Utvecklingen av informationsteknik har möjliggjort för organisationer att ta del av en ny arbetsstruktur. Denna arbetsstruktur benämns som virtuella team och är bestående av medlemmar som spänner sig över olika organisationer, tidzoner, geografiska platser och kulturer. Tidigare forskning inom virtuella team påvisar att ledarrollen och ledarskapet skiljer sig från traditionella team. Detta medför både möjligheter och utmaningar för organisationer och ledare. Organisationer kan använda sig av virtuella team för att komma åt tvärfunktionell expertis samt innebär mindre resande för gruppens medlemmar, men kräver att både ledaren och organisationer anpassar sitt ledarskap efter den nya arbetsformen. Studiens teoretiska ramverk utgår ifrån tre välkända ledarskapsstilar, transaktionellt ledarskap, transformellt ledarskap samt situationsanpassat ledarskap. Dessa ledarskapsstilar är skapade utifrån traditionella team. Studiens syfte är att undersöka ifall dessa ledarskapsstilar kan återfinnas i virtuella team och om de befintliga teorierna kring traditionellt ledarskap räcker till för att även förklara virtuellt ledarskap. Utöver detta lyfter även studien fram några av de vanligaste utmaningarna samt möjligheter som ledare anser sig finna i virtuella team. För att kunna besvara studiens frågeställningar har fem ledare vilka är verksamma inom virtuella team intervjuats. Syftet med intervjuerna var att undersöka ledarens subjektiva upplevelser kring sitt eget ledarskap samt vilka fördelar och nackdelar de ansåg sig finnas med virtuella team. En tematisk analysmetod har sedan använts för att finna återkommande teman som ledare inom virtuella team anser vara viktiga. Dessa teman är ledarens roll, utmaningar virtuella team samt möjligheter virtuella team. Avslutningsvis presenteras studiens slutsatser samt förslag för framtida forskning. Studien visar att samtliga tre ledarskapsstilar återfanns i informanternas ledarskap. Studien argumenterar för att mer forskning behövs inom området för att kunna applicera befintliga teorier i en virtuell kontext, alternativt att en ny ledarskapsstil behöver utformas.

Bakgrund: Virtuellt arbete blir allt vanligare därför att tid och pengar kan sparas och arbetskollegor behöver inte finnas på samma plats för att samarbeta. Forskningen har dock inte hållit takten med utbredningen av virtuellt arbete, och forskning på team i praktiken efterfrågas. Syfte: Studiens syfte är att undersöka konceptet virtualitet i praktiken, och hur virtualitet upplevs av medlemmar i team som arbetar virtuellt. Fokus ligger specifikt på geografisk spridning. Genomförande: Genom en litteraturstudie gjordes en sammanställning av olika dimensioner av virtualitet och hur graden av dessa kan bestämmas. Genom en kvalitativ studie av fem team som arbetar virtuellt fångades åsikter och upplevelser angående virtualitet. Resultat: Litteraturstudien visar att forskningen har börjat behandla virtualitet som ett attribut i alla team. Trots det är geografisk spridning den vanligaste dimensionen för att definiera virtualitet. Intervjustudien visade att geografisk spridning inte är ett tillräckligt mått för att undersöka virtualitet, men den kan ge indikation om den virtuella frivilligheten och vilka utmaningar teamet kan möta.  Slutsats: Geografisk spridning är inte nödvändig för att definiera virtualitet. Däremot kan den ha betydelse för hur utmaningarna med virtualitet hanteras, vilket beror på teamets kontext. Därför kan det vara mer betydelsefullt att studera teamets kontext än teamets grad av virtualitet.

Globaliseringen har blivit något företag måste ha i åtanke när de opererar på den internationella marknaden. Detta innebär att Transnationella företag i dag är vanligt och dessa arbetar i virtuella team vilka stöter på andra problem än team som arbetar på samma fysiska plats. Denna studie undersökte vilka hinder i överföringsprocessen virtuella team ställs inför och om dessa hinder skiljer sig från de hinder som team som arbetar på samma fysiska plats ställs inför. Detta utfördes genom en fallstudie av två företag, ett i Sverige och ett i USA, som nyligen hade slagits samman till följd av ett uppköp. Företagen agerade som ett Transnationellt företag som arbetade i virtuella team på den globala marknaden. Resultatet av undersökningen visade att de huvudsakliga hindren i kunskapsöverföringsprocessen skilde sig något åt i virtuella team jämfört med team som arbetar på samma fysiska plats. Studien fann att de främsta hindren i kunskapsöverföringsprocessen i virtuella team är kausal tvetydighet, sändarens brist på motivation och komplicerade relationer mellan källan och mottagaren.

