Vi växer alla upp med olika förutsättningar, differentierandeerfarenheter och i ett samhälle som är upprättatoch upprätthåller riktlinjer, regler och standarder som vimer eller mindre tvingas leva utefter. Med samhälleligastrukturer så hårt bundna till dessa ramar kan det iblandvara svårt att veta hur en ska förhålla sig när de ramarsom är skapta för att vara till fördel för somliga bevisasvara skadliga och förstörande för andra.Detta var något jag själv inte riktigt hade lagt märke tillförrän Black Lives Matter-rörelsen uppmärksammadesoch krävde rättvisa till följd av mordet på George Floydsommaren 2020. BLM-rörelsen spreds, demonstrationergenomfördes världen runt och sociala medier fylldes avsvarta fyrkanter och människor som uttryckte sig angåendeden rasism som pågått för länge och som fortfarandepågår.Mitt arbete har riktats mot att titta på den roll grafiskdesign spelar i den fortsatta etableringen av de ramar ochregler som gör det omöjligt för rasism att elimineras, i enansats att samtidigt visa hur det inte räcker att enbartsäga: "jag är inte rasist". / We all grow up in different conditions, with differentiatingexperiences in a society founded upon the samerules, guidelines, and standards that are still exercised todayand which we as people are more or less forced to liveby. With social structures so tightly wound around theseguidelines it can sometimes be difficult to know how onemight behave and relate when those same guidelines onone hand serve as an advantage for some while beingdetrimental and harmful to others.This was something I was not fully aware of until the BlackLives Matter movement called for justice following themurder of George Floyd during the summer of 2020. TheBLM-movement spread, protests ensued on a global scale,and social media exploded showcasing black squaresand people expressing themselves regarding both pastand ongoing racism.My work has focused on observing the role graphic designplays in the continued establishment of the guidelinesand rules making the elimination of racism impossible.In an attempt to also demonstrate it’s no longerenough to say: "I am not racist".

Vitt har länge gått hand i hand med det minimalistiska och enkla, och har en gemensam historia med den estetik och uttryck som återfinns i vår kultur i Sverige. Det gäller för vår arkitektur såväl som vår klädstil och visuella uttryck i den formgivning som skapas. Det vita spelar därför en stor roll för formgivaren precis som reklamtävlingar spelar en stor roll för reklambyråerna i Sverige likväl som internationellt. Det är i dessa som reklambyråerna tävlar om att producera starkast kommunikation och för att marknadsföra sig gentemot nya kunder. Syftet med den här studien är att se om det finns ett samband mellan det vita och reklam genom att undersöka om det vita i printannonser premieras olika i kategorin för tryckta medier mellan den svenska reklamtävlingen Guldägget och de två internationella reklamtävlingarna CLIO Awards och Eurobest. Om så är fallet undersöks också i vilken utsträckning och varför det vita premieras. För att ta reda på detta har mätningar av det vita i samtliga vinnande bidrag i de tre tävlingarna de senaste tio åren genomförts. Utöver detta har intervjuer med nio art directors och creative directors på ledande byråer i Sverige genomförts. De viktigaste slutsatserna av undersökningen är att det är högre andel vitt procentuellt sett i Guldägget jämfört med de internationella tävlingarna, där det vita inte premieras alls. Däremot behöver inte det betyda att det är just det vita som premieras i Guldägget.

