Syftet med denna undersökning är att urskilja hur en vetenskaplig grund kan synas och tolkas i framställningen av drottning Kristina i historieläromedel. Den vetenskapliga grunden representeras i undersökningen av två historiedidaktiska traditioner: en empirisk tradition, samt en historiefilosofisk tradition. Frågeställningarna behandlar hur uttryck för en vetenskaplig grund kan synas och tolkas i framställningen av drottning Kristina i historieläromedel utifrån en empirisk respektive historiefilosofisk tradition. Undersökningen realiseras genom att tre läromedel undersöks, samtliga publicerade efter implementeringen av att den nuvarande läroplanen, LGR11 (Skolverket, 2019a) samt Kapitel 1, 5 § i Skollagen (SFS 2010:800).   Analysen har genomförts genom en kombination av en kvalitativ och kvantitativ textanalys. I resultaten och analysen framgår det att det i läromedlen kan synas och tolkas en vetenskaplig grund utifrån båda traditionerna. Bland annat kan det i läromedlen urskiljas exempel på när det skapas möjligheter att både utveckla ett historiskt tänkande, vilket kan kopplas till empirismen, och utvidga ett historiemedvetande, något som kan kopplas till historiefilosofin. Fortsättningsvis visar undersökningen att ett kronologiskt perspektiv på historia kan tolkas som betonat i läromedlen. Det genealogiska perspektivet syns främst i periferin, subtilt eller i textsjok avskilda från brödtexten.   I undersökningens diskussion lyfts det bland annat att det kan uppfattas som problematiskt att det kronologiska perspektivet betonas över det genealogiska i läromedlen. Detta har kunnat kopplas till att läromedlen ofta styr undervisningen och hur historieämnet uppfattas samtidigt som de ofta kan förmedla en traditionell och statisk bild av historien (Hammarlund & Lindahl, 2009; Ammert, 2013). En annan slutsats är att de olika traditionerna verkar kunna samexistera, något som de även kan synas göra i LGR11 (Skolverket, 2019a).

Sedan 2010 finns det i Sverige en lag som stadgar att ”Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet” (SFS 2010:800 rev. 2020 5§). I detta arbete undersöks hur begreppen vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet begripliggörs av olika aktörer inom gymnasieskolans styrkedja. I intervjustudien uttrycks en polyfon förståelse av begreppen som utgår ifrån de olika aktörernas uppfattning av sitt uppdrag, och sina möjligheter att handla inom det.  Studien visar att begreppen inte tolkas entydigt inom styrkedjan. Den visar också att lagtextens begrepp ”utbildning” ofta tolkas som läroplanens ”undervisning” vilket innebär att ansvaret för att följa lagtexten läggs på lärarna. Dessutom framstår det som om Skolverkets definition av begreppet beprövad erfarenhet kräver såväl tid som en organisation som i nuläget inte tycks finnas på de skolor som beskrivs av de intervjuade lärarna i studien. Lärarna uttrycker dock ett stort behov av kontinuerliga träffar med kollegor i arbetsvardagen då de kan diskutera små och stora didaktiska frågor för att bygga den beprövade erfarenheten utifrån sin egen kontext.