Tekniska verktyg har möjliggjort för organisationer att arbeta på distans och denna arbetsstruktur anammas av allt fler organisationer. Denna arbetsstruktur benämns virtuella organisationer och karaktäriseras av att de arbetar mot organisatoriska mål trots skillnader i fysiska platser, tidzoner och kulturer. Arbetsstrukturen möjliggör för organisationer att nå spetskompetens oberoende av geografiska platser samt mindre resande för medlemmarna. Det går att identifiera både möjligheter och utmaningar för ledare inom dessa organisationer. Möjligheter och utmaningar kan ses ur olika perspektiv som tillit, kommunikation, motivation samt kultur. Det saknas belägg för hur möjligheter och utmaningar i virtuella organisationer kan påverka ledarskapet. Det ligger i studiens intresse att således besvara frågan: Hur leder ledare i virtuella organisationer? Studien teoretiska ramverk presenterar de tre välkända teorierna; transformellt ledarskap, transaktionellt ledarskap samt situationsanpassat ledarskap. Detta för att utvidga kunskapen om ledarens roll inom en grupp. Vidare presenteras de möjligheter och utmaningar som nämnts mer ingående för att påvisa skillnader och likheter med studiens empiri. För att kunna besvara studiens problemformulering har sju ledare intervjuats genom semistrukturerade intervjuer. Studiens empiriska kapitel är utformat efter varje person för att säkerställa att respondentens berättelser redogörs på ett rättvist sätt. Vidare har studiens empiriska data tematiskt analyserats med utgångspunkt från det teoretiska ramverket. Avslutningsvis presenteras studiens slutsatser och rekommendationer. Trots att arbetsstrukturen blir allt mer förekommande finns det begränsat med forskning inom området. Forskningen ifrågasätter huruvida de gamla ledarskapsteorierna är applicerbara på den nya arbetsstrukturen då den innebär nya kontexter för både ledare och anställda. Studien visar att kultur, tillit och sammanhållning är tre faktorer som har stor betydelse för ledarskapet inom virtuella organisationer.

No description available.

Tidigare forskning har uttryckt stöd för den betydelsefulla roll relationer och sociala interaktioner utgör för virtuella team. Dessa komponenter är dock svårare att uppnå för team i en virtuell miljö i jämförelse med samlokaliserade team. Eftersom Covid-19 inverkat på organisationers arbetssätt har samlokaliserade team snabbt fått ställa om och övergå till att bli virtuella, hur påverkar det arbetsteam? Denna fallstudie undersöker hur tidigare samlokaliserade team hanterar övergången till att arbeta virtuellt och hur relationerna och interaktioner inom teamen potentiellt påverkas till följd av övergången. Med grund i tidigare forskning av virtuella team och resiliens utformades ett ramverk för att undersöka denna företeelse. För att studera detta utfördes en fallstudie av två team i olika organisationer där totalt nio intervjuer genomfördes. Resultatet indikerar att övergången hanterats väl med anledning av förmågan att arbeta flexibelt och anpassa sig till situationen. Vidare visar studien att interaktionen inom arbetsteam minskar. Samtidigt indikerar resultatet att en plötslig övergång till att bli ett virtuellt team potentiellt kan påverka relationerna inom teamet.