The aim of this sociological study is to understand whiteness in relation to available selections of makeup products. The research was made in a small town in Sweden. Data has been gathered from local stores and their selection of makeup with availability of makeup that resembles and matches ones own skin color. The theory includes earlier studies that are considered relevant for the study and also historical background. This is used to explain how whiteness is produced and reproduced and the notion of Swedes as white and discoures therein. The result show that 99 percent of makeup available is for white skin not for dark skin. The reproduction of whiteness directly dictates the available selection of makeup. This confirms the aim of the study that dark skin is excluded and that whiteness in relation to available makeup. / Uppsatsen undersöker hur utbud av foundation i en svensk småstad kan förstås i relation till normer om vithet. Utbudet hos samtliga butiker i staden har räknats. För att förtydliga vilka hudfärger som analyseras i uppsatsen används som analysverktyg en ”karta” över hudfärger, avsedd för konsumenter att finna sin rätta foundation utifrån vilken hudfärg som mest liknar sin egen. Teoridelen innehåller tidigare studier som anses vara relevanta analysverktyg för att kunna besvara syftet. Inläsning av studier om vithetsnorm samt inläsning av historia har ansetts relevant för att förstå de strukturer och relationer som har inverkan på normer om vithet. Teoridelen sammanfattar och presenterar därför relevant historia, om hur föreställningen om svensken som vit skapats och presenterar olika diskurser som skapar och reproducerar vithet. Resultatet visar att en procent av utbudet riktas till mörkhyade medan 99 procent är för ljus hy. Cirkeldiagram och tabeller över utbudet av foundation skapades för att tydliggöra redovisning av resultatet. Socialt skapade strukturer om svensken som vit syns tydligt i resultatet. Resultatet förstås i relation till de strukturer som skapas socialt för att producera och reproducera vithetsnormen. Genom ett nästan uteslutande av mörkhyade tolkas resultatet som en föreställning om svensken som vit och att det är en rådande vithetsnorm som påverkar utbudet. Den historiska kontexten påverkar därmed parallellt med de rådande diskurser som avgör vad vitheten gör. Studien anser därmed ha besvarat sina frågeställningar om hur utbudet av foundation kan förstås i relation till vithetsnorm.

Organic semiconducting materials have received a lot of attention in recent years and can now be found in many applications. One of the applications, the light emitting electrochemical cell (LEC) has emerged due to its flat and lightweight device structure, low operating voltage, and possibility to be fully solution processed. Today LECs can emit light of various colors, but to be applicable in the lighting industry, white light need to be produced in an efficient way. White light on the other hand, is one of the toughest "colors" to achieve in an efficient way, and is of particular interest in general lighting applications, where high color-rendering index devices are necessary. In this thesis I show that blue light can be partially converted, into white light, by utilizing the photoluminescence of color conversion layers (CCLs). Furthermore, I show that a high color-quality white light can be attained by adopting a blue-emitting LEC with a CCL. Particularly, three different color-conversion materials were embedded onto a blue bottom-emitting LEC, to study the resulting spectrum. One of the materials, MEH-PPV, have good absorption compatibility with the electroluminescence of the blue emitters, but the materials photoluminescence do not cover the red to deep-red range of the spectrum. These parts of the spectrum are necessary to obtain high color rendering indices (≥80). A single layer of MEH-PPV adapted onto a blue-emitting LEC, led to a cold white LEC with CIE-coordinates x = 0.29, and y = 0.36, color-rendering index = 71, and correlated color temperature = 7200 K. These properties makes it potentially useful in outdoor-lighting applications. The photoluminescence of another studied color-converting material, polymer red, covers the red to deep-red range of the spectrum but the material lacks absorption in the green parts of the blue emitters electroluminescence spectrum. Thus it is necessary to combine it with MEH-PPV to be able to absorb all wavelengths from the blue-emitter and get a broad light-spectrum out of the device. In order to preserve a part of the blue light, a new device configuration was designed. It features a top-emitting blue LEC with a dual-layer CCL which reach an impressive color rendering index = 89 at a correlated color temperature = 6400 K (CIE-coordinates x = 0.31, y = 0.33). The color-rendering index is the highest reported for a white LEC. The absence of UV-, and IR-radiation, together with the high color rendering properties make the white LEC a possible candidate for even the most demanding lighting-applications, such as art galleries, and shop display windows, together with indoor lighting. In this thesis, I show that the CCLs function well. However, for the LECs to be worthy competitors, the efficiency and lifetime of the blue emitter need improvements.

