Att förstå och att utveckla affärsverksamheter som bedrivs i samverkan mellan ett flertal företag inbegriper problemställningar som inte är lika aktuella vid analyser inom en organisation. Vid inter-organisatorisk verksamhetsutveckling, t.ex. vid utveckling av inter-organisatoriska informationssystem, är de förväntade effekterna inte lika möjliga att förutse som i samband med intern verksamhetsutveckling. Vid analys av samverkande affärsverksamheter, såsom vid all analys, styrs utredaren av både perspektiv och de metoder som används. Med denna utgångspunkt fokuserar avhandlingen på hur perspektiv- och metoddriven analys kan utföras inom samverkande affärsverksamheter för att styra utredarens uppmärksamhet också till relationer och nätverksdynamiska aspekter. Den teoretiska grunden utgörs av ett handlings- och affärsaktsperspektiv med utgångspunkt från Förändringsanalys enligt SIMMetoden, samt ett nätverksperspektiv med utgångspunkt från den så kallade Uppsalaskolan. Genom denna deduktiva ansats och med empiriskt stöd från två genomförda studier inom turismnäringen, har metodvarianten Nätverksinriktad Förändringsanalys enligt SIMMetoden utvecklats, vilken baserar sig på en perspektivväxlande strategi. De empiriska studierna bidrar dessutom till ökad förståelse för kommunikation och utveckling inom samverkande affärsverksamheter. / <p>På grund av tekniska probelm vid konverteringen från Word till pdf saknas de löpande sidhuvudena i den elektroniska versionen.</p>

The purpose of the present study is to gain insights and a deeper understanding of how the organization's vision and leadership can serve as central motivational factors and influence employees' willingness to perform at a higher level. The primary role of the vision is to provide an inspiring future image and demonstrate what the organization aims to achieve in the long term. Its purpose is to instigate engagement among both leaders and employees. The leader's task involves implementing the vision by rallying all employees within the organization around agreed-upon objectives. Implementation is realized through motivational actions and influencing employees' behavioral patterns, intending to enhance performance. The study was conducted with the intention of examining how the vision and the leader's actions can impact and increase employee motivation in two distinct segments. A qualitative method was applied with an abductive approach and semi-structured interviews. The thesis is based on a hermeneutic methodology, relying on the theoretical frameworks used in the study. Interviews were conducted with twelve employees, all active in the banking or education sectors, to obtain their individual perspectives.The collected empirical data indicated that a clear and well-formulated vision alone is not sufficient. An engaged and active effort from the leader is necessary, as they serve as a vital link between employees and the organization's vision goals. Leadership qualities that employees primarily seek in a manager are associated with transformative and charismatic leadership. The results also suggest that many of the motivational factors considered significant in the organization's vision, and which could be related to some employees' personal goals, were similarly observed regarding employees' workplace. This indicates that fulfilling only external hygiene factors, as Herzberg emphasizes, is not enough. Internal motivational factors must be present for employees to experience increased motivation.

Den ökande andelen äldre personer, den rådande arbetskraftsbristen och den pågående digitaliseringen i samhället ställer tuffa krav på svensk äldreomsorg. Samtidigt erbjuder den tekniska utvecklingen en möjlighet till effektivare arbetssätt med högre kvalitet. För att kunna nyttja teknikens möjlighet krävs en lyckad verksamhetsutveckling med chefer som driver utvecklingen framåt. Tidigare forskning visar att chefens syn på sitt utvecklingsarbete påverkar vad som sker i praktiken. Chefen är den som leder utvecklingsarbetet ute i verksamheterna och forskning pekar på brister i de förutsättningar som ges för att driva ett effektivt och ändamålsenligt utvecklingsarbete. Det saknas träning och utbildning och chefer får svårt att prioritera utvecklingsarbetet i förhållande till vardagliga problem. Syftet med denna studie var att belysa i vilken utsträckning första linjens chefer deltar i verksamhetsutveckling baserad på digital teknik och deras erfarenheter av att leda under digitaliseringsprocessen och vid implementering av välfärdsteknik. Studien har en kvalitativ ansats med en induktiv inriktning. Sju semistrukturerade intervjuer av första linjens chefer inom kommunal äldreomsorg utfördes och analyserades med inspiration ifrån fenomenologin. Resultatet pekar på att första linjens chefer har liten möjlighet att påverka den digitala utvecklingen i verksamheterna. Chefernas uppdrag är att implementera den välfärdsteknik som ledningen fattat beslut om. Ledarskapet främjas av digital kompetens, information och stöd ifrån ledning, samt möjligheten att vara delaktig vid den digitala verksamhetsutvecklingen. Hinder som tidsbrist, ekonomiska besparingar och system som ej går att samköra visar sig ha negativa konsekvenser för chefers ledarskap.

