The academic field of political science in Europe is studied in this thesis which examines the application of bibliometrics for domain analysis. It takes its point of departure in the domain analytic approach outlined by Birger Hjørland and Hanne Albrechtsen, which claims the study of domains as central for information specialists to be able to identify information needs in their fields of practice. Three features of the domain were studied by the use of bibliometric methods. Data was extracted from the Web of Science. Impact Factor was used to select 50 journals from each of the years 1999, 2004 and 2009. Only items published by authors with European addresses were included. Co-word analysis was used to study topics within the discipline and several kinds of citation analyses were conducted to examine citation patterns of the domain. Lastly core journals, authors and works were identified by the use of citation analysis and co-citation maps were drawn for the analyses.Several subfields within the domain, as well as some differences in citation patterns of the subfields, were possible to distinguish. The domain showed to be multifaceted, yet specific European research areas were identified. Some significant changes of the citation patterns were apparent between 1999 and 2009. In 2009 there were more references per article, journal articles were cited to a higher degree, relatively older publications were cited to a greater extent and the most cited journals received a larger share of the total amount of citations.The existence of a specific European domain within political science is discussed as well as the diverse characteristics of the subfields and their implications for the bibliometric methods. Finally suggestions are presented of how bibliometrics can be used for domain analysis within library and information science as well as by information service institutions.This paper is a two years master’s thesis in Library and Information Science. / Det akademiska statsvetenskapliga fältet i Europa studeras i denna uppsats, vilken utforskar bibliometrins tillämpbarhet inom domänanalysen. Den tar sin utgångspunkt i det domänanalytiska perspektivet formulerat av Birger Hjørland och Hanne Albrechtsen, vilket hävdar studier av domäner som centrala för att informationsspecialister ska kunna identifiera informationsbehov inom sina verksamheter. Tre aspekter av domänen studerades med bibliometriska metoder, data hämtades från Web of Science. Impact Factor användes för att välja ut 50 tidskrifter för vardera av åren 1999, 2004 och 2009. Endast artiklar publicerade av författare med Europeiska adresser inkluderades. Co-word-analys användes för att studera disciplinens ämnesområden, flera olika citeringsanalyser genomfördes för att utforska citeringsmönster inom domänen och slutligen identifierades centrala tidskrifter, författare och verk genom citeringsanalys och co-citerings-kartor skapades för analyserna. Flera delfält inom domänen kunde urskiljas, samt några skillnader mellan delfältens citeringsmönster. Domänen visade sig vara multifacetterad, men specifikt europeiska forskningsområden kunde identifieras. Några betydande förändringar av citeringsmönstren var märkbara mellan åren 1999 och 2009. Artiklarna från 2009 innehöll fler referenser per artikel, tidskriftsartiklar citerades i högre grad, relativt äldre publikationer citerades i större utsträckning och de mest citerade tidskrifterna tog emot en större andel av citeringarna. Existensen av en specifik europeisk domän inom statsvetenskapen diskuteras samt hur de bibliometriska metoderna påverkas av skillnader mellan delfälten. Slutligen presenteras förslag på hur bibliometrin kan användas för domänanalys inom biblioteks- och informationsvetenskapen samt av institutioner tillhandahållande informationstjänster.

<p>Detta arbete bygger på videoinspelningar av samtal, där två elevgrupper löste vardera två uppgifter inom ramen för gymnasieskolans kurs svenska A. Syftet är att undersöka hur gruppsamtal kring språkliga frågor fungerar och hur eleverna använder i språksammanhang adekvata fackuttryck.</p><p>Den teoretiska bakgrunden utgörs av Lev Vygotskijs språksyn och begreppet närmaste utvecklingszon samt en sociokulturell uppfattning om språket som medierande verktyg för att uttrycka vår bild av omvärlden. Grundläggande är att individens språkutveckling sker genom kommunikation och samspel.</p><p>Som analysverktyg fungerar teorier om samtalsstilar och skapande av gemensam mening. Särskild uppmärksamhet ägnas åt hur eleverna försöker skapa en fungerande kommunikation genom att använda stringenta uttryck i form av fackspråk.</p><p>Analysen visar att eleverna, även då de är orienterade mot gruppen och mot uppgiften och med en asymmetrisk och samarbetande samtalsstil, brister i effektivitet då de inte använder ett gemensamt fungerande fackspråk. I fråga om en av de två uppgifter som eleverna arbetade med, valde eleverna helt enkelt en diskurs som möjliggjorde en privat kod.</p><p>Arbetet belyser didaktiska problem i förhållande till uppgiftskonstruktion och undervisningens organisation och föreslår framtida forskning om elevers språkliga diskurs.</p>