Snus förbjöds inom EU år 1992, men Sverige erhöll ett undantag från förbudet vid anslutning till EU år 1995. Anledningen till snusförbudet var att vissa medlemsstater redan infört förbud mot snus i nationell lagstiftning, vilket skapade en obalans på den inre marknaden. År 2016 lanserades vitt snus, en produkt som liknar snus men saknar tobak. Tobakssnus och vitt snus har sitt ursprung i Sverige. Vitt snus har nyligen förbjudits i flera medlemsstater, som Belgien, Nederländerna och delar av Tyskland. EU har ännu inte tagit ställning till frågan om vitt snus, vilket gör framtiden för vitt snus oviss. Syftet med EU:s tobakspolitik och regleringar är att tobaksvaror inte ska vara tilltalande och attraktiva för unga. EU har som mål att vara en tobaksfri generation år 2040 enligt Europas plan mot cancer. Denna uppsats undersöker om ett nationellt förbud mot vitt snus strider mot den fria rörligheten för varor och hur en framtida reglering kan se ut.  Genom analys av tobaksvaror, tobaksdirektiv, svensk lagstiftning, ställningstagande från medlemsstater, EU:s inre marknad, fri rörlighet av varor och handelshinder har följande slutsatser framkommit. Eftersom Tobaksdirektivet är från 2014 är det möjligt att ett nytt tobaksdirektiv kommer införas inom en snar framtid. I ett nytt tobaksdirektiv borde vitt snus regleras, såvida inte ett separat direktiv skapas för tobaksfria nikotinprodukter. Tobakspolitiken tar alltmer sikte på nikotin, eftersom nikotin är den beroendeframkallande komponenten. Det är möjligt att vitt snus kategoriseras som snus och därmed omfattas av Sveriges undantag från snusförbudet. En sådan kategorisering kan utlösa diskussioner i andra medlemsstater och äventyra det svenska undantaget. Det är viktigt att identifiera varan vitt snus för att avgöra huruvida det kan regleras enligt befintliga regleringar för tobaksvaror eller om vitt snus är en egen vara som saknar regleringar. Vitt snus saknar harmoniseringsåtgärder, vilket ger medlemsstaterna utrymme att fastställa sina egna skyddsnivåer för vitt snus förutsatt att det inte strider mot den fria rörligheten av varor. Ett nationellt förbud mot vitt snus är ett handelshinder, då det begränsar vitt snus och skapar obalans på den inre marknaden. Dock kan ett sådant handelshinder motiveras av folkhälsoskäl enligt artikel 36 FEUF. Slutsatsen är att ett förbud mot vitt snus i nationell lagstiftning inte strider mot den fria rörligheten av varor, förutsatt att det är ett motiverat handelshinder som godkänns av EU. Framöver kan en reglering av vitt snus förväntas. / Snus was banned in the EU in 1992, However, Sweden was granted an exception from the ban in 1995 when Sweden joined the EU. The reason for the ban on snus was that some Member States had already banned snus in their national legislation, creating an imbalance in the internal market. Nicotine pouches, which are similar to snus, were introduced in 2016. The distinction between snus and nicotine pouches is that nicotine pouches do not contain tobacco. Both snus and nicotine pouches are Swedish products. However, nicotine pouches have recently been banned in Member States such as Belgium, the Netherlands and parts of Germany. The EU has not yet taken a position on the issue of nicotine pouches, making their future unpredictable. The aim of the EU's tobacco policy is to prevent tobacco products from being appealing and attractive to young people, with a target of achieving a tobacco-free generation by 2040. The thesis examines whether a national ban on nicotine pouches conflicts with the free movement of goods and what a future regulation might entail.  This thesis analyses the EU regulation of tobacco products and the Swedish legislation, as well as the position taken by Member States on the free movement of goods and trade barriers within the EU's internal market. It is expected that a new tobacco directive will be introduced in the near future, which will likely include regulations for nicotine pouches, unless a separate directive is created for tobacco-free nicotine products. Tobacco policy increasingly focuses on nicotine, as it is the addictive component. Nicotine pouches may be classified as snus due to their similar features, which means that nicotine pouches will be included in Sweden's exemption from the snus ban. It is possible that snus could then trigger discussions in other Member States and thus jeopardise the Swedish exemption. Classifying