MPH / Department of Public Health / The healthcare profession has emerged as one of the professions that is mostly prone to burnout. Burnout is a major problem affecting healthcare professionals nationwide and abroad. When employees experience burnout, it becomes difficult to remain productive at work since this starts to impact negatively on their occupational functioning. Although studies have been done on burnout, very little is known about factors that influence burnout among healthcare professionals. Knowledge around the concept of burnout and accompanying risk factors is vital for early detection and intervention. The study aimed to explore on the factors that influence burnout among healthcare professionals at selected hospitals in Ehlanzeni District, South Africa. A qualitative research approach using phenomenological research design was used for the study. A sample was chosen from the target population by means of convenient sampling. The total number of participants was determined by a rapid assessment test which was used to screen burnout among the professionals. Data were collected through a semi-structured interview guide. The data collected was analyzed using thematic content analysis. The findings show that burnout is influenced by a number of different factors (workload, financial problems, emotional exhaustion, poor working relationships, lack of social support, and experience/number of years working at the hospital and personality type. In addition, most healthcare professionals are vulnerable to burnout while some are experiencing it. Also, there are currently no adequate strategies/initiatives put in place to prevent burnout. / NRF

Syftet med denna studie var att undersöka och öka kunskapen om arbetsrelaterad stress hos biståndshandläggare inom äldreomsorgen. Genom kvalitativa intervjuer med sex anställda har ett antal frågeställningar besvarats. Dessa handlar om stressens orsaker, hur stressen påverkar biståndshandläggarnas välmående och arbetskvalitet, hur stressen hanteras och vilka faktorer biståndshandläggarna anser kan reducera den upplevda stressen. Intervjumaterialet har sedan analyserats utifrån tidigare forskning kopplat till stress hos socialarbetare samt två teoretiska verktyg: krav-kontrollmodellen och copingteorin. Resultat visar på att orsaker till stress handlar om faktorer så som en okontrollerbar ärendemängd och brist på stöd från ledning. Biståndshandläggarnas hälsa påverkas på olika sätt, både psykiskt, fysiskt och kognitivt. Vidare påverkas arbetskvaliteten genom att detaljer lättare missas. Respondenternas stresshantering kännetecknas av både positiva och negativa strategier. Det kan handla om att öka strukturen, sänka de personliga kraven, arbeta övertid eller att inte söka stöd. Respondenternas egna idéer om stressreducerande faktorer visade sig handla om stöd på arbetsplatsen och att arbeta i en resursstark organisation. Vidare framkom det att respondenter kan uppleva stress som något positivt då den kombineras med en hög kontrollnivå. / The aim of this study was to examine and increase the knowledge about work related stress among social service workers within elderly care. Through qualitative interviewes with six employees, a number of questions have been answered. These are about the causes of stress, how the stress affects the employees health and quality of work, how stress is managed and which factors they believe can reduce stress. The material has been analyzed on the basis of earlier research linked to stress among social workers together with two theoretical tools: the demand-control model and the coping theory. Results show that causes of stress are factors such as lack of control in work cases and a lack of support from the management. The employees health is affected by stress in various ways, both mentally, physically and cognitively. Furthermore, the quality of work is affected by details being more easily missed. The respondents’ stress management is characterized by both positive and negative strategies. It can be about increasing the work structure, lowering personal demands, working overtime and not seeking support. The respondents’ own ideas about stress reducing factors turned out to be about support within the work place and to work in a resourceful organisation. Results also show that respondents may experience stress as something positive when it is combined with a high level of control.