Detta arbete bygger på videoinspelningar av samtal, där två elevgrupper löste vardera två uppgifter inom ramen för gymnasieskolans kurs svenska A. Syftet är att undersöka hur gruppsamtal kring språkliga frågor fungerar och hur eleverna använder i språksammanhang adekvata fackuttryck. Den teoretiska bakgrunden utgörs av Lev Vygotskijs språksyn och begreppet närmaste utvecklingszon samt en sociokulturell uppfattning om språket som medierande verktyg för att uttrycka vår bild av omvärlden. Grundläggande är att individens språkutveckling sker genom kommunikation och samspel. Som analysverktyg fungerar teorier om samtalsstilar och skapande av gemensam mening. Särskild uppmärksamhet ägnas åt hur eleverna försöker skapa en fungerande kommunikation genom att använda stringenta uttryck i form av fackspråk. Analysen visar att eleverna, även då de är orienterade mot gruppen och mot uppgiften och med en asymmetrisk och samarbetande samtalsstil, brister i effektivitet då de inte använder ett gemensamt fungerande fackspråk. I fråga om en av de två uppgifter som eleverna arbetade med, valde eleverna helt enkelt en diskurs som möjliggjorde en privat kod. Arbetet belyser didaktiska problem i förhållande till uppgiftskonstruktion och undervisningens organisation och föreslår framtida forskning om elevers språkliga diskurs.

Motivation is low for publishing and self-archiving in institutional repositories according to previous research, which is an issue since the repository’s full potential cannot be reached if it is void of materials. Doctoral students are the future of academia and ought to be given tools and information to be able to make informed decisions about where and how to publish. The purpose of this study is to shed light on possibilities and problems regarding self-archiving in institutional repositories by examining doctoral students at the University of Borås, focussing on their opinions of and experiences with the institutional repository DiVA as well as their perceived risks and benefits with self-archiving. Qualitative data were generated through five semi-structured interviews over videocalls. Respondents were doctoral students at the University of Borås with different levels of experience with publishing and self-archiving. The data was coded thematically and analysed using qualitative content analysis. Theories of constructivism and information literacy were applied to discuss the results. The respondents were generally knowledgeable concerning different levels of Open Access but seemed unsure of the purpose and function of DiVA. All self-archived because of the University’s policy, however not everyone recognized the personal benefits. This study concludes that research practices can be identified and problematized by acknowledging disciplinary differences in scholarly communication. Doctoral students are in a unique position to take the lead in forming research traditions that fit the new scientific landscape.

Software testing is an essential part of any development, ensuring the validity and verification of projects. As the usage and footprint of JavaScript expand, new testing frameworks in its community have made statements about being the best overall solution using minimal intervention from developers. The statements from these frameworks about being the greatest can make it difficult for JavaScript beginners to pick a framework that could affect current and future projects. By comparing different types of frameworks and establishing a guideline for others to do the same, it becomes easier for beginners and others to choose a framework according to their own required needs. The overall method uses Mario Bunge’s scientific method via stages, which helps validate the thesis as scientific. Research, empirical data from a qualitative, and objective data from a survey decide the criteria, their priority (to determine their impact and hierarchy), what frameworks to include, and how to compare them. The frameworks Jest, AVA, and Node TAP are compared based on the main criteria of simplicity, documentation, features, and their sub-criteria. Evaluating the frameworks and ranking their performance in each criterion was done through an experiment conducted on a pre-made website without any testing included. The analytic hierarchy process is the primary method used to combine the information gathered and output a result. It makes it possible to create a priority hierarchy for each criterion and subsequently makes it possible to evaluate the choices available on their fulfillment of those criteria. One of these choices will eventually be an overall more suitable fit as the optimal framework for the research question. Combining the survey and experiment data into the analytic hierarchy process revealed that Jest fit the previous criteria better than AVA and Node TAP because of Jest’s better learning curve and Stack overflow presence. AVA was just behind in those areas, while Node TAP had a poor fit for all sub-criteria compared to the other two. AVA’s almost similar evaluation to Jest shows how the open-source community and small development teams can keep up with solutions from big corporations. / Programvarutestning är en viktig del av all utveckling, för att säkerställa giltigheten och verifieringen av projekt. Tack vare JavaScripts expandering och användning, så har nya testramverk dykt upp som anser sig vara den bästa lösningen för utvecklare. Dessa påståenden kan göra det svårt för nybörjare inom JavaScript-utveckling att bestämma sig för vilket ramverk de borde använda, vilket kan påverka deras arbete och framtida projekt. Genom att jämföra dessa ramverk och etablera riktlinjer för andra nybörjare, blir det simpelt för olika demografiska grupper att välja rätt testramverk enligt deras egna åsikter. Den övergripande metoden använder Mario Bunges vetenskapliga metod, vilken använder flera steg för att omvandla hypotesen inom arbetet till en vetenskaplig rapport. Forskning och empirisk information från kvalitativa undersökningar, samt objektiva insamlingar från undersökningar, har använts för att bestämma enligt vilka kriterier dessa ramverk ska jämföras, vilken prioritering dessa kriterier har för nybörjare, vilka testramverk som ska användas och hur ramverken ska jämföras. Testramverken Jest, AVA och Node TAP har jämförts baserat på huvudkriterierna enkelhet, dokumentation och funktionalitet, dessa kriterier innehåller även underkriterier. Evalueringen av dessa ramverk och deras grad av prestanda inom dessa kriterier gjordes genom experimentellt utförande och användning inom en förhandsgjord hemsida utan någon form av testning inkluderad. Den analytiska hierarkiska processen var den primära metoden som användes för att kombinera den insamlade informationen till ett slutgiltigt resultat. Detta för att en prioriteringshierarki kan skapas för all kriterier, och gör det även möjligt att evaluera all ramverk inom dessa kriterier. Ett av dessa ramverk kommer eventuellt beräknas som det bästa alternativet, och på så sätt hjälpa besvara huvudfrågan. Kombinationen av resultaten från undersökningen och experimenten gav att Jest passar bäst till nybörjare, baserat på kriterierna och deras prioriteringsrang, detta tack vare att Jest har bättre inlärningskurva och Stack Overflow-närvaro jämfört med AVA och Node TAP. AVA ligger precis efter inom dessa kriterier, medan Node TAP har betydligt sämre prestanda inom alla kriterier. AVA:s närliggande kapacitet till Jest bevisar att mindre grupper av utvecklare kan komma upp med bra lösningar precis som större företag.

