Förskolans uppdrag formas och förändras av samhället och det är upp till verksamma förskollärare att hålla sig uppdaterade och agera utifrån rådande styrdokument och uppdrag. Studien syfte är att lyfta hur förskollärare och förskollärarstudenters identifierar och relaterar sig själva till forskning i egen praktik, framför allt syftat till systematiskt kvalitetsarbete. Studien är gjord med digitala enkäter för att få en vid geografisk spridning och resulterade i 38 svar. Det framkommer att det finns ett glapp mellan kunskap och användande av kunskapen. Där utbildning och praktik inte når hela vägen fram till de intentioner som finns i styrdokumenten. Vetenskaplig grund och vikten av aktuell forskning ges mer plats i relationerna till vetenskap än det faktiska användandet av vetenskapliga strategier och även om dessa används så relaterar inte praktiken varför eller i vilket syfte. / The preschool's mission is shaped and changed by society, and it is up to preschool teachers to stay up to date and act on the basis of prevailing governing documents and missions. The purpose of the study is to highlight how preschool teachers and preschool teacher students identify and relate themselves to research in their own practice, above all aimed at systematic quality work. The study was done with digital surveys to get a wide geographical spread and resulted in 38 responses. It appears that there is a gap between knowledge and the use of knowledge. Where education and practice do not reach all the way to the intentions contained in the governing documents. Scientific basis and the importance of current research are given more space in the relations to science than the actual use of scientific strategies and even if these are used, practice does not relate why or for what purpose.

Att läsa på högskola och universitet innebär att på egen hand läsa och förstå kurslitteratur. Det är en grundläggande del av att lära inom högre utbildning. Samtidigt kan det finnas en tystnad kring hur läsningen ska ske och hur den utförs av studenter. Vetenskapliga artiklar är en publikationskälla som är välintegrerad inom akademin och utbildningar. Vetenskapliga artiklar riktar sig till andra forskare och inte till studenter under utbildning, vilket kan innebära att läsningen försvåras för studenten. Studiens syfte är att förstå studenters läspraktik av vetenskapliga artiklar och om ett stöd i form av en läsworkshop påverkar deras läspraktik. Den metod som använts är aktionsforskning som inkluderar planering, utförande och utvärdering av en läsworkshop med läsförståelsestrategin THIEVES som del. Intervjuer har genomförts med läsworkshopdeltagare. Den teoretiska analysram som appliceras på materialet är praktikarkitekturteori. Resultatet av studien visar att studenterna uttrycker att artikeltexten blir svårläst på grund av svåra ord och många fakta, samt att läsning är krävande, men ger behållning. Studenterna använder strategier med syfte att behålla fokus under läsning av vetenskapliga artiklar. De kan vilja påverka miljön runt om dem för att få bästa koncentration och motverka ett förlorat fokus. De strävar efter att vara tidseffektiva, samtidigt som de inte i förväg kan veta hur lång tid läsningen av en vetenskaplig artikel kommer att ta. De väljer mellan att läsa artiklar digitalt eller utskrivna, och ser olika fördelar med varje läsformat. De markerar och slår upp ord, men deras anteckningsvanor varierar efter syftet med läsningen. Deras läsvanor påverkas av deras självbild och behov, och även om de gärna samarbetar med andra har de svårt att se hur ett samarbete kring läsning ska ske. Läraren blir ett stöd i att förtydliga viktiga fakta och förhållanden för att förstå i texten. En läsworkshop med läsförståelsestrategin THIEVES kan påverka läspraktiken, förbättra läs flyt och textförståelse till det bättre. Det innebär inte att alla instruktioner i THIEVES upplevs lika hjälpsamma under läsning och inte heller att alla väljer att följa THIEVES.

Albert Einstein published the English translation of Relativity: The Special and General Theory in the midst of two big events in 1920: the confirmation of the two theories of relativity and spacetime in 1919 and the Nobel prize in physics in 1921. The new global celebrity wanted to make the theories intelligible and readable for an international English-speaking audience, an audience that also included antagonistic scientists and even anti-Semites. The aim of this thesis is to do a rhetorical analysis of Einstein’s character, his ethos, in Relativity, with a specific focus on creation of credibility in regard to his historical context: scientific ideals, values and norms as well as the political and cultural tendencies in Europe during the early 20th century. This was done firstly by identifying the implied auditor. Secondly, based on the material, I have identified three stereotypes or characters – the professional idealist, the mentor and the internationalist –  which emphases different features and capacities that are crucial for the credibility of the text. Thirdly, by using these stereotypes and in regard to the specific historical context, I investigated how Einstein developed his primary ethos into a secondary ethos in the text. The rhetorical analysis of Einstein’s Relativity shows that his ethos stands in relation to the social and cultural perception of the virtuous epistemic scientist; to fight prejudices regarding being a Jewish-German theoretical physicist; and, noteworthy, a way to produce a well-needed international space – a crucial alternative to continue the positivistic knowledge production counter to the nationalistic project.

