Sammanfattning:En av tandläkarens uppdrag är att arbeta enligt kunskap och beprövad erfarenhet. För att uppnå detta mål måste man hålla sig uppdaterad.Syftet med denna studie var att granska de vetenskapliga artiklarna i den svenska odontologiska tidskriften Tandläkartidningen. Det empiriska materialet utgjordes av artiklar i den vetenskapliga sektionen i Tandläkartidningen mellan 2008 till 2017. En sammanställning och kategorisering gjordes av två granskare enligt en utarbetad mall. Dessa artiklar utgjorde grund för analys i syfte att undersöka trender och ämnesmässig spridning, men även en analys av författarna gällande kön och ursprungsland. Även studiedesign av artiklarna kategoriserades. Dessa data sammanställdes i det statistiska verktyget  IBM SPSS Statistics 25. Resultatet visade att oral medicin 12,6%, materialvetenskap och teknologi (9,1%), cariologi (8,2%) parodontologi (7,7%), protetik (6,9%) utgjorde de fem mest publicerade ämnena i tidningen.Artikeltypsfördelning var 61% översiktsartiklar, 14% autoreferat, 10% debattartiklar, 9% vetenskapliga originalartiklar och 6% fallbeskrivningar.Om man delar upp 10-årsperioden i två, dvs 2008-2012 och 2013-2017, visar det sig att det skett en ökning av kvinnliga författare från 40,5% mellan 2008-2012 till 43,5% under perioden 2013-2017. I Sverige har det varit en majoritet av kvinnliga författare i perioden 2015-2017. Sammanfattat går det att konkludera att det finns en viss spridning i odontologiska områden som publiceras i tidningen där vissa områden dominerar över en 10-årsperiod. Oftast är författarna män även om andelen kvinnliga författare ökat över tid. För att skapa en överblick över ämnen som dominerar och för att se tydligare trender gällande artikelförfattarna finns det möjlighet att analysera data under ett längre tidsspann. / Abstract:One of the dentists' assignments is to work according to scientific evidence and proven clinical expertise. To achieve this goal, one must stay updated .The purpose of this study was to examine the scientific articles in the Swedish dental journal Tandläkartidningen. The empirical material consisted of articles in the scientific section of Tandläkartidningen between 2008 to 2017. The data gathering and categorization was done by two reviewers according to a prepared template. These articles formed the basis for analysis in order to examine trends and subject-specific spreading, but also a categorization of the authors´ gender and nationality. The method used and the type of every article was also categorized. These data were compiled in the statistical program IBM SPSS Statistics 25.The results showed that oral medicine (12.6%), material science and technology (9.1%), cariology (8.2%) periodontology (7.7%), prosthetics (6.9%) were the five most published subjects in the journal .Article type distribution was 61% review articles, 14% doctoral thesis summary, 10% debate articles, 9% scientific original articles and 6% case descriptions. If the 10-years period was divided into two, ie 2008-2012 and 2013-2017, an increase was seen regarding female authors from 40.5% between 2008-2012 and 43.5% during the period 2013-2017. The majority of authors were female authors in the period 2015-2017 in Sweden.In summary, it can be concluded that there is a certain spread in dental subjects published in the journal where some subjects dominate over this period. Most often, the authors were men, although the proportion of female writers has increased over time. To create an overview of subjects that dominate and to see clearer trends about authors, a longer time range needs to be analyzed.