Abstract/SammanfattningProblemområdeAtt undervisa elever med läs- och skrivsvårigheter är en utmaning för många lärare. För att lärarna ska kunna göra skillnad för dessa elever är det viktigt att forskning inte upplevs som så långt borta från det som händer i skolan. För att skapa förändring måste lärarna, och även rektorerna, kunna slå ihop kunskap som kommer utifrån från forskning med den kunskap som bara läraren själv har om vad som fungerar just här och med just denna grupp elever.Syfte och preciserade frågeställningarSyftet med studien är att belysa en grupp lärares tankar och erfarenheter gällande beprövad erfarenhet med fokus på undervisning av elever med läs- och skrivsvårigheter samt att koppla detta till tidigare forskning. Följande frågeställningar behandlas:•Vilka pedagogiska åtgärder anser lärarna förbättrar möjligheterna till en god utveckling för elever med läs- och skrivsvårigheter?•Hur uppfattar en grupp lärare begreppet ”beprövad erfarenhet”?•På vilket sätt är lärarnas beprövade erfarenhet kopplad till tidigare forskning?Teoretisk ramStudien har ett systemteoretiskt och ett sociokulturellt perspektiv. I ett systemteoretiskt perspektiv samverkar många faktorer med varandra som påverkar utveckling och lärande hos en person. Samverkan sker både inom och mellan olika nivåer (Wachs, 2000). I både det systemteoretiska och det sociokulturella perspektivet betonas att inlärning sker i samspel med andra och enligt Vygotskij är språket och kommunikation är en viktig del av lärandet i skolan (Strandberg, 2006). Utifrån dessa teorier har jag valt att belysa ovanstående frågeställningar med hjälp av begreppen samspel, kollegialt lärande, språk och kommunikation samt påverkan från olika nivåer.Metod Studien är en kvalitativ studie med fenomenologisk ansats. Undersökningsmaterialet har samlats in genom två fokusgruppsintervjuer. Fokusgruppen bestod av sex ämneslärare i årskurserna 5 till 9. Under en del av intervjun medverkade även rektorn. Resultat och analys Denna studies resultat kan sammanfattas enligt följande:•Lärarna över stadierna har mycket att lära av varandra när det gäller undervisning av elever med läs- och skrivsvårigheter. •Lärarna har mycket kunskap och erfarenhet av metoder som förbättrar möjligheterna för elever med läs- och skrivsvårigheter att utvecklas men denna erfarenhet måste utvecklas till att bli beprövad erfarenhet.•Lärarna måste få hjälp med att koppla forskning till undervisningen i klassrummet, vilket visat sig inte vara helt lätt. Dels på grund av att lärarna inte har tillgång till forskning, dels på grund av att forskningen inte är avsedd att användas i undervisningen.KunskapsbidragDenna studie visar på att det finns ett behov av att utveckla det kollegiala lärandet samt att skolledningen måste satsa på andra metoder än att bara uppmuntra lärarna att ta del av forskning om forskningen ska få ökat inflytande över undervisningen. Specialpedagogiska implikationerOavsett om specialläraren arbetar med de äldre eller de yngre barnen spelar han/hon en viktig roll i samarbetet mellan de olika stadiernas lärare. I vidare mening innebär det att specialläraren måste ta plats och vara tydlig med vad en speciallärare kan bidra med på sin skola. Det handlar inte bara om att undervisa elever i behov av särskilt stöd utan visa på att inom en speciallärares profession ryms det även skolutvecklings- och handledarkompetens. Nyckelord: beprövad erfarenhet, intervention, kollegialt lärande, läs- och skrivsvårigheter, vetenskaplig grund

Syftet med studien var att undersöka hur lärare och rektorer talar om forskning och beprövad erfarenhet utifrån frågeställningarna: Hur talar lärare om forskning och beprövad erfarenhet i svenskundervisningen och Hur talar rektorer om forskning och beprövad erfarenhet i deras roll som skolledare? Det empiriska materialet samlades in utifrån den kvalitativa metoden på två skolor i form av intervjuer med verksamma lärare i åk 1 och åk 3 och rektorer på vardera skolan. Intervjuerna spelades in och transkriberades vilket utgjorde en text på 48 sidor för diskursanalys. Bakgrundsteorin grundas på relevant litteratur och studier inom ämnet. Resultatet visar på ett gemensamt språkbruk om forskning och beprövad erfarenhet hos två lärare, två rektorer och en biträdande rektor i form av tre identifierade diskurser: Tid, Forskning och Behov som utgör en bild av skolan i dagens samhälle. Vidare visar den här studien på en konstruktion av lärares och rektorers yrkespraktik i förhållande till de rådande förändringar som skolan genomgår i dagens samhälle. Vilket är i linje med det socialkonstruktivistiska perspektivet som belyser hur människan upplever det sammanhang vi deltar i samt att verkligheten är beroende av den kulturella kontexten som är konstruerad av människan.

Professionalization is a status to which a complex process is attached. There is no clear definition of a profession and no widely recognized single definition. This paper aims to see if there is a relationship between an occupation trying to reach the status of a profession and the salary development for the profession. The paper examines the processes of professionalization of nurses, teachers and electricians in Sweden between 1880-2015 to see if any of the occupations have reached the status of a profession in terms of Thomas Brantes theory. Analysis shows that nurses have come the furthest in the development towards becoming recognized as a profession as they have asserted themselves a particular field of research and science, gained respect from society and have a system for licenses. Teachers have had the respect from society since the beginning of the 20th century, a license was created during the 21st century and they have had a scientific base for their occupation since middle of 20th century. Electricians have not connected their occupation to a higher education or tried to create a license in the same form as teachers or nurses and can not be considered a profession. The occupations examined here have gone through multiple processes to try to reach the status of a profession but none of these processes have shown any impact on the salary development. Reaching a professional status must therefore give an occupation other benefits than a higher salary why motivation surrounding professional status should be examined further in the future.