nicotine pouches as goods may determine whether banning them in national legislation would conflict with the free movement of goods. Nicotine pouches are not subject to harmonization measures. Therefore, Member States have the opportunity to determine their own levels of protection, as long as it does not conflict with the free movement of goods. A ban on nicotine pouches in national law is a barrier to trade under Article 34 TFEU because it restricts the product and creates an imbalance in the internal market. However, a trade barrier can be justified if it is justified on grounds of public health under Article 36 TFEU. Therefore, a national ban on nicotine pouches may be a justified trade barrier. The burden of proof for a justified trade barrier lies with the Member State, after which the EU approves it. The conclusion is that banning nicotine pouches in national legislation does not conflict with the free movement of goods, because a justified trade barrier should be approved by the EU. In the future, we may have to expect a harmonisation measure for the product nicotine pouches. / Le snus a été interdit dans l'UE en 1992. Cependant, la Suède a obtenu une exception à l'interdiction en 1995, lorsque la Suède a rejoint l'UE. La raison de l'interdiction du snus était que certains États membres l'avaient déjà interdit dans leur législation nationale, créant ainsi un déséquilibre au sein du marché intérieur. Les sachets de nicotine, similaires au snus, ont été introduits en 2016. La distinction entre le snus et les sachets de nicotine est que les sachets de nicotine ne contiennent pas de tabac. Les sachets de nicotine ont récemment été interdits dans des États membres comme la Belgique, les Pays-Bas et certaines parties de l'Allemagne. L'UE n'a pas encore pris position sur la question des sachets de nicotine, ce qui rend leur avenir imprévisible. L'objectif de la politique antitabac de l'UE est d'empêcher les produits du tabac d'être attrayants pour les jeunes, avec pour objectif d'atteindre une génération sans tabac d'ici 2040. La thèse examine si une interdiction nationale des sachets de nicotine est en conflit avec la libre circulation des marchandises et ce que pourrait impliquer une future réglementation.  Cette thèse analyse la réglementation de l'UE, la législation suédoise, la position prise par les États membres sur la libre circulation des marchandises et les barrières commerciales au sein du marché intérieur de l'UE. On s'attend à ce qu'une nouvelle directive sur le tabac soit introduite dans un avenir proche, qui comprendra probablement des réglementations sur les sachets de nicotine, à moins qu'une directive distincte ne soit créée pour les produits à base de nicotine sans tabac. La politique antitabac se concentre de plus en plus sur la nicotine, car c'est elle qui crée la dépendance. Les sachets de nicotine peuvent être classés comme snus en raison de leurs caractéristiques similaires et inclus dans l'exemption suédoise de l'interdiction du snus. Il est possible que le snus déclenche alors des discussions dans d'autres États membres et mette ainsi en péril l'exemption suédoise. Classer les sachets de nicotine comme marchandises peut déterminer si leur interdiction dans la législation nationale serait contraire à la libre circulation des marchandises. Les sachets de nicotine ne sont pas soumis aux mesures d'harmonisation au titre de l'article 114 du TFUE. Les États membres ont donc la possibilité de déterminer leurs propres niveaux de protection, pour autant que cela n'entre pas en conflit avec la libre circulation des marchandises. L'interdiction des sachets de nicotine dans la législation nationale constitue une barrière commerciale au sens de l'article 34 du TFUE, car elle restreint le produit et crée un déséquilibre sur le marché intérieur. Toutefois, une barrière commerciale peut être justifiée s’il est justifié par des raisons de santé publique au titre de l’article 36 du TFUE. Par conséquent, une interdiction nationale sur les sachets de nicotine pourrait constituer une barrière commerciale justifiée. La charge de la preuve d’une barrière commerciale justifiée incombe à l’État membre, après quoi l’UE l’approuve. La conclusion est que l'interdiction des sachets de nicotine dans la législation nationale n'est pas contraire à la libre circulation des marchandises, car une barrière commerciale justifiée devrait être approuvée par l'UE.