<p>Although we live in a society abundant with images, the subject of illustrations in scientific communication seems to have become a blind spot. The study of scientific communication is an interdisciplinary field, where written and visual language is studied separately from one another. The aim of this master thesis is to break with tradition and look at the use of illustrations, their form and frequency, in a random selection of Swedish contemporary doctoral theses to make an attempt to explain why some scholars do not use illustrations as much as others. The found graphics are discussed in their faculty and departmental context, and the aspects of page design, electronic availability, and publishing tradition are also included in this discussion. By looking at some activities surrounding the author of a doctoral thesis, such as writers’s manuals, computer graphic tools, and the role of librarians, proof was found to support a genre and activity theory, as described by Charles Bazerman. This study presents an overview of illustrations occurring in dissertations in a way that was not done before, opening up for further studies about the form and function of scientific illustrations as important carriers of information.</p> / <p>Fastän vi lever i ett samhälle som är översvämmat av bilder verkar vetenskapliga illustrationer vara ett ämne som förblivit ett slags blind punkt. Studierna av vetenskaplig kommunikation är ett interdisciplinärt område där det skrivna och visuella språket behandlas var för sig. Målet med denna D-uppsats är att bryta detta mönster och att undersöka bruket av illustrationer i en tillfälligt utvald samling svenska moderna avhandlingar för att se om det går att förklara varför en del forskare använder färre bilder än andra. De funna illustrationerna diskuteras i deras fakultets- och institutionssammanhang, och aspekterna sidutseende, elektronisk tillgång och utgivningssätt lyfts fram. Genom att titta på en del aktiviteter som omger författaren till en dissertation, som t.ex. skrivhandledningar, verktyg för datorgrafik och bibliotekariens roll, kunde bevis hittas för den genre- och aktivitetsteori som beskrivits av Charles Bazerman. Studien presenterar en översikt av förekommande illustrationer i doktorsavhandlingar som inte gjorts förut och öppnar vägen för nya studier om vetenskapliga bilders utseende och funktion som viktiga informationsbärare.</p>