The degree projects purpose is to explore, analyze and explainwhat quality improvements robotic welding can bring to a company’soperations. The study was carried out as a qualitative case studywith an inductive approach. Together with established theoriesfrom TQM and change management, research of manually performed andautomated welding technology, and requirements from ISO standardshas been used to corroborate the requirements and changes that thewelding company are facing. As method for data collectioninterviews, document studies and benchmarking has been conductedin order to analyze the possible quality improvements the companycan achieve by changing parts of their manufacturing system frommanually to automated welding processes. The result of the studyshows that the company is experiencing inefficiency as aconsequence of the workflow in the existing workshop. The companyare at the planning stage of building av new workshop, where thenew workshop together with implementation of automated weldingprocesses can raise new opportunities and simplify the work forthe coworkers which also can reduce safety hazards. The conclusionof the degree project show that the employees who will be affectedby the implementation are aware of, and they have a positiveattitude to the change process as they will get better knowledgeand expertise due to courses required to operate the robot. Thecompany’s management system must be revised in order to adapt tothe new working methods. In relation to the installations that thecompany delivers, the installations may experience improvedwelding quality and the installations lead time will be reduced.The degree project highlights the importance of planning and thatboth the change and implementation process require structure andcontrol. / Examensarbetets syfte är att utforska, analysera och förklara vilka kvalitetsförbättringarrobotsvetsning kan tillföra ett företags verksamhet. Undersökningen utfördes som en kvalitativfallstudie med en induktiv ansats, vilket innebär att utifrån undersökningens datainsamling somligger till grund, har lämpliga teorier och tidigare forskning och arbeten tagits fram. Teoriernagrundar sig på förändringsledning och offensiv kvalitetsutveckling där kärnan vilar påhörnstensmodellen och PAV-modellen, men även teorier kring kvalitetsbristkostnader ochprocesser har varit viktiga för att belysa de möjliga kvalitetsförbättringar som företaget kan uppnåmed implementering av robotsvetsning. Tillsammans med de etablerade teorierna inom offensivkvalitetsutveckling har forskning och kunskaper om både manuell och automatiserad svetstekniksamt krav från olika ISO-standarder tagits fram för att bättre belysa vad som krävs av ettsvetsföretag och vilka förändringar företaget står inför.Datainsamlingen omfattas av intervjuer med vd och medarbetare i företaget för att etablera nulägetoch undersöka vilka förutsättningar och krav de har till implementeringen av robotsvetsning.Intervjuer har även genomförts med näringslivskontoret i kommunen där företaget villvidareutveckla verksamheten. En leverantör av robotsvetsar har också valts ut för intervjuer för attbättre analysera vilka kvalitetsförbättringar som kan uppnås med att gå från manuell tillautomatiserade svetsmetoder. I tillägg till intervjuer har benchmarking genomförts hos ett annatsvetsföretag som använder svetsrobot i produktionen.Resultatet från studien visar att företaget upplever ineffektivitet som orsak av svåra arbetsflöden iden befintliga verkstaden. Företaget kommer inom kort tid att flytta tillverkningen som omfattasav prefabricering av rörinstallationer till en ny, egen verkstad som ger möjligheter för attimplementera ny teknik som kan förenkla arbetsvardagen för medarbetarna som innebär mindresäkerhetsrisker. Slutsatserna i examensarbetet visar att medarbetarna som påverkas avimplementeringen känner till, och är positiva till förändringen vilket förenklar processen. Underförändringsprocessen kommer medarbetarnas kompetens och kunskaper utökas med utbildning.Företagets ledningssystem måste revideras för att anpassas till nya arbetssätt och utifrånerfarenheter från tidigare forskning och arbeten kommer svetskvaliteten att förbättras och ledtidervid prefabricering kommer att reduceras för företaget. Examensarbetet synliggör vikten avnoggrann planering och styrning av förändringsprocessen.