Students struggle with publishing and uploading their thesis in DiVA - the Swedish digital archive for academic papers (Digitala Vetenskapliga Arkivet). In a mixed methods usability test of the publication form with 7 users, it was shown that the overall usability was low. Three aspects of usability were tested using the following metrics: efficiency by total task time, effectiveness by task completion and satisfaction by PSSUQ and SUS. 22 usability problems were found and prioritised using a 0-4 severity rating. Concepts for a new form were brainstormed and evaluated using a variation of a Pugh chart. From the concepts, sketches were created using form design guidelines and were evaluated using Nielsen’s heuristics. Usability problems from the heuristic evaluation were solved and the sketches were translated into a computer prototype which was subsequently usability tested using a mixed methods approach with 6 users. Task completion increased, total time on task decreased significantly, and PSSUQ and SUS increased. Taken together with the qualitative results, the usability of the new prototype was higher than the current system. Important qualities that increase the usability in forms for publishing academic student papers included a wizard structure, explaining terminology and focus on guiding the user. Further studies should include usability studies of other publication types and further validating guidelines for form design. / Studenter upplever problem när de ska publicera sina examensarbeten i det nationella Digitala Vetenskapliga Arkivet (DiVA). Det nuvarande formuläret testades med 7 användare i ett användbarhetstest med Tänka-högt protokoll och det visades att användbarheten var låg. De tre aspekterna av användbarhet representerades av följande kvalitativa mått: efficiency representerades av tid för uppgiften, effectiveness representerades av task completion och satisfaction representerades av PSSUQ och SUS. 22 användbarhetsproblem hittades och prioriterades med en allvarlighetsgrad mellan 0-4. Nya koncept togs fram och utvärderades med en variation av en Pugh-matris. Från koncepten skapades skisser i enlighet med tumregler för formulärsdesign och utvärderades med Nielsens tumregler. Problem som identifierades i DiVA löstes och en datorprototyp skapades varpå den testades med samma metod som det nuvarande formuläret med 6 användare. Task completion ökade, tiden för att lösa uppgiften minskade signifikant och PSSUQ och SUS minskade signifikant. Tillsammans med de kvantitativa resultaten är slutsatsen att användbarheten var högre i prototypen än i det nuvarande systemet. Kvaliteter som ökar användbarheten i formulär som används för att publicera akademiska studentarbeten är en stegvis struktur, förklarande av terminologi och fokus på att vägleda användaren. Framtida studier bör inkludera användbarhetstest för andra publikationstyper och validering av tumregler för formulärsdesign.

No description available.

This dissertation contributes to the research-based understanding of the scholarly journal as an artefact by studying the document structures of open access e-journals published by editors or small, independent publishers. The study focuses on the properties of the documents, taking its point of departure in a sociotechnical document perspective. This perspective is ope rationalised through a number of aspects from document architecture and information architecture: logical structures, layout structures, content structures, fi le structures, organisation systems, navigation, and labelling. The data collection took the form of a survey of 265 journal web sites, randomly selected, and qualitative readings of four journal web sites. The results of the study are presented based on choice of format and modes of representation; visual design; markup; metadata and paratexts; and document organisation and navigation. Two approaches were used to analyse the study fi ndings. To begin with, the remediation strategies of the scholarly journals were discussed; how does this document type, which has a long tradition in the print medium, take possession of the web medium? The ties to the print journal are still strong, and a majority of the journals treat the web medium mainly as a way to distribute journal articles to be printed and read as hard-copies. Many journals do, however, take advantage of such features as hypertext and full-text searching, and some use the fl exibility of the web medium to provide their users with alternative views. A small number of e-journals also refashion the print journal by including modes of representation not possible in print, such as audio or video, to illustrate and support the arguments made in their articles. Furthermore, interactive features are used to increase communication between different groups, but this type of communicative situation has not yet become an integral part of the scholarly journal. An electronic document is often viewed as more fl exible, but also less constant, than documents on paper. This sometimes means that the e-only journal is seen as a less dependable source for scholarly publishing than print. A second analytical approach showed how the architectures are used to indicate aspects that can enhance a journal’s chances of being regard ed as a credible source: a cognitive authority. Four strategies have been identifi ed as used by the journals: they employ architectural features to draw on the cognitive authority of people or organisations associated with the journal, on the cognitive authority of other documents, and on the professional use of the conventions of print journals and web sites respectively. By considering how document properties are used to indicate cognitive authority potential, a better understanding of how texts function as cognitive authorities is achieved. / <p>Akademisk avhandling som med tillstånd av samhällsvetenskapliga fakulteten</p><p>vid Göteborgs universitet för vinnande av doktorsexamen framläggs till</p><p>offentlig granskning kl. 13.15 måndagen den 28 april i hörsalen Sappören,</p><p>Göteborgs universitet, Sprängkullsgatan 25.</p>

