Den här rapporten förklarar tillvägagångssättet för framtagningen utav en responsiv design till webbplatsen Projects & Staff, en webbplats som tidigare hade en fixed design. Projektet består utav två leveranser, hi-fi prototyper skapade i Adobe Illustrator och Adobe Photoshop samt en färdig mobilversion utav webbplatsen, utvecklad med CSS3. Under projektets gång har jag designat för användarupplevelse och användbarhet, två områden som är viktiga inom responsiv webbdesign. Jag har utfört en förstudie i form av en webbplatsanalys, gjort en PACT-analys samt användarintervjuer. Detta för att definiera behoven som fanns för en responsiv design, samt att få en tydlig bild av användare och deras vanor. Målet med projektet har varit en responsiv webbdesign som representeras väl på olika enheter, speciellt smartphone, ett mål som jag lyckats bra med att uppnå. / This report explains the approach for the making of a responsive design to the website Projects & Staff, a website that previously had a fixed design. The project consists of two parts, hi-fi prototypes created in Adobe Illustrator and Adobe Photoshop as well as a complete mobile version of the website, created with CSS3. During the project I have designed for user experience and usability, two areas that are important to responsive web design. I have conducted a feasibility study in the form of a website analysis, made a PACT analysis and user interviews. This to define the needs that existed for a responsive design, and to get a clear picture of the users and their habits. The goal has been a responsive web design represented well on different devices, especially smartphones, a goal that I have done well with achieving.

<p>Denna studie undersöker hur privata vårdföretags webbplatser bör utformas för att förmedla en hög trovärdighet mot användare och potentiella kunder. Antalet privata vårdföretag blir allt fler och det blir allt viktigare att synas och framförallt att synas på rätt sätt. Därför väljer många privata vårdföretag att marknadsföra sig med hjälp av en företagswebbplats för att framhålla sig själva och sina produkter och tjänster.</p><p>Utifrån en stegvis modell för att utvärdera trovärdighet har ett antal faktorer identifierats som ligger till grund för hur användare uppfattar trovärdighet i sammanhanget. Genom att studera hur personer från målgruppen upplever trovärdighet på ett antal utvalda webbplatser har en djupare förståelse för de framkomna resultaten uppstått. Resultaten visar på att det bör läggas stor vikt på fokusering av målgrupp, bilder och bildspråk, den grafiska utformningen och informationsstrukturen vid utveckling av webbplatser för privata vårdföretag. Genom att tillämpa de faktorer som studien har resulterat i, på ett privat vårdföretags webbplats, finns det större chans till att användare från målgruppen kommer att uppleva en hög trovärdighet i samband med interaktion.</p> / <p>This study examines how a private healthcare company's website should be designed to convey a high level of credibility to users and potential customers. The number of private healthcare companies is increasing and it is important to be visible and above all to be seen properly. Many private healthcare companies promote themselves through a company website to highlight themselves and their products and services.</p><p>Based on a progressive model to evaluate the credibility have a number of factors been identified as the basis for how users perceive trust in the context. By studying how people from the target audience perceive credibility on selected sites, have a deeper understanding of the present upon the results emerged. The results show that there should be emphasis on the focus of the audience, images and imagery, graphic design and information architecture for the development of websites for private healthcare companies. By applying the factors identified in this study to the website of a private healthcare company, there is a greater chance that users from the target group will experience a high level of credibility in the context of interaction.</p>

Denna rapport redovisar arbetet med att uppdatera webbplatsen qnodd.se, en webbplats som är till för att presentera läromedlet Qnoddarnas värld, utgivet av Natur &amp; Kultur. I rapporten redovisas för tidigare studentuppsatser samt teorier rörande användarvänlighet och designprinciper som har används för att utföra användartester och utvärderingar. Webbplatsen har under tiden för projektet genomgått två uppdateringar och arbetet med webbplatsen kommer med hjälp av användartesterna fortsätta även efter projektavslutet. / This report describes the process of updating the website qnodd.se, a website that is designed to introduce the teaching material Qnoddarnas värld, published by Natur &amp; Kultur, Sweden. The report presents former student essays and theories of usafulness and design principles that have been applied when preforming user testing and evaluations. The site has during the project undergone two updates and further development of the site will through the user tests continue even after the project is finished.