Epiroc manufactures and develops equipment for the mining and infrastructure industry. This thesis has been performed at Epiroc Underground Rock Excavation (URE) in Örebro, the company’s largest production unit for underground machines. In this project MH machines (material handling) have been investigated, i.e loaders and trucks. These machines are currently being built at the factory area in central Örebro and subsequently quality controlled in the Kvarntorp mine before they are finally delivered to the customer. The project aims to evaluate how current test methods in the mine could be minimized and, in the future, removed for certain machine types. Today the machines passes six steps between final assembly and delivery, which results in an extended lead time. The machines are started up at the pressurizing station before they are ready for the quality control, i.e testing. The machines are then transported to Kvarntorp, about 20 kilometers from the factory, before the test operators from Epiroc conducts the testing. Each machine type has machine-specific checklists which means that the test operator performs both visual inspection as well as test drive in order to verify the machine’s overall quality and performance. The current test procedure causes machine damages and the mining environment makes it necessary to perform both re-painting and washing. Summarized, the current test procedure leads to increased costs, increased amount of rework and extended lead times. In addition, the machine handling between the factory area and Kvarntorp involves logistical challenges. The work began with a literature study where the focus was on change management, flow efficiency and total quality management. Subsequently, a current state analysis was carried out in order to map the current structure and it’s problem areas. Identified problems included extended lead time, machine damages (paint, tires, bucket, snow) and work environment. All together, these areas lead to increased costs for the afterflow. These problems were categorized into three main problems; test procedure, environment and economy. To seek for improvements, three study visits were carried out; Volvo CE Arvika, Komatsu Forest Umeå and Epiroc SED Örebro. The inspiration was used to create an optimized test facility at the factory area. The work resulted in a solution where all areas are improved, i.e lead time, machine damages and work environment. A new test procedure based on an improved visual inspection, new bucket test and a succeeding test drive on a chassis dynamometer has eliminated the need for the Kvarntorp mine. With the new test facility the machine damages have been eliminated and the working environment for the affected people has improved considerably. Furthermore, the lead time is also heavily reduced. All together, the improvements results in large annual savings, which in turn gives relatively short pay back time. Epiroc is recommended to invest in both short and long term solutions where the short term can be implemented before the new test facility is finalized. In a short term perspective it is important to create a good dialogue between test operators and assemblers, switch to digital checklists and to remove the currently mandatory drag test. In longer term, Epiroc should implement a quality team, invest to increase data access and finally invest in the test facility. / Epiroc tillverkar utrustning för borraggregat samt bergbrytnings- och anläggningsindustrin för både ovan- och underjordsapplikationer. Detta examensarbete har utförts vid Epiroc Underground Rock Excavation (URE) i Örebro, företagets största produktionsenhet för underjordsmaskiner. För detta projekt har så kallade MH-maskiner (material handling) undersökts, det vill säga lastare och truckar. Dessa maskiner byggs idag på fabriksområdet i centrala Örebro och kvalitetskontrolleras därefter i gruvmiljö i Kvarntorp innan de slutligen levereras till kund.   Projektet syftar till att utvärdera hur nuvarande testmetoder i gruva skulle kunna minimeras och framåt även tas bort för vissa maskintyper. Dagens upplägg innebär att maskinerna passerar sex steg mellan slutmontering och leverans, något som medför en förlängd ledtid. Maskinerna startas upp vid tryckställning och blir därigenom klara för kvalitetskontroll, så kallad provning. Maskinerna transporteras då till Kvarntorp, cirka 20 kilometer från fabriken, innan provare från Epiroc genomför provningen av dem. Varje maskintyp har maskinspecifika cheklistor som innebär att provaren genomför både visuell inspektion och provkörning för att verifiera maskinens övergripande kvalitet och prestanda. Nuvarande provningsprocedur orsakar skador på maskinerna och gruvmiljön gör att både lackering och tvätt blir nödvändigt för att uppnå önskvärd nivå innan leverans. Sammantaget leder nuvarande provningsprocedur till förhöjda kostnader, ökat omarbete och förlängd ledtid. Dessutom innebär maskinhanteringen mellan fabriksområdet och Kvarntorp logistiska utmaningar.   Arbetet inleddes med en litteraturstudie där fokus låg på förändringsledning, flödeseffektivitet och offensiv kvalitetsutveckling. Därefter genomfördes en grundlig nulägesanalys för att kartlägga nuvarande upplägg och problemområde. Identifierade problem inkluderade förlängd ledtid, maskinskador (lack, däck, skopa, snö) och arbetsmiljö. Sammantaget leder dessa områden till kraftigt förhöjda kostnader för efterflödet av dessa maskiner. Dessa problem kategoriserades till tre huvudproblem; testprocedur, miljö och ekonomi. För att söka förbättringsalternativ genomfördes tre studiebesök; Volvo CE Arvika, Komatsu Forest Umeå och Epiroc SED Örebro. Inspirationen användes till att utfroma en, för URE, optimerad testanläggning i anslutning till fabriksområdet.   Arbetet resulterade i en lösning som innebär förbättringar på alla områden, det vill säga ledtid, maskinskador och arbetsmiljö. Genom ett nytt flöde, med förbättrad visuell inspektion, nytt skoptest och provkörning på chassydynamometer, har behovet av Kvarntorp eliminerats. Med den nya anläggningen är maskinskadorna eliminerade och arbetsmiljön för berörda har förbättrats avsevärt, dessutom med kraftigt sänkt ledtid. Sammantaget resulterar förbättringarna i stora årliga besparingar. Epiroc rekommenderas att satsa på både kort- och långsiktiga lösningar där de kortsiktiga kan implementeras innan den nya testanläggningen tagits i drift. Viktigt på kort sikt är att skapa en bra dialog mellan provare och montörer, övergå till digitala checklistor samt att frångå det idag obligatoriska dragtestet. På längre sikt bör Epiroc implementera ett kvalitetsteam, satsa på att öka datatillgången samt att investera i testanläggningen.