Samhällets digitalisering och utveckling av nya digitala teknologier har gett möjligheten att arbeta vart du än befinner dig och tillsammans med kollegor i olika delar av världen. Virtuella team är ett sådant exempel på ny arbetsform där människor är utspridda på olika geografiska platser samtidigt som de samarbetar med hjälp av kommunikations- och informationsteknologi (IKT). Utöver välfungerande teknik finns det även andra aspekter som behöver tas i beaktande för att teamen ska kunna arbeta effektivt och känna sig motiverade att utföra arbetet. Gemenskap och tillit som tillsammans bildar en gruppkultur, är exempel på sådana aspekter. Dessa har dock visat sig vara en utmaning att skapa i virtuella miljöer. Syftet med denna studie har därför varit att med hjälp kvalitativa intervjuer undersöka hur organisationer skapar förutsättningar för en välfungerande gruppkultur inom virtuella team. Frågeställningarna som undersökningen ämnande att besvara var hur gemenskap och tillit upplevs och skapas samt vilka organisatoriska stödstrukturer som finns för detta. Studien visade att känslan av gemenskap upplevdes som lägre än känslan av tillit i virtuella team. Det fanns inget aktivt agerande för att skapa gemenskap inom de team som intervjuades. Gemenskap uppstod istället omedvetet under arbetets gång genom bland annat informella samtal. Tilliten upplevdes som viktigare för arbetet och skapades genom aktivt agerande som delning av professionell information om teammedlemmarna, gemensamma mål och tydlig kommunikation. Studiens resultat visade även på saknad av tydliga organisatoriska stödstrukturer för att stötta i skapandet av gemenskap och tillit. Den stödstruktur som identifierades var användandet av teamledare, vars funktion initialt främjade tilliten. Slutligen upptäcktes förbättringspotential kring användandet av teamledare som stöd inom virtuella team för att skapa både gemenskap och tillit.

Globala virtuella team (GVT) utgör ett konkurrenskraftigt alternativ till traditionella internationella uppdrag och blir därmed allt vanligare, inte minst i kölvattnet av covid-19- pandemin. Denna utveckling riskerar dock att bli på bekostnad av den interna kommunikationens effektivitet. Följande studie syftar till att undersöka möjligheter och utmaningar som finns kopplade till olika virtuella medier och därigenom utreda hur medieval påverkar kunskapsöverföringen inom GVT på multinationella teknologiföretag. Genom fyra djupgående intervjuer med GVT-medlemmar på multinationella teknologiföretag i kombination med en sekundär datainsamling har information samlats in och analyserats. Resultatet visar tydliga mönster i hur kunskapsöverföringen påverkas av medieval beroende på den kommunicerade informationens karaktär. Vidare indikerar studien att medievalet har stor betydelse för hur utmaningarna och möjligheterna med de olika medierna upplevs samt hur framgångsrik kommunikationen är inom GVT. Samtidigt saknas det i dagsläget rutiner och riktlinjer för hur medieval ska genomföras inom teknologiföretagen.

No description available.

Forskning visar att organisationer inom snabbt förändrade branscher behöver förutse och hantera förändringar. Scenarioplanering är en planeringsmetod som kan identifiera trender för att organisationer ska lättare kunna ta strategiska val. Tidigare forskning visar även att scenarioplanering också genomförts virtuellt där intressenterna varit på olika geografiska platser. Studien syftar på att ge ökad förståelse om hur digitala kommunikationsverktyg som Zoom.us påverka arbetet med scenarioplanering när arbetsprocessen genomförs virtuellt. Via kvalitativa metoder som fokusgrupper, enkäter och observationer samlades in data kring deltagarnas upplevelse av scenarioplanering och virtuell scenarioplanering. Materialet analyserades sedan via innehållsanalys. Studiens resultat visar att tidigare erfarenhet av scenarioplanering underlättade arbetsprocessen med virtuell scenarioplanering. Slutsatser som dragit är att kommunikationen delvis påverkades negativt av det digitala kommunikationsverktyget Zoom.us vilket försvårade den virtuella scenarioplaneringen. Trots detta väljer deltagarna att hellre arbeta med virtuella samarbeten och virtuell scenarioplanering snarare än traditionell scenarioplanering igen i framtiden. / Research shows that organizations in rapidly changing industries need to anticipate and manage change. Scenario planning is a planning method that can identify trends for organizations to make strategic choices more easily. Previous research also shows that scenario planning has also been carried out in a virtual way where the stakeholders vary in different geographical locations. The study aims to increase understanding of how digital communication tools such as Zoom.us affect the scenario planning work when the work process is carried out in a virtual way. Through qualitative methods such as focus groups, surveys and observations, data were collected about the participants experience of scenario planning and virtual scenario planning. The material was then analyzed via content analysis. The study's results show that previous experience of scenario planning facilitated the work process with virtual scenario planning. Conclusions drawn are that communication was partially negatively affected by the digital communication tool Zoom.us, which made the virtual scenario planning more difficult. Despite this, participants choose to work with virtual collaborations and virtual scenario planning rather than traditional scenario planning again in the future.