This project is part of the development phase of a health company called HälsoTanken, that is about to expand as a company. The purpose of the project is to develop HälsoTanken's website to present the company on the web so that the recipient feels confident. In the healthcare industry it is important for the customers to feel trust, therefore we will analyze how web design can be used to achieve trust in the health industry in this study. The background of the study consists of the concepts, risk society and health literacy to understand how people experience risks and expertise in society, as well as underlying knowledge in health. The main areas covered are web design, positive impression on the web and a theory about how the recipient makes their credibility assessment of web pages. The study is conducted by qualitative semi-structured interviews of HälsoTankens primary target group, which are men and women aged 50 to 60 years. The result of the study shows that a lot of text and elements in a web design does not have a positive effect when it comes to creating trust in web pages. However, trust is created through clear structure and professional images on premises. The result was used as the basis for the creation of HälsoTankens new web page, which is presented in the form of a prototype.

Idag används internet till de flesta vardagsaktiviteter och har i olika grad blivit en rutin för många. Internetet används i utbildningssyfte, sökande efter information och sociala medier. Besök på internetbutiker har blivit allt vanligare och internetbutikrena konkurrerar numera med de fysiska butikerna. Användbarheten på webbplatser är av stor betydelse för att webbplatserna ska nyttjas på ett effektivt och tillfredställande vis för användarna. Användare har genom sina erfarenheter skapat sig en uppfattning för hur webbplatser bör vara uppbyggda och strukturerade. När en webbplatsstruktur är olik användarens förväntning kan denna struktur skapa en irritation hos användaren då denne riskerar att inte finna det denne söker och kan lämna webbplatsen. Det som påverkar användaren och dennes uppfattning på en webbplats är informationsstrukturen och den grafiska designen genom layout, bilder och färg.Studies syfte har varit att undersöka hur användbarheten påverkas på en e-handelssida av användarens mentala modell när navigationsstrukturen förändras. Detta innefattar vad som händer när en webbplats inte motsvarar de förväntningar som användaren har från sina tidigare erfarenheter. För att undersöka detta har teori samlas in som är relevant för området samt en empirisk undersökning där användartester och intervjuer har genomförts. Resultat från teorin och den empiriska undersökningen har därefter analyserats och en slutsats har presenterats.Genom studien har det visats att användbarheten påverkas av användarens mentala modell när navigationsstrukturen förändras. Detta på grund av att förändringen inte stämmer överens med hur en användare vanligtvis navigerar sig på webbplatsen. Det har visats sig att teori stödjer resultatet av den empiriska undersökningen samtidigt har resultat visat att en förändring inte behöver vara negativ. / Program: Systemvetarutbildningen

Handeln idag är inte längre begränsad till handel via fysiska butiker eller datorer, utan finns numera tillgänglig i mobilen när som helst och var som helst. Mobil e-­handel har haft en kraftig ökning i Sverige de senaste åren. Trots detta visar tidigare forskning att utvecklingen dröjt på grund av företagens misslyckade uppbyggnad av m-­handeln. Företag förlorar besökare då de inte klarar att leverera en mobilanpassad hemsida vilket i längden leder till förlorade intäkter. Hemelektronikbranschen är den bransch som är störst i Sverige inom e-handel och är därmed den mest intressanta bransch att studera m­handel på. Då m-handeln till viss del fortfarande är i förstadiet krävs en omfattande forskning inom ämnet för att få ut full potential. Syftet med studien är att få ökad förståelse om varför vissa företag i hemelektronikbranschen inte har anpassat sig till den mobila e-handeln tidigare och utifrån detta ta reda på vilka svårigheter som finns och framförallt vilken m-handelslösning som är att föredra för hemelektronikbranschen. För att uppfylla syftet med studien har vi svarat på frågeställningarna: Varför har hemelektronikföretagen på den svenska marknaden inte anpassat sig till m-­handel tidigare? Vilka funktionsmässiga svårigheter finns det med att utveckla en m-handel? Samt vilken m-handelslösning anser de utvalda företagen är den bästa för hemelektronikbranschen idag och i framtiden? För att skapa vår teoretiska referensram har vi endast utgått från peer-­review-material som undersöker de mest väsentliga delarna av m-handeln som berör vår frågeställning. Teorin har legat till grund för att formulera den intervjuguide som använts vid våra semistrukturerade intervjuer för insamling av empiri. De fem företag som intervjuats är Siba, NetOnNet, Teknikmagasinet, Atea och Alina Systems och dessa är utvalda på grund av deras storlek samt nuvarande anpassning till m-handeln. Resultatet av studien visar att anledningarna till den sena utvecklingen av m-­handeln i hemelektronikbranschen är dels på grund av dålig efterfrågan hos kunderna samt att företagen använt gamla plattformar. Detta har gjort det svårt att anpassa de gamla plattformarna till m-­handeln och därför har företagen istället valt att vänta för att utveckla en helt ny plattform. De större svårigheter m-­handeln anses ha är problemet med att IVpresentera rätt mängd information på en liten skärm samt att betalningsprocessen är för krånglig, vilket leder till avbrutna köp. Den m-handelslösning som företagen anser är att föredra för hemelektronikbranschen är responsiv webbdesign som är utvecklad in-house. Detta är på grund av att en in-houselösning är flexibel för företagen där de enkelt kan ändra och anpassa sin lösning. Responsiv webbdesign fungerar till alla enheter, det betyder attföretagen bara behöver ha en lösning att underhålla och utveckla. / Program: Dataekonomutbildningen