Det finns överlag en brist på compassion-inriktade interventioner för vård- och omsorgspersonal. Tidigare studier tyder på att dessa interventioner ger goda resultat, men fler studier behövs. Hittills har exempelvis inga svenska studier undersökt effekter av Compassionate Mind Training (CMT) på individnivå eller med samvetsstress som utfallsmått. Studien syftade följaktligen till att undersöka om en internetbaserad CMT-kurs var en hjälpsam metod för att minska samvetsstress och arbetsrelaterad stress, samt öka självmedkänsla och professionell livskvalitet hos svensk vård- och omsorgspersonal. Studien var designad som en inomindividsstudie och utgick från en Single-Case Experimental Design (SCED), med vissa anpassningar. Totalt sex deltagare mötte inklusionskriterierna och deltog i en för- och eftermätning med självskattningsformulären Stress of Conscience Questionnaire (SCQ), Copenhagen Psychosocial Questionnaire II (COPSOQ-II), Self-Compassion Scale (SCS) och Professional Quality of Life Measure (ProQOL-5) samt fyra veckovisa mätningar under kursens gång. Slutsatsen var att CMT-kursen har varit hjälpsam i att minska samvetsstress och arbetsrelaterad stress samt i att öka självmedkänsla och professionell livskvalitet. Vidare forskning med starkare experimentell kontroll och uppföljningsmätningar behövs dock för att bekräfta resultaten. / There is overall a lack of compassion-based interventions for healthcare personnel. Previous studies suggest these interventions lead to good outcomes, however there is a need for more research. There are for example no Swedish studies that have yet examined the effect of Compassionate Mind Training (CMT) either on an individual level or with stress of conscience as outcome measure. Hence, the study aimed to evaluate whether a CMT-course is a helpful method for reducing stress of conscience and work-related stress, as well as increasing self-compassion and professional quality of life for healthcare personnel. The study had a within-subject design and used a Single-Case Experimental Design (SCED) with some adjustments. Six participants met the inclusion criteria and completed Stress of Conscience Questionnaire (SCQ), Copenhagen Psychosocial Questionnaire II (COPSOQ-II), Self-Compassion Scale (SCS) and Professional Quality of Life Scale (ProQOL-5) before and after the CMT-course in addition to four weekly questionnaires during the course. The conclusion was that CMT was helpful in reducing stress of conscience and work-related stress as well as increasing self-compassion and professional quality of life. However, research with more experimental control and follow up measurements are needed to confirm the results. / ICOP

The wrist is a body part that can be used during repetitive movements in many work environments. There is a need to measure these movements in order to notice harmful repetitive movements in advance. There are many different ways to measure these movements, such as with the use of a depth camera. The goal of this study is to determine if this can be done with high precision compared to other technologies. In order to determine this, an application was created that used several different technologies and libraries to track and pinpoint the hand’s and forearm’s location in each frame. With these locations, together with timestamps from the frames, the angular velocity of the wrist could be calculated. The recordings were made in several different test cases with factors such as background, clothes and lighting changing in each test. In order to compare the depth cameras values, a golden standard had to be set. The depth camera’s recorded values were compared to the golden standard’s recorded values by displaying the values on a graph and by calculating the root mean squared error as well as the mean absolute error. The results indicated that a depth camera can be used to measure wrist movements relatively accurately, even with more advanced movements relative to this study. The result also showed that the depth camera had problems in some test cases. / Handleden är en kroppsdel som kan användas under repetitiva rörelser i många arbetsmiljöer. Det finns ett behov av att mäta dessa rörelser för att upptäcka skadliga repetitiva rörelser i förväg. Det finns många olika sätt att mäta dessa rörelser, till exempel med hjälp av en djupkamera. Målet med denna studie är att avgöra om detta kan göras med hög precision jämfört med andra teknologier. För att avgöra detta skapades en applikation som använder flera olika teknologier och bibliotek för att spåra och lokalisera handens och underarmens position i varje bildruta. Med hjälp av dessa positioner, tillsammans med tidsstämplar från bildrutorna, kunde vinkelhastigheten för handleden beräknas. Inspelningarna gjordes i flera olika testfall där faktorer som bakgrund, kläder och belysning ändrades i varje test. För att kunna jämföra djupkamerans värden behövdes en referensstandard fastställas. Djupkamerans inspelade värden jämfördes med referensstandardens inspelade värden genom att visa värdena på en graf och beräkna rotmedelkvadratfelet samt medelabsolutfelet. Resultaten indikerade att en djupkamera kan användas för att mäta handledsrörelser relativt noggrant, även med mer avancerade rörelser i förhållande till denna studie. Resultatet visade även att djupkameran hade problem i vissa testfall.

