This study focuses on the encounter between the academic librarian and the academic library user with a specific need for information. The aim of the study is to examine the process of mediation of information and to uncover any inherent problems or systemic inertia that may occur within that process. Special attention has been given to information-seeking behaviour in the digital age and the possibility of viewing information literacy as a meta-literacy. The difference between the surface web and the academic invis- ible web is also investigated. Empirical data was collected by the use of ethnographic fieldwork at the Karolin- ska Institutet University Library over a period of five weeks. The data is analysed using actor-network theory as a point of departure. Actors, networks, mediators and intermediaries involved in the process of mediation of information are identified and defined. By tracing techno-economic and socio-technic networks the actors’ in- centives are uncovered, as well as the various transactions in which they are engaged. The study sheds light upon a significant difference in participatory motivation between the face-to-face reference work and the information literacy course incorporated within curricula. The use of actor-network theory enables information to be seen as an actor among other actors and during the analysis of the empirical data the topic of the nature of information is discussed using the model of the DIKW-hierarchy. A shift in the academic library towards a hybrid institution engaged in both the dispersion of information and the production of information is uncovered and the possible consequences of this shift are also discussed. The further development of the academic librarian’s educational role might be a viable option in the develop- ment of information literacy education in higher education.

För att kunna förbättra min och andra lärares fysikundervisning inom ämnet ljud har denna studie gjorts med fokus på elevers föreställningar. Forskning visar på flera sätt vikten av att synliggöra dessa. Ljud kan upplevas som ett relativt abstrakt fenomen, och därför även svårt att förstå på ett vetenskapligt vis. Studien har en kvalitativ ansats och är genomförd med semistrukturerade intervjuer av elever i årskurs fem där de har diskuterat kring tre föremål som kan skapa ljud. Resultatet visar att elever har många olika vardagliga och delvis vetenskapligt förankrande föreställningar kring vad ljud är och hur det uppstår, hur ljud breder ut sig samt hur det uppfattas av örat. Studien visar även att det hos eleverna saknas en allmän teori kring dessa frågor samt att de byter förklaringsmodeller. Särskilt tydligt är detta gällande stenarna som är ett av föremålen eleverna diskuterar.

Den här uppsatsen undersöker den åttonde internationella orientalistkongressen i Stockholm och Kristiania 1889, efter vilken den vetenskapliga disciplinen orientalistik och dess internationella relationer och möteskultur ställdes under omförhandling. Genom att lansera en i dessa sammanhang ny och välkomnande hållning gentemot icke-européer orsakade kongressens generalsekreterare Carlo Landberg en konflikt med de orientalister som strävade efter att behålla kongressens tydligt europeiska och vetenskapliga prägel. Ytterligare en orsak till konflikt var den karaktär av utställning och spektakel som kongressen ansågs ha. Inledningsvis var konflikten ideologisk men kom senare att ta nationella uttryck, främst genom konkurrensen mellan franska och tyska orientalister. Tyskarna var i stor majoritet vid kongressen, och hade dessutom besegrat Frankrike i krig mindre än 20 år tidigare. Undersökningen visar att konfliktens olika sidor mycket väl kunde vara överens om allmänna uppfattningar gällande de så kallade ”österlänningarnas” icke-vetenskapliga karaktärer och låga vetenskapliga förmågor, och att konflikten snarare gällde i vilken utsträckning själva orientalistkongresserna skulle ha som uppgift att åtgärda denna ”österlänningarnas” brist på vetenskaplighet. När ett särskilt kongressutskott mot slutet av kongressen öppnar för att förlägga nästkommande kongress i ”Orienten” svarar franska och engelska orientalister, som inte fick vara med i utskottet, först med en skarp protest och senare med att hålla en mot-kongress i London. Gällande detta visar undersökningen att detta troligen grundade sig på en prestigeförlust för fransmännen, som var de första som höll i en orientalistkongress, och en engelsk strävan efter att styra kongressernas innehåll, bland annat att göra handeln till ett ämne för förhandlingarna.

Föreliggande studie berör 126 elevers uppfattningar om vetenskapliga metoder. Det teoretiska ramverk som använts är fenomenologi och variationsteori. Studien baseras på en enkätundersökning och har analyserats med hjälp av ”content-analysis”. Den del av naturvetenskapen som studien fokuserar på är Nature of Science, (NOS) samt standardiserade försök. Resultaten visar att många elever har svårt att designa ett experiment samt har svårt att skilja mellan vetenskapliga och ovetenskapliga metoder.