Syftet med studien är att genom en kombination av ett statistiskt experiment samt ett par kvalitativa intervjuer undersöka hur variabler såsom radlängd och typsnittstorlek påverkar läsbarheten vid läsning på liten skärm. Med liten skärm avses skärm tillhörande så kallade mini-PC och avser en tumstorlek mellan approximativt 7-9. Undersökningen tar sitt ursprung i en webbaserad kontext, vilket motiveras med det faktum att många läsprocesser på skärm härrör från webbaserad läsning. Använda mått i studien är läshastighet, läsförståelse samt subjektiva preferenser, mätt med hjälp av likertskala mellan 1-5 i ett frågeformulär.Studiens teoretiska basis är tämligen bred och berör flertalet områden såsom människa-dator interaktion, interaktionsdesign, grafisk design, informationsdesign, webbdesign samt även områden så som kommunikationsteori samt informationsbeteende, även om de två sistnämnda berörs tämligen perifert.Det statistiska experimentet genomfördes med 21 personer som sammantaget läste fyra webbaserade texter. Texternas inbördes svårighetsgrad, med avseende på texternas språkliga innehåll, mättes med hjälp av måttet Läsbarhetsindex (LIX) och bedömdes enligt dessa vara likvärdiga. En statistisk prövning med hjälp av hypotestestning genomfördes, vilken visade signifikanta samband mellan läshastighet och läsning av texter utformade i en spalt, samt mellan läshastighet och texter utformade i 12 punkters storlek. Några signifikanta resultat mellan läsförståelse och radlängd samt mellan läsförståelse och typsnittstorlek kunde inte påträffas. Däremot fanns ett signifikant samband mellan subjektiv preferens med avseende på textens innehåll och radlängd, men dock ej mellan samma variabel och typsnittstorlek. Samma förhållande påträffades mellan variabeln subjektiv preferens med avseende på layout och radlängd, samt subjektiv preferens med avseende på layout och typsnittstorlek. Något signifikant resultat kunde inte upptäckas mellan subjektiv upplevelse gällande radlängd och typsnittstorlek, men däremot mellan subjektiv upplevelse av radlängd och spaltindelning.Tillsammans indikerar detta resultat en tydlig trend att texter utformade i en spalt, med längre radbredd, samt text utformad i 12 punkter var att preferera. Detta resultat framkommer också i de kvalitativa intervjuer som genomfördes där dock en något mer nyanserad bild kring hur läsupplevelsen upplevdes framkommer, än vad det kvantitativa experimentet ger utrymme för.Kombinationen av forskningsansatser ansågs fungera tämligen väl och tillsammans med ett väl operationaliserat experiment ger detta studien tämligen hög reliabilitet och validitet, även om brist på sannolikhetsurval sänker båda dessa något. Ett viktigt resultat som framkom i studien är dock att textens utformning i hög grad påverkar hur denna uppfattas, vilket är av stor vikt att ta hänsyn till i en designsituation. Även om 10 punkter innebär att mer information kan få plats på en liten skärm, är inte detta det mest optimala valet utifrån ett läsbarhetsperspektiv.