Detta är en intervjustudie som grundar sig i förskollärares tolkning och förståelse av begreppet beprövad erfarenhet. Syftet med denna studie är att analysera och beskriva yrkesverksamma förskollärares tolkning och förståelse av begreppet beprövad erfarenhet samt hur de menar att de använder sig av det i sin egen utbildning på sin förskola. De forskningsfrågor som ligger till grund för att uppfylla syftet är: 1) Hur tolkar och förstår yrkesverksamma förskollärare generellt begreppet beprövad erfarenhet? 2) Hur tolkar yrkesverksamma förskollärare begreppet beprövad erfarenhet i sin utbildning? Det som framkommer vid intervjuer ställs mot tidigare forskning inom området och på så sätt genereras ny kunskap. Studien är kopplad till läroplansteori med ett särskilt fokus på läroplansteoretiska arenor. Resultatet är analyserat genom en tematisk analysmetod där fyra olika teman framträder. Dessa är 1) beprövad erfarenhet som svår att definiera, 2) beprövad erfarenhet som föränderlig, 3) beprövad erfarenhet som kollegialt lärande och 4) beprövad erfarenhet som ett arbetssätt/förhållningssätt och/eller ett konkret material. Studien visar att begreppet beprövad erfarenhet är komplext där berörda aktörer har olika förståelse och tolkning av hur en erfarenhet faktiskt blir beprövad. I relation till studien väcks nya frågor, om inte forskare, myndigheter och profession kan enas om vad beprövad erfarenhet i förskolan innebär – hur ska verksamma inom förskolan då arbete med det?

Denna studie handlar om styrdokumentens krav att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund, hur detta framställs som en policy och hur förskollärare förstår denna. Med policyn avses kravet att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund. Studiens syfte är att kartlägga, analysera och jämföra olika beskrivningar och tolkningar av styrdokumentens krav att all utbildning ska vila på vetenskaplig grund. Studiens empiri består av både dokument och intervjuer vilka analyserats genom tematisk analys. Som teoretisk utgångspunkt används Stephen Balls teori om policy enactment. Resultatet visar att det finns flera olika steg som förskollärare behöver gå igenom för att förstå och kunna omsätta policyn. De behöver förstå policyns innebörd och beskrivningar, ha ett visst förhållningssätt och attityder gentemot den samt genomföra den i praktiken. Det finns både likheter och skillnader mellan hur policyn beskriver kravet på vetenskaplig grund och hur förskollärare tolkar den. Det mest framträdande är att policydokumenten beskriver att forskning ’direkt’ ska påverka verksamheten, medan förskollärarna uttrycker att det är genom att de tar del av forskning och utvecklas, varigenom deras handlingar kan utveckla verksamheten. / <p>Guadalupe Francia är kursens examinator. Då hon varit handledare för detta examensarbete har Silvia Edling examinerat den här uppsatsen.</p>