Digital transformation påverkar alla aspekter i samhället. Hur vi kommunicerar, arbetar och hanterarinformation. Detta ger möjlighet till fler effektiva företag som tillåter sig leverera högre kvalitet(Ekonomistyrningsverket [ESV], 2017). Inom offentlig sektor handlar digital transformation om attkunna förbättra ärendehantering och leverera en högre kvalitet inom sitt tjänsteutbud tillmedborgare, privata företag och organisationer. Problematiken för offentlig sektor ligger i, enligtDigitaliseringskommissionen (2016) att Sveriges offentliga sektor ej har digitaliserats till den gradman velat. Denna studie har undersökt offentlig sektor, i synnerhet kommunal förvaltning i LuleåKommun, för att skapa en förståelse för utmaningarna med digital transformation och adresseradessa. Teori inom studien berör digital transformation, organisationsförändring samt digitaltransformationsstrategi. Studiens explorativa karaktär har bidragit till att undersöka de utmaningarsom en offentlig organisation har. Detta har medfört att datainsamlingsmetoden tar en kvalitativståndpunkt. Den kvalitativa datainsamlingen utfördes genom semi-strukturerade intervjuer där trerespondenter valde att delta. De intervjufrågor som användes under datainsamlingen skapadesutifrån teorier för vad som utger sig vara utmaningar relaterat till digital transformation. Resultatetav studien visar på insikter i vad som är stora utmaningar men även utvecklingsmöjligheter för enoffentlig verksamhet gällande digital transformation. Insikter som att inkludera slutanvändare mer,ändra inställning till digitalisering och förändring, bryta barriärer mellan olika förvaltningar och nyttjaorganisationens alla roller för insikt och utveckling är några av de centrala delarna resultatetpresenterar och motiverar för.

<p>Syftet med denna undersökning har varit att utifrån pedagogernas erfarenheter undersöka vilka faktorer som bidrar till alternativt hindrar att interaktiva tavlor används utifrån sin interaktiva potential i klassrummet - vilka påverkansfaktorer kan urskiljas för införande och användande av interaktiva tavlor i klassrummet? Undersökningen har även belyst motiven för satsningarna, användningen av den interaktiva tavlan i relation till erbjudandet om interaktivitet samt hur olika faktorer påverkar integreringen av tavlan i klassrummet. Undersökningen baseras på litteraturstudie, en mindre enkätundersökning samt ett par kompletterande observationer av klassrumspraktik.Respondenternas skolor har utifrån min tolkning valt att satsa på interaktiva tavlor utifrån arbetslivsaspekter och/eller demokratiaspekter snarare än inlärningsaspekter. Organisationerna har påverkats av omgivningens krav. De faktorer som lyfts fram i undersökningen utgår dels från lärarens kompetens, värderingar och intressen, dels till den praktik där individen agerar och dess egenskaper, krav och möjligheter. Faktorerna berör också själva införandet i sig avseende upplägg och karakteristika. Tidsaspekter samt behov av kompetensutveckling har starkt förts fram i utsagorna. För att individen skall finna förtrogenhet, trygghet och mening med att integrera tavlan i undervisningspraktiken framgår det att satsningarna i högre grad borde varit kopplade till pedagogiska frågeställningar och till pedagogernas olika förutsättningar. Respondenternas skolor har varit medvetna om vikten av att tillhandahålla handledning och erfarenhetsutbyte. Intentionen har dock inte alltid omsatts i praktiken. Om så varit fallet hade hade förutsättningarna för att lyckas integrera tavlan i klassrumspraktiken varit större enligt respondenterna. Undersökningen visar att för att den interaktiva tavlan skall användas utifrån sitt erbjudande om interaktivitet så behöver en organisation i sin införandeprocess kontinuerligt ta hänsyn till tidsaspekten, men även till personliga referensramar, sammanhang och utvecklingsagenter. Först då kan tavlan få en naturlig roll i pedagogernas vardag</p>