Syftet med detta examensarbete var att med en kvantitativ innehållsanalys analysera de tre vanligaste matematikläromedlen för årskurs 1 till och med årskurs 3, för att undersöka förekomsten av vardagliga, vetenskapliga och skolspråkliga begrepp. Detta konkretiserades ner till tre frågeställningar: 1) Hur ser uppdelningen av vetenskapliga, vardagliga och skolspråkliga begrepp ut i läromedlen? 2) Hur ser skillnader i språkanvändningen ut i de olika årskurserna för varje lärmedel? 3) Hur skiljer de olika läromedlen sig angående förekomsten av vetenskapliga och skolspråkliga begrepp? Detta sattes sedan i relation till SVA-elevers möjliga språkliga begränsningar och svårigheter. De utvalda läromedlen var: Matte Direkt Safari (2011), Eldorado: Matte (2009; 2010) och Mera Favorit Matematik (2013; 2014). Metoden utgick ifrån Bergström &amp; Boréus (2012) definition av en kvantitativ innehållsanalys. Folkeryds (2016) språkliga dimensioner för läsförståelse användes som ett analysverktyg för att avgöra möjliga svårigheter som läromedlen kunde medföra. För att tydliggöra begreppen som användes i analysen användes Skott m fl (2010) och skolverkets (2008) definitioner av dessa. Analysen utfördes till stor del manuellt av båda författarna men viss användning av datorstyrd räkning användes också med hjälp av Lix.se och dess lixräknare. Resultaten visade på en ökning av det vetenskapliga och skolspråkliga begreppsanvändandet för varje årskurs. Enligt Folkeryds språkliga dimension för textens innehåll indikerade resultaten att samtliga läromedel bestod av svårförståeliga texter. Trots tydliga visuella skillnader bland läromedlen, visade resultaten av studien på en likartad begreppsanvändning i samtliga läromedel.

Studien är en kvalitativ studie som syftar till att kartlägga elevers föreställningar om ljudets spridning, utifrån vetenskapliga föreställningar och vardagsföreställning. Studien kartlägger även elevernas föreställningar om vad som påverkar ljudets hastighet. Den insamlade empirin bygger på elevintervjuer. Intervjuerna genomfördes med totalt 16 elever från årskurs 4 och 6, detta för att kunna jämföra elevernas föreställningar mellan årskurserna. Studien visar att elever anser att ljud är ett abstrakt ämne som de har svårt att förklara. Resultatet visar att elever i årskurs 4 och 6 har flertalet vardagsföreställningar om ljud. Vardagsföreställningarna i studien kan tolkas utifrån att eleverna använder sina erfarenheter och försöker skapa individuella förklaringar på abstrakta fenomen. En av de vanligaste vardagsföreställningarna som går att identifiera i denna studie är att ljud ses som en egen enhet. I intervjuerna visade det sig även att eleverna har föreställningar om ljudets hastighet som inte kan ses grundas på vetenskapliga föreställningar. Inga stora skillnader kunde identifieras mellan föreställningarna hos eleverna i årskurs 4 och 6, förutom användningen av fysikaliska begrepp.