Denna rapport handlar om införandet av en mobil katalogtjänst för ett svenskthögskolebibliotek, nämligen Bibliotek och lärande resurser (BLR) vid Högskolan i Borås.Syftet med denna rapport är att utreda hur införande av mobila katalogtjänster på etthögskolebibliotek kan ske, genom att studera vilka tjänster som är mest lämpliga att”mobilisera” för att ge en förbättring av bibliotekstjänster gentemot användarna. Dettaoperationaliseras genom tre forskningsfrågor:· Vilka tjänster levererar BLR:s nuvarande OPAC, särskilt avseendeinformationssökning?· Vilka av tjänster i BLR:s nuvarande OPAC är lämpliga att anpassa tillmobiltelefoner?· Hur kan de nuvarande tjänsterna anpassas till mobiltelefoner?Rapporten består i stort sett av tre delar som motsvarar forskningsfrågorna, den förstasom är en inventering av tjänsterna som BLR:s nuvarande OPAC levererar, den andrasom handlar om dagens mobiltelefoner särskilt avseende Internetanvändning och mobilawebbutveckling för att se vilka aktiviteter en mobiltelefon är lämplig att utföra, och densista delen som presenterar ett förslag för mobilanpassning, en prototyp av BLR:smobilkatalogtjänst.Resultatet av inventeringen visar att OPAC:en erbjuder olika sökmöjligheter, både förenkel sökning med korrekta bibliografiska uppgifter och för kognitivinformationssökning där användaren måste identifiera sitt informationsbehov och hittarätt sökord som beskriver informationsbehovet, och andra verktyg för att underlättasökning, särskilt den senaste sorten och hanteringen av användarens bibliotekskonto medmöjligheter att aktivt arbeta med dem.Mobiltelefonens egenskaper sammanfattas kort som liten skärm, omständlig inmatning,jämförelsevis långsam och kostsam datatrafik, mobilitet och push. Pga. mobiltelefonensbegränsande egenskaper är avskalande av funktionalitet och design nödvänligt förmobiltjänsten och det är inte rimligt att utföra den kognitiva informationssökningen imobiltelefonen.Prototypen erbjuder tjänster för enkel sökning, hantering av sökresultat och överblicköver bibliotekskontot med möjligheter att förnya lån och att avsäga reservationer.Funktioner som av rapportförfattaren och BLR bedöms vara mindre lämpliga föranvändning på mobiltelefoner är borttagna och den grafiska designen är mer avskalad.Trots sin kompletterande status gentemot den traditionella PC-baserade webbtjänsten,kan mobiltjänsten erbjuda vad den ursprungliga inte kan, tack vare mobilens andraegenskaper. Prototypen har tagit hänsyn endast till mobiliteten men mobilkatalogtjänstenkan skapa nya användningssituationer och möjligheter. Tillsammans med den PCbaseradeOPAC:en kan mobiltjänsten utvidga hela katalogtjänstens tjänstutbud ochdärmed höja kvalitet. / Program: Systemarkitekturutbildningen

<p>Detta examensarbete har haft som syfte att i enlighet med god informationsdesign skapa ett förslag till en målgruppsanpassad webbplats åt Coffeehouse i Eskilstuna. Genom enkätundersökningar, intervjuer och analyser har jag tagit reda på hur målgruppen ser ut samt vilket informationsbehov de har.</p>

<p>Syftet med detta examensarbete har varit att, genom att kombinera kunskaperna inom användbarhetsdesign med kunskaperna inom visuell kommunikation, ta fram ett designförslag på användargränssnitt för andra generationen av en webbaserad projekt- och kommunikationsplattform. </p><p>För att nå detta syfte har, med hjälp av teori och empiri, det aktuella systemets önskvärda brukskvaliteter tagits fram. Utgående från dessa har därefter nuvarande version av produkten evaluerats. Slutligen har, med hjälp av de empiriska resultaten samt teorier inom effektiv visuell kommunikation, ett designförslag för det nya användargränssnittet utformats. </p><p>Arbetet har resulterat i ett antal önskvärda brukskvaliteter för systemet där personligt anpassbart, överblickbart och en närhet till andra användare är de mest särskiljande. </p><p>Angående vilka metoder som är bäst lämpade för evaluering har inga säkra slutsatser kunnat dras. I närvaro av användbarhetsexperter kan dock, med rådande förutsättningar, heuristisk evaluering ge bra resultat. </p><p>Vidare pekar resultaten från arbetet på att den ovilja som finns inom användbarhetsdesign att utnyttja kunskaperna från grafisk design är helt obefogad. Särskilt viktigt att utnyttja i utformningen av användargränssnittet är användarnas tidigare erfarenheter från Microsoft-miljö. Utöver detta bör systemet ges ett professionellt utseende samt färgers kommunikativa egenskaper utnyttjas.</p>