Introduktion: Den psykiska ohälsan bland befolkningen i Sverige har ökat och särskilt på svenska arbetsplatser. Omkring 1,6 miljoner människor i Sverige upplevde år 2020 hälsoproblem som var arbetsrelaterade. Den psykisk ohälsan är även ett globalt folkhälsoproblem där närmare 301 miljoner människor levde med ångest, 280 miljoner människor med depression sedan år 2019. Att främja människors välbefinnande och att säkerställa hälsosamma liv i världen är avgörande för en hållbar utveckling. Digitaliseringen är även ett viktigt verktyg för att uppnå flera av de globala målen för hållbar utveckling. Digitala verktyg och AI-baserade tillvägagångssätt har hittat sin väg till arbetshälsopsykolog och kan stödja individer med problem som stress, ångest eller depression på arbetet. Syfte: Syftet var att undersöka applikationer av digitala verktyg och AI-användning för att minska eller förebygga arbetsrelaterad psykisk ohälsa för arbetstagare. Metod: En strukturerad litteraturstudie baserad på 10 vetenskapliga originalartiklar som inhämtats från databaserna Cinahl, Pubmed och Web of Science. Artiklarna har analyserats med en tematisk analys. Resultat: Sju teman grupperades i tre övergripande kategorier. Teman var självhantering, ökad kunskap, identifiering, användbarhet, minskning av stigmatisering, oro och engagemang. Kategorierna var potential och utveckling, användbara verktyg samt inställning. Slutsats: Resultatet visar att det kan vara fördelaktigt för arbetsplatser att satsa på insatser med digitala verktyg eller AI i syfte att minska eller förebygga arbetsrelaterad psykisk ohälsa. Den psykiska hälsan kan främjas, arbetsmiljö förbättras och inte minst kan depressionssymtom minskas och psykisk ohälsa förebyggas. / Indroduction: Mental ill health among the population in Sweden has increased and especially in Swedish workplaces. Around 1.6 million people in Sweden experienced workrelated health problems in 2020. The mental illness is also a global public health problem where nearly 301 million people lived with anxiety, 280 million people with depression since the year 2019. Promoting people's well-being and ensuring healthy lives in the world is crucial for sustainable development. Digitization is also an important tool for achieving several of the global goals for sustainable development. Digital tools and AI-based approaches have found their way into occupational health psychology and can support individuals with problems such as stress, anxiety or depression at work. Purpose: The purpose was to investigate applications of digital tools and AI use to reduce or prevent workrelated mental illness for workers. Method: A structured literature study based on 10 original scientific articles obtained from the databases Cinahl, Pubmed and Web of Science. The articles have been analyzed using a thematic analysis. Results: Seven themes were grouped into three overarching categories. The themes were self-management, increased knowledge, identification, usefulness, reduction of stigma, concern and commitment. The categories were potential and development, useful tools and attitude. Conclusion: The result shows that it can be beneficial for workplaces to invest in interventions with digital tools or AI in order to reduce or prevent work-related mental illness. Mental health can be promoted, the work environment improved and, not least, symptoms of depression can be reduced and mental illness can be prevented.