Elevers begreppsförmåga är en viktig faktor för deras förmåga att lösa textuppgifter korrekt. Syftet var att studera och analysera hur några elever med eller utan matematik-, språk-, läs- och skrivsvårigheter upplever textuppgifter i matematik. Utifrån frågeställningarna: Vilka begrepp beskriver några elever som viktiga för att kunna lösa textuppgifter? Vad kännetecknar elevernas beskrivning av det som de uppfattar som viktiga begrepp? Vilket stöd beskriver eleverna att de behöver när de löser textuppgifter? Hur kan elevernas beskrivningar förstås mot bakgrund av Vygotskijs sociokulturella teori? genomförde vi en kvalitativ studie där 21 elever i årskurs 5 deltog i fokusgruppsintervjuer med inslag av interventioner. Svårigheter med begreppsförståelse kan ha flera bakomliggande orsaker och tidigare forskning pekar på vikten av kommunikation i undervisningen. Studiens resultat visade på en stor spridning i begreppsförmågan och på elevernas positiva upplevelse av att lösa textuppgifter med scaffolding/stöttor och i samarbete med andra, zonen för proximal utveckling (ZPD). Vårt resultat analyserade vi utifrån Vygotskijs sociokulturella teori och sedan diskuterade vi resultatet utifrån tidigare forskning.

Uppsatsen handlar om de svårigheter och utmaningar som högstadieelever med utländsk bakgrund står inför när de lär sig de naturvetenskapliga ämnena. Uppsatsen handlar även om faktorer som påverkar elevernas lärande i skolan, såsom social och ekonomisk bakgrund och elevernas ålder när de kom till Sverige. Dessutom undersöker den de anpassningar som skolan erbjuder till elever som har svenska som andraspråk för att förstå dessa ämnen och för att uppfylla målen.För att genomföra studien intervjuades elever med utländsk bakgrund för att undersöka vilka svårigheter och utmaningar de stöter på när de lär sig naturvetenskapliga ämnen i skolan och hur dessa ämnen påverkar deras utveckling. Dessutom intervjuades lärare för att undersöka vilka svårigheter och utmaningar de möter i klassen när de undervisar elever med utländsk bakgrund, hur de anpassar lektionen enligt elevers nivåer och vilken roll lärare spelar för att förbättra elevernas nivå och uppnå sina kunskapsmål. Intervjuerna med eleverna och lärarna visade att språket i de naturvetenskapliga ämnena är det största hindret för utländska elevers lärande. Eleverna påpekade att det vetenskapliga språket skiljer sig helt från det språk de utövar dagligen. Lärarna framhöll att de flesta elever undviker att delta i lektionen eftersom de inte har ett ordförråd för de vetenskapliga begreppen. När det gäller anpassningar nämnde lärarna några förslag som gör det lättare för elever med utländsk bakgrund att förstå de naturvetenskapliga ämnena, till exempel att förklara lektioner på det enklaste sättet, att integrera eleverna med utländska bakgrund med de svenskar eleverna i grupper för att eleverna med utländska bakgrund ska lära sig snabbare. Både elever och lärare var överens om att det måste finnas några lärarassistenter som talar utländska elevers modersmål för att göra det lättare för eleverna att förstå de vetenskapliga begreppen.

Syftet med det här arbetet är att undersöka hur gymnasieelever i grupp formulerar förklaringar av ett naturvetenskapligt fenomen. Förklaringarnas uppbyggnad analyseras med hjälp av en modell för argumentationsanalys. Gruppernas diskussionsförlopp studeras med hjälp av modellen för att undersöka hur eleverna konstruerar argument tillsammans. Även huruvida grupperna lyckas formulera vetenskapliga förklaringar undersöks. Studien genomfördes med hjälp av videoobservationer på smågrupper av elever som diskuterar kring ett experiment med ett tydligt observerbart fenomen de precis fått se. Resultaten jämförs med tidigare forskning på området kring elevers sätt att konstruera argument. Resultaten pekar på att eleverna formulerar enkla vetenskapliga förklaringar på fenomen och ger även hållbara argument i sina formuleringar. Studien pekar dock på att elever, för att formulera starka argument och hållbara vetenskapliga förklaringar, bör tränas i argumentationsteknik. Resultaten bekräftar även vad annan forskning visar kring hur elever konstruerar argument tillsammans. / The purpose of this work is to investigate how high school students in a group formulate explanations of a scientific phenomenon. The structure of the explanations is analyzed using a model for argumentation analysis. The group discussions are studied using the model to investigate how students construct arguments together. Also whether the groups succeed in formulating scientific explanations are examined. The study was conducted using video observations on small groups of students discussing about an experiment with a clearly observable phenomenon they just witnessed. The results are compared with previous research in the area of student’s way of constructing arguments. Results indicate that students formulate simple scientific explanations of phenomena and also provide sound arguments in their formulations. The study, however, suggest that students, in order to formulate strong arguments and sustainable scientific explanations, should be trained in argumentation skills. The results also confirm what other research shows about how students construct arguments together.

This study aims to research five teachers’ teaching practices regarding teaching terminology in the genetics module in the biology course at the compulsory level in Sweden. Another aim of the study is to research whether the teachers differ in practices when teaching students with Swedish as a second language and what kind of resources the teachers feel they need to support second-language students in a better way. The study was conducted through qualitative interviews and analysed through the method of Content Analysis. The results show that numerous activities that the teachers claim they use while teaching support learning and expand students’ vocabulary. The results also show that the teachers describe similar challenges regarding teaching second-language students. The study finds that the teachers can achieve more inclusive teaching through simple means and that they need support from the school and colleagues when teaching terminology to second-language students.

