete försöka spegla vad barn kan idag om vattnets kretslopp. Svaren kan skilja sig åt beroende på var någonstans förskolan är placerad. Lika förutsättningar kan leda till liknande svar. Om förskolor har möjlighet att gå till skogen ofta har barnen en erfarenhet därifrån och svarar då mer lika än om möjligheten inte finns. Pedagogen ska hjälpa barnen att kunna utforska sin omgivning på ett enkelt och roligt sätt. En bra och genomtänkt verksamhetsplan hjälper arbetet på förskolan att bli så bra som möjligt. Barnen känner sig delaktiga om de får uppmärksamhet och beröm.</p><p>Nyckelord: Vattnets kretslopp, Barns tankar, Genus, Verksamhetsplan.</p>

<p>Syftet med den här undersökningen är att ta reda på hur experiment kan förändra barns förståelse kring vattnets kretslopp. Det är åtta barn mellan fyra och fem år som har deltagit i undersökningen genom intervjuer, sagoberättande och konstruerat vattnets kretslopp i en glasburk. Förståelsen om vattnets kretslopp var olika från individ till individ, det varierade i svaren från barnen om vatten finns och om det finns vatten överallt på jorden, men alla var inte överens om att det fanns. I den första intervjun var det inte många som visste vad vattnets kretslopp var. En kille förklarade vattnets kretslopp mycket bra genom intervjufrågorna och följdfrågorna jag ställde till honom. I den andra intervjun hade de flesta barnen en helt annan förståelse om vattnets kretslopp. Spontana reflektioner från barnen var att vatten kom ifrån vattenkranen, bäckar, badhuset och från Norge.</p> / <p>The purpose of this survey is to understand how experiments can change children's understanding of circle of water. Eight children between four and five years old have participated in the survey through interviews, storytelling, and have simulated the circle of water in a can of glass. The understanding of the circle of water changes from one person to another, the answer from the children varied about where to find water and if there is water all over the world, but not everyone agreed. In the first interview not everyone agreed on what the circle of water was. In the second interview the children had quite different understandings of the circle of water. Spontaneous reflection from the children was that water emerged from water taps, streams, public swimming pools, and from Norway.</p>

Syftet med den här undersökningen är att ta reda på hur experiment kan förändra barns förståelse kring vattnets kretslopp. Det är åtta barn mellan fyra och fem år som har deltagit i undersökningen genom intervjuer, sagoberättande och konstruerat vattnets kretslopp i en glasburk. Förståelsen om vattnets kretslopp var olika från individ till individ, det varierade i svaren från barnen om vatten finns och om det finns vatten överallt på jorden, men alla var inte överens om att det fanns. I den första intervjun var det inte många som visste vad vattnets kretslopp var. En kille förklarade vattnets kretslopp mycket bra genom intervjufrågorna och följdfrågorna jag ställde till honom. I den andra intervjun hade de flesta barnen en helt annan förståelse om vattnets kretslopp. Spontana reflektioner från barnen var att vatten kom ifrån vattenkranen, bäckar, badhuset och från Norge. / The purpose of this survey is to understand how experiments can change children's understanding of circle of water. Eight children between four and five years old have participated in the survey through interviews, storytelling, and have simulated the circle of water in a can of glass. The understanding of the circle of water changes from one person to another, the answer from the children varied about where to find water and if there is water all over the world, but not everyone agreed. In the first interview not everyone agreed on what the circle of water was. In the second interview the children had quite different understandings of the circle of water. Spontaneous reflection from the children was that water emerged from water taps, streams, public swimming pools, and from Norway.