Sammanfattning/Abstract Forslund, Therese och Walleng, Linda (2024). ”Att tillsammans fundera och utveckla”. Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.   Förväntat kunskapsbidrag Vår studie förväntas bidra med kunskap om hur skolor arbetar med kompetensutveckling för pedagoger som enbart undervisar elever med språkstörning. Genom att kartlägga kompetensutvecklingsinsatserna förväntas studien kunna bidra med kunskap om pedagogers upplevelse om den kompetensutveckling de tar del av. Studien redogör för upplevda möjligheter och utmaningar i relation till kompetensutveckling. En kartläggning av respondenternas förståelse för vetenskapliga begrepp och hur den kompetensutveckling de erhåller relaterar till aktuell forskning.     Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur kompetensutvecklingsinsatser, genom kartläggning, beskrivs av pedagoger och rektorer i en kontext där de endast möter elever med språkstörning. Mot bakgrund av syftet formuleras följande preciserade frågeställningar:   Hur upplevs den kompetensutveckling som bedrivs på skolor för elever med språkstörning? I vilka avseenden upplevs kompetensutvecklingsinsatserna vila på vetenskaplig grund och främja elevernas lärande?   Teori I studien används systemteorins beskrivningar utifrån Bronfennbrenners (1979) ramverk för att kartlägga pedagogers kompetensutveckling på olika nivåer.  Kompletterande teoretiskt perspektiv som studien kommer att vila på är Hargreaves (1998) teori om skolans kultur.   Metod Studien använder flermetodsforskning genom enkät innehållande frågor med öppna och slutna frågeställningar. Empirin består av 39 enkätsvar från pedagoger och rektorer. För att bearbeta enkätsvaren användes en tematisk analys där empirin också speglades mot studiens teoretiska begrepp.   Resultat Studiens resultat visar att det finns en otydlighet kring vad som betecknas som kompetensutveckling samt en osäkerhet gällande kompetensutvecklingsinsatsernas syfte och mål. Även om resultatet visar att hälften av de svarande är nöjda med sin kompetensutveckling upplever majoriteten av respondenterna en bristande möjlighet att påverka innehållet vilket de önskar.  Studiens resultat visar att huvudman styr en stor del av kompetensutvecklingen, vilket kan skapa motsättningar mellan skolans övergripande mål och verksamhetens behov. En slutsats i den här studien är att den kompetensutveckling som genomförs inte alltid kommuniceras eller förankras med pedagogerna. Dessutom indikerar resultaten att det finns utrymme för förbättring när det gäller pedagogernas kompetensutveckling gällande innehåll, genomförande och metoder. Respondenternas svar tyder på att de vill utvecklas och ta till sig ny kunskap tillsammans med kollegorna. Studiens resultat visar även att pedagogerna har olika tolkningar av vetenskapligt förhållningssätt och upplever utmaningar med att integrera forskning i undervisningen. Resultatet belyser att lärares kompetensutveckling är ett utvecklingsområde.   Specialpedagogiska implikationer Speciallärarens roll är enligt examensordningen (SFS 2017:1111) bland annat att visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och ha insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete. Specialläraren kan därför ses som en viktig länk, med det ena benet i verkligheten tillsammans med elever och lärare och det andra benet i en vetenskaplig grund med insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete. Med god insyn i såväl verksamhetens behov samt forskningsläget kan specialläraren motivera relevant kompetensutveckling som gynnar både elever med språkstörnings lärande men också utveckla de undervisande lärarnas kompetens.   Nyckelord Lärares professionsutveckling, Kompetensutveckling, Skolutveckling, Språkstörning, Vetenskaplig grund.

No description available.

Skolan ska idag vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, vilket läromedelsförlagen inte alltid tar hänsyn till. Denna studies syfte var således att bidra med kunskap om var läromedel har sin grund för att utröna om läromedel inom ASL följer skolans krav. En hermeneutisk läromedelsanalys genomfördes för att kunna besvara studiens syfte. Analysen bestod således av en spiralliknande växelverkan där empirin studerades flera gånger i relation till den teoretiska utgångspunkten. Empirin bestod av fem läromedel som alla sa sig vara grundade på ASL. Alla de fem ställdes sedan mot den ursprungliga forskningen om metoden i Norge av Arne Trageton. Det valdes ut tolv utgångspunkter ur metoden som läromedlen ställdes emot. Det blev då den teoretiska utgångspunkten för huruvida läromedlen förhöll sig till den vetenskapliga grunden. Vidare ställdes även läromedlen mot definitionen av beprövad erfarenhet som Skolverket tagit fram för att utläsa om det fanns nyanser av beprövad erfarenhet i dem. Den sista delen i analysen bestod av att studera och sortera övriga teman som syntes i analys av läromedlen. Resultatet visade på ett flertal olika delar. Några läromedel var relativt nära den vetenskapliga grunden medan andra relativt långt ifrån. Den beprövade erfarenheten fanns det spår av men bevisligen inte som beprövad, utan som prövad. De övriga temana presenterades och det framkom samband mellan läromedlen som kunde styrkas med exempel på de teman som gick att utläsa ur läromedlen. I resultatdiskussionen väcktes funderingar om lärarnas skyldighet att granska läromedel verkligen sker eller om det är ett alldeles för tidskrävande arbete för att finna det perfekta läromedlet för ändamålet.