Multiculturalism is a current issue in our globalized society, which also the library field must relate to. In the Swedish Library Act from 2014 it is stressed that users with another linguistic background than Swedish shall be prioritized. However, an undifferentiated comprehension of what multicultural services at the library really means prevails, and the underlying values of the concept are rarely questioned. The purpose of this bachelor thesis is to problematize the concept of multiculturalism in a library context, by the identification of ideological patterns in the research discourse. Nine Library- and Information Science research articles that discuss multiculturalism at the public library have been scrutinized, and we found that the articles are dominated by a palpable Western and colonial perspective. Four discourses were identified in the empirical material, which all can be linked to changes in the macro-sociological context. As a theoretical and methodological framework we have chosen Norman Fairclough's critical discourse analysis (CDA) in combination with Homi K. Bhabha's postcolonial theory. CDA focuses on linguistic text analysis, in order to uncover how discourses both influence and are influenced by the social context, while Bhabha's theory questions how Western scholars create an illusion of fixed cultural identities. By combining these theories we wished to problematize the Western knowledge production, and initiate new approaches regarding how to work practically with these issues. Our conclusion is that there are similarities in how Western scholars depict multiculturalism and ethnicity at the library, which might impact the library practice in a negative way.

Beräkningsmetoder för formverifiering av friformsytor utgör huvudinnehållet i denna doktorsavhandling. En gemensam egenskap för dessa metoder är att de möjliggör formverifiering online direkt i produktionslinan. Av den anledningen måste metoderna vara snabba och robusta. Ett av problemen som uppkommer i formverifieringen av friformsytor är registrering. Det är problemet med att matcha datapunkter i 3D-rymden, som representerar den uppmätta ytan, med ett CAD-objekt genom att ansätta en stelkropps transformation. En metod för att utföra registreringen snabbt och robust är utvecklad. Metoden är en utveckling av ”the iterative closest point method, ICP”. Vi förprocessar CAD-objektet genom att skapa en datastruktur för att möjliggöra snabb närmsta-punkt sökning. Initialt läggs mycket tid på att skapa datastrukturen för att de enskilda registreringarna skall gå snabbt. Den robusta registreringen baserar sig på teorier från robust statistik genom att tillämpa ”iteratively re-weighted least squares” i kombination med ICP metoden. Detta resulterar i en snabb registreringsmetod som är okänslig för avvikande data. Metoden med registreringen används i en tillämpning för att hitta avvikelser mellan formen för ett objekt och dess ideala form. Den ideala formen är känd och ges av ett CAD-objekt. En optisk formmätningsmetod, projicerade fransar med en enda mönsterdetektering, används för att skapa datapunkter av den uppmätta ytan. Denna metod är snabb och okänslig för vibrationer men datapunkterna kan innehålla fel i vissa regioner, vilket hanteras av registreringen. Ett inversproblem som uppkommer i många optiska formmätningsmetoder är fasuppvikning. Vi introducerar en uppvikningsmetod med regularisering genom att använda information från ett CAD-objekt. Formmätningsmetoden som vi använder oss av här baserar sig på två-våglängds holografi. Vår fasuppvikningsmetod funkar oberoende av diskoninuiteter men mätobjektet får inte avvika alltför mycket i form jämfört med CAD-objektet. En metod för att snabbt få fram den behövda forminformationen från CAD-objektet är också utvecklad. För att få fram lämplig forminformation från datapunkter kan en parametrisk kurva eller yta, t.ex. NURBS, anpassas till dessa punkter. Ett delproblem som uppstår vid NURBS-anpassning vid användandet av Gauss-Newton metoden är studerad. Beräkningsaspekter för att få fram en sökriktning är diskuterade. Vi behandlar också metoder för NURBS anpassning som baserar sig på en teknik för separabla icke-linjära minstakvadratproblem. Denna teknik använder sig av variabelprojektioner för att separera beräkningarna av de linjära parametrarna från beräkningarna av de icke-linjära parametrarna. / Godkänd; 2011; Bibliografisk uppgift: Sammanläggningsavhandling bestående av sju artiklar och en tillhörande kappa.; 20110509 (berper); DISPUTATION Ämnesområde: Teknisk-vetenskapliga beräkningar/Scientific Computing Opponent: Professor Mårten Gulliksson, Institutionen för naturvetenskap, teknik och matematik, Mittuniversitetet, Sundsvall Ordförande: Docent Inge Söderkvist, Institutionen för teknikvetenskap och matematik, Luleå tekniska universitet, Luleå Tid: Tisdag den 27 september 2011, kl 10.30 Plats: D2214-15, Luleå tekniska universitet