Although we live in a society abundant with images, the subject of illustrations in scientific communication seems to have become a blind spot. The study of scientific communication is an interdisciplinary field, where written and visual language is studied separately from one another. The aim of this master thesis is to break with tradition and look at the use of illustrations, their form and frequency, in a random selection of Swedish contemporary doctoral theses to make an attempt to explain why some scholars do not use illustrations as much as others. The found graphics are discussed in their faculty and departmental context, and the aspects of page design, electronic availability, and publishing tradition are also included in this discussion. By looking at some activities surrounding the author of a doctoral thesis, such as writers’s manuals, computer graphic tools, and the role of librarians, proof was found to support a genre and activity theory, as described by Charles Bazerman. This study presents an overview of illustrations occurring in dissertations in a way that was not done before, opening up for further studies about the form and function of scientific illustrations as important carriers of information. / Fastän vi lever i ett samhälle som är översvämmat av bilder verkar vetenskapliga illustrationer vara ett ämne som förblivit ett slags blind punkt. Studierna av vetenskaplig kommunikation är ett interdisciplinärt område där det skrivna och visuella språket behandlas var för sig. Målet med denna D-uppsats är att bryta detta mönster och att undersöka bruket av illustrationer i en tillfälligt utvald samling svenska moderna avhandlingar för att se om det går att förklara varför en del forskare använder färre bilder än andra. De funna illustrationerna diskuteras i deras fakultets- och institutionssammanhang, och aspekterna sidutseende, elektronisk tillgång och utgivningssätt lyfts fram. Genom att titta på en del aktiviteter som omger författaren till en dissertation, som t.ex. skrivhandledningar, verktyg för datorgrafik och bibliotekariens roll, kunde bevis hittas för den genre- och aktivitetsteori som beskrivits av Charles Bazerman. Studien presenterar en översikt av förekommande illustrationer i doktorsavhandlingar som inte gjorts förut och öppnar vägen för nya studier om vetenskapliga bilders utseende och funktion som viktiga informationsbärare.

This essay has examined the role of science in the three classic horror stories Frankenstein, or the Modern Prometheus, The Strange Case of Dr Jekyll and Mr Hyde, and Dracula. The argument stated that the role of science in these works is changeable and constitutes both a friend and an enemy, depending on the protagonists’ motives. Viktor Frankenstein and Dr Jekyll explore science selfishly and without forethought, creating fear of uncontrollable speculation as well as unpredictable degeneration. However, the good aspects of science are later redeemed when Van Helsing and Dr Seward add human and religious values. In order to show the argument to be true, the motives for turning to science, the use of science and the results have been scrutinized. In the three chapters, the protagonists’ relation to and exploration of science have been examined. Viktor Frankenstein’s scientific obsession results in an isolated, mad scientist and a tormented creature, hungry for revenge. The violent and hateful Mr Hyde, a symbol of primitive backlash, is the outcome of Dr Jekyll’s scientific venture. Conversely, Van Helsing’s and Dr Seward’s humanistic use of scientific progress creates shelter and hope. The distinguishing element in these outcomes is morality, carrying with it reflective forethought and compassion.

The Swedish artist Ulla Wiggen (b. 1942) started her artistic career in the early 1960s with detailed paintings of the insides of early electronic devices. In the early 2010s she turned to the interior of the body in the series Intra where organs and cells are fictionally combined. Here, she used a similar pictorial style as in the electronic paintings. This thesis seeks to analyze the relationships and tensions between body and machine that are found in Wiggen’s works. Questions are posed about the relationship between scientific and artistic imagery, as well as the role that fiction plays in knowledge-producing representation. This thesis looks to Wiggen’s use of the grid and connects it to historical and modernist images by showing its inherited paradoxical relation between rationality and spirituality. Through the anatomical picture, focusing on the Renaissance and Rationalism, this thesis explores the meanings of portraying bodies in cross-section. The role of the opened body has been oscillating between a body filled with spiritual meaning to a divided body, seen as an object for knowledge production. By using Donna Haraway’s figurations of the hybrid and the cyborg, the text proposes to re-think dualistic tensions between the human and the machine, science and fiction, realism and magic in Ulla Wiggen’s works. Through this perspective and post-humanist theory, it becomes clear that these boundaries have always been in flux. Instead of thinking either machines or bodies, the thesis suggests that we see the two series of Ulla Wiggen’s works as hybrid constructions that are both body-machines and machine-bodies.

Botaniska bilder har varit en viktig del inom medicin och vetenskap sedan antiken och de har fortfarande en etablerad plats i vårt samhälle i form av floror, faunor och annat utbildningsmaterial. Den stora förändringen som skett är övergången från teckningar till fotografier och i denna uppsats tittar jag närmare på hur samtida botaniska bilder är uppbyggda och jämför teckningar och illustrationer ur perspektivet visuell kommunikation. Jag använder en kvalitativ innehållsanalys kodad med nyckelord hämtade från bland annat kognitionsteori och representationsteori. Resultatet tyder på att valet av medieform är mindre avgörande ur ett visuellt kommunikativt perspektiv och att medieformerna delar samma styrkor och svagheter. / Botanical images have been an important part of medicine and science since ancient times and they still have an established place in our society in the form of flora, fauna and other educational materials. The big change that has taken place is the transition from drawings to photographs and in this essay I take a closer look at how contemporary botanical images are structured and compare drawings and illustrations from the perspective of visual communication. I use a qualitative content analysis coded with keywords taken from, among other things, cognitive theory and representation theory. The results indicate that the choice of media form is less decisive from a visual communicative perspective and that the media forms share the same strengths and weaknesses.