The purpose of this Master’s thesis is to investigate the information use in teacher education students’ degree projects. The first study is a reference analysis used to categorize the cited sources in 33 degree projects from the teacher education program at one Swedish university. The aim was to find out what types of sources were used, in particular the amount of citations to scholarly publications. The results of the reference analysis showed that the majority of sources used were text books. Scholarly publications amounted to 10% of the citations and scholarly articles were scarcely used. The second study consists of semi-structured interviews with six supervisors to gain understanding of their functions in relation to information use and to find out what judgements supervisors make of the reliability of sources. The supervisors were found to have four functions: suggest literature, refer students to the library, guide selection of sources and instruct on the use of literature. Doctoral theses, scholarly articles and research based literature are source types with a high degree of reliability according to the supervisors, while sources without a foundation in research were considered to have a low degree of reliability. The interview data was analysed using Norman Fairclough’s model of critical discourse analysis and the cognitive authority of source types was discussed. This thesis identifies a discrepancy between sources used by students and the supervisors’ judgements of reliable sources and the conclusion is that increased knowledge and use of scholarly publications holds a potential for teacher education and the teaching profession.

This thesis deals with the question of why the Swedish Academy Dictionary has its own Library when, for almost a hundred years, it has been located at the University Library of Lund. Looking at the library functions: librarian, users, room and books and their external factors: economy, internal actors, external actors and the development of the Swedish Academy Dictionary helped to shed light upon which relations between these factors have been important in the development of the library. The results show that there has not been a conscious plan behind the Library. A large number of the books in the Library was given by those who have worked at the Dictionary and also by their friends and collegues. Another part was given by the Swedish Academy and was partly gathered when the project was still in Stockholm. Being so close to the books belonging to Lunds University Library has been a factor in not buying so many needed books, like expensive lexica. When the Dictionary moved from Lunds University Library a development into what can be described as a Special Library in Lexicology took place. One factor that was not considered but has proven to be important is the relation between the editors and other people in the society of Lund, and the desire to spread one&apos;s name.

The main aim in this thesis is to analyse the attitudes of fivearchaeologists at the Department of History, University ofGothenburg, on the subject of scholarly publishing injournals. The investigation has been led by a set of questionsconcerning the motives and conditions for submitting articlesto scholarly journals.The primary way of collecting emprical data is based onsemistructured qualitative interviews. To get a broaderpicture, the publishing patterns of the archaeologists at theDepartment of History were mapped using the databaseGöteborgs universitets publikationer (GUP). A documentstudy was also conducted.The analysis uses Björk &amp; Holmström’s The net value ofsubmission model to highlight which factors are assumed toinfluence an author when submitting to a scientific journal.This model is reduced and developed to six aspects whichmore or less effect the decision making of the author whenpublishing an article in a scientific journal. These six aspectsare: culture, strategy, medium/form, readership, prestige andperformance.The results of the investigation show that a set of factorsinfluence the publishing decision. As a disciplinetraditionally rooted in the humanities, the archaeologists atthe Department of History have established a scientific wayof publishing. Motives and attitudes to journal publishingshow that all aspects, in varying degrees, are important indeciding where to submit an article. / Program: Bibliotekarie

Syftet med denna uppsats är att identifiera och beskriva de intellektuella redskap för lärande som läraren uppmanar studenterna att tillämpa inom ramen för två nätbaserade distanskurser i pedagogik. Studien tar sin utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv och baseras på kvalitativ analys av sex chattar som förs mellan läraren och studenterna. Resultatet visade på flera intellektuella redskap som läraren uppmanade sina studenter att använda sig utav. Ur analysen kunde också vissa relationer mellan redskapen uttolkas mot bakgrund av hur läraren relaterade redskapen till varandra i undervisningskontexten. Det intellektuella redskap som läraren mest uppmanade studenterna till att använda sig av var meningsfull interaktion i den meningen att läraren kontinuerligt försökte få studenterna till att föra en fruktbar dialog både med varandra och med läraren. Ett annat viktigt redskap som läraren också ofta uppmanade studenterna till att använda sig av var samreflektion, vilket innebar att studenterna skulle reflektera tillsammans kring olika erfarenheter och vetenskapliga begrepp. Analysen visade även på att läraren ytterst strävade efter att utveckla ett medvetet perspektivseende hos studenterna, vilket också kan tolkas som ett redskap för lärande.