This thesis examines the Swedish 19th century family magazine, Svenska Familj-Journalen, and the interaction between bourgeois attitudes, science, and depictions of animals. My main purpose is to demonstrate how image-text divergences can discover ruptures between 19th century bourgeoise ideology and science. The study consists of a selection of illustrations and texts, the majority being popular zoology depictions that were published in the magazine between 1877–1882. By using nature-culture oppositions as well as art historian Sonya Petersson’s concept of the counteractive illustration, I am able to elucidate differences between texts and images. The texts and images are subsequently analyzed by relating them to contemporary scientific discourses, as well as to the early Swedish animal welfare and nature conservation movements.  The results of this study are that image-text divergences reveal 1) that images of animals could depict the animal as such, rather than as a symbol of bourgeois ideals, 2) an insecurity in the magazine’s attitudes toward Darwin’s theory of sexual selection, illustrating circumstances where the magazine chose to adhere to its ideological dispositions rather than accept Darwinian consensus, 3) that the magazine, in publishing texts that were critical of wild life exploitation, diverged from its progress oriented narrative, and that its use of images counteracted these messages.

This thesis is a contribution to feminist laboratory studies and a critical engagement with the natural sciences, or more precisely research on the biochemical workings and deadly relations of Alzheimer’s disease emanating from a year of field work in a Drosophila fly lab. The natural sciences have been a point of fascination within the field of gender studies for decades. Such sciences produce knowledge on what gets to count as nature and natural, healthy or sick, normal or not, and they have done it with great societal authority and impact throughout European modernity. However, feminist technoscience scholars argue that science and knowledge is socially produced, and political too. Concepts such as nature, animal, human, body, sex, and life itself are not simply given natural realities but phenomena processed through the naturecultures of the laboratory. Situated within such theoretical and methodological approaches, this thesis wonders how scientific facts about Alzheimer’s disease are made in the lab today. What kinds of realities, bodies and ethico-political concerns are enacted? Who gets to live and who gets to die in everyday laboratory practices? Theoretically, the thesis is grounded, particularly, within Karen Barad’s agential realism and posthumanist performativity, and as such it accounts for human and nonhuman entanglements through which AD is performed in the lab in relational ways. In other words, the thesis explores how AD is enacted in the bodies of transgenic fruit flies (Drosophila melanogaster), as these flies embody the disease, live and die with it. Last but not least, the thesis explores the materialities of death, dying, embodiment and biological waste in a biochemistry lab as constitutive parts of the produced knowledge about AD. / Denna avhandling utgör ett bidrag till feministiska laboratoriestudier och är en kritisk analys av naturvetenskaperna. Närmare bestämt är det en feministisk studie av forskning om Alzheimers sjukdom, dess biokemiska verkningar och dödliga relationer utifrån ett års fältarbete som labbtekniker i ett fluglabb. Naturvetenskaperna har under decennier fascinerat genusforskare. Dessa discipliner formar kunskapen om vad som räknas som natur och naturligt, hälsa och sjukdom, normalt eller inte, och de har gjort så med stor samhällelig auktoritet genom Europeisk modernitet. Forskare inom feministiska teknovetenskapliga studier har länge hävdat att vetenskap också är social praktik med politiska implikationer. Begrepp som natur, djur, mänskligt eller kropp, kön och livet självt kan inte tas för givna utan formas också i laboratoriets naturkultur. Med utgångspunkt i sådana feministiska teknovetenskaplig teoribildningar och metodologiska utgångspunkter bearbetar denna avhandling frågor om hur vetenskapliga fakta om Alzheimers sjukdom skapas i laboratoriet idag. Vilka kroppar, verkligheter och etisk-politiska förhållningssätt aktualiseras? Vem får leva och vem får dö i vardagliga laboratoriepraktiker? Teoretiskt bygger avhandlingen framför allt på Karen Barads agentiella realism när den diskuterar sammanvävningen mellan mänskligt och icke-mänskligt, samt det som kallas posthumanistisk performativitet, i relation till Alzheimers sjukdom som den förkroppsligas i transgena fruktflugor (Drosophila melanogaster) i laboratoriet. I särskilt fokus står relationerna som skapas inom den biokemiska forskningen kring död, biologiskt avfall och kroppslighet.