<p>Om man ser Rimboprojektet i ett samhällsperspektiv kan man säga att det har fler tankeväckande insikter att förmedla:</p><p>1) etikprojektet har inneburit en förändring mot en större etisk medvetenhet i gruppen som helhet, och mot en större uppmärksamhet på etikfrågorna i hela omsorgsförvaltningen</p><p>2) utbildningsprocessen har bidragit till ett gemensamt språk om begreppet etik relaterat till yrkesidentiteten</p><p>3) behovet av nya samarbetsformer och ett mera effektivt sätt att ta vara på de resurser som finns inom organisationen har påvisats inom omsorgsförvaltningen</p><p>Slutsats</p><p>Utbildningsinsatsen har skapat ett gynnsamt läge för att fortsätta att arbeta med etikfrågorna i förvaltningen för att tydligt formulera de värderingar som ska vara gemensamma för alla medarbetare. Man har lagt en gedigen grund för att bygga en framtid utifrån en gemensam målsättning där alla får delta på lika villkor.</p>

Syftet med denna undersökning har varit att utifrån pedagogernas erfarenheter undersöka vilka faktorer som bidrar till alternativt hindrar att interaktiva tavlor används utifrån sin interaktiva potential i klassrummet - vilka påverkansfaktorer kan urskiljas för införande och användande av interaktiva tavlor i klassrummet? Undersökningen har även belyst motiven för satsningarna, användningen av den interaktiva tavlan i relation till erbjudandet om interaktivitet samt hur olika faktorer påverkar integreringen av tavlan i klassrummet. Undersökningen baseras på litteraturstudie, en mindre enkätundersökning samt ett par kompletterande observationer av klassrumspraktik.Respondenternas skolor har utifrån min tolkning valt att satsa på interaktiva tavlor utifrån arbetslivsaspekter och/eller demokratiaspekter snarare än inlärningsaspekter. Organisationerna har påverkats av omgivningens krav. De faktorer som lyfts fram i undersökningen utgår dels från lärarens kompetens, värderingar och intressen, dels till den praktik där individen agerar och dess egenskaper, krav och möjligheter. Faktorerna berör också själva införandet i sig avseende upplägg och karakteristika. Tidsaspekter samt behov av kompetensutveckling har starkt förts fram i utsagorna. För att individen skall finna förtrogenhet, trygghet och mening med att integrera tavlan i undervisningspraktiken framgår det att satsningarna i högre grad borde varit kopplade till pedagogiska frågeställningar och till pedagogernas olika förutsättningar. Respondenternas skolor har varit medvetna om vikten av att tillhandahålla handledning och erfarenhetsutbyte. Intentionen har dock inte alltid omsatts i praktiken. Om så varit fallet hade hade förutsättningarna för att lyckas integrera tavlan i klassrumspraktiken varit större enligt respondenterna. Undersökningen visar att för att den interaktiva tavlan skall användas utifrån sitt erbjudande om interaktivitet så behöver en organisation i sin införandeprocess kontinuerligt ta hänsyn till tidsaspekten, men även till personliga referensramar, sammanhang och utvecklingsagenter. Först då kan tavlan få en naturlig roll i pedagogernas vardag

Om man ser Rimboprojektet i ett samhällsperspektiv kan man säga att det har fler tankeväckande insikter att förmedla: 1) etikprojektet har inneburit en förändring mot en större etisk medvetenhet i gruppen som helhet, och mot en större uppmärksamhet på etikfrågorna i hela omsorgsförvaltningen 2) utbildningsprocessen har bidragit till ett gemensamt språk om begreppet etik relaterat till yrkesidentiteten 3) behovet av nya samarbetsformer och ett mera effektivt sätt att ta vara på de resurser som finns inom organisationen har påvisats inom omsorgsförvaltningen Slutsats Utbildningsinsatsen har skapat ett gynnsamt läge för att fortsätta att arbeta med etikfrågorna i förvaltningen för att tydligt formulera de värderingar som ska vara gemensamma för alla medarbetare. Man har lagt en gedigen grund för att bygga en framtid utifrån en gemensam målsättning där alla får delta på lika villkor.