Worker fatigue has been the focus of research for many years. However, there is limited research available on the evaluation and measurement of fatigue for prolonged mentally demanding activities. The objectives of the study are (1 )to evaluate fatigue for prolonged, mentally demanding work-tasks by considering task-dependent, task-independent and personal factors, (2) to identify effective subjective and objective fatigue measures, (3) to establish a relationship between time and factors that affect fatigue (4) to develop models to predict fatigue. A total of 16 participants, eight participants with western cultural backgrounds and eight participants with eastern cultural backgrounds, currently employed in mentally demanding work-tasks (e.g., programmers, computer simulation experts, etc.) completed the study protocols. Each participant was evaluated during normal working hours in their workplace for a 4-hour test session, with a 15-minute break provided after two hours. Fatigue was evaluated using subjective questionnaires (Borg Perceived Level of Fatigue Scale and the Swedish Occupational Fatigue Index (SOFI)); and objective measures (change in resting heart rate and salivary cortisol excretion). Workload was also assessed using the NASA-TLX. Fatigue and workload scales were collected every 30 minutes, cortisol at the start and finish of each 2-hour work block, and heart rate throughout the test session. Fatigue significantly increased over time (p-value <0.0001). All measures, except cortisol hormone, returned to near baseline level following the 15-minute break (p-value <0.0001). Ethnicity was found to have limited effects on fatigue development. Poor to moderate (Rho = 0.35 to 0.75) significant correlations were observed between the subjective and objective measures. Time and fatigue load (a factor that impacts fatigue development) significantly interact to explain fatigue represented by a hyperbolic relationship. Predictive models explained a maximum of 87% of the variation in the fatigue measures. As expected, fatigue develops over time, especially when considering other factors that can impact fatigue (e.g. hours slept, hours of work), providing further evidence of the complex nature of fatigue. As the 15-minute break was found to reduce all measures of fatigue, the development of appropriate rest breaks may mitigate some of the negative consequences of fatigue.

Introduktion Arbetsrelaterad känsla av sammanhang (eng. WSOC) kan användas som en indikator för arbetstrivsel och bygger på hur anställda ser på sitt arbete utifrån hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet. Kunskapsläget gällande hur WSOC påverkar anställdas vilja att stanna hos sin arbetsgivare är begränsat. Syfte Syftet var att undersöka hur WSOC relaterar till anställdas intention att stanna kvar hos sin arbetsgivare. Metod Syfte och frågeställningar besvarades genom en kvantitativ analys baserad på en enkätundersökning bland 450 personer i den svenska Marinen. De statistiska test som genomförts är oberoende t-test och envägs-ANOVA. Resultat De som ser sig stanna kvar hos sin arbetsgivare om tre år eller inte har funderat på att lämna det senaste året har signifikant högre WSOC än de som inte ser sig stanna kvar eller har övervägt att sluta. Starkare WSOC tyder på en högre intention för värnpliktiga att ta anställning och för GSS/K att söka officersutbildning. Resultatet tyder även på ett samband mellan WSOC och balansen mellan arbete och privatliv. Slutsats Resultatet tyder på ett samband mellan ett högre WSOC och en vilja att stanna hos sin arbetsgivare. Med vetskapen om hur personalen uppfattar sin känsla av sammanhang på arbetet kan en arbetsgivare vidta åtgärder för att öka behållandegraden och även som i Försvarsmaktens fall, öka rekryteringsgraden till myndigheten. Nyckelord Arbetsrelaterad känsla av sammanhang, behålla personal, rekrytering, Försvarsmakten, balans mellan arbete och privatliv. / Introduction Work related sense of coherence (WSOC) can be used as an indicator of well-being at work and is based on how employees view their work in terms of manageability, comprehensibility and meaningfulness. Research on how WSOC affects employees’ willingness to stay with their employer is as of now limited. Aim The aim of the study was to investigate how WSOC relates to employees' intention to remain with their employer. Method The aim and sub-questions were answered through a quantitative analysis based on a survey among 450 employees in the Swedish Navy. The statistical tests carried out are independent t- test and one-way ANOVA. Results People who see themselves staying with their employer for the next three years or those who have not considered leaving in the past year have a significantly stronger WSOC than those who do not see themselves staying or have considered leaving. Stronger WSOC furthermore indicated a higher intention for conscripts to take up employment and for employed sailors to enroll for officer training. The results also indicate a relationship between WSOC and work- life balance. Conclusion The results indicated a relationship between a stronger WSOC and a willingness to stay with one's employer. With the knowledge of how the employees perceives their sense of coherence at work, an employer can take measures to increase the retention rate and also, as in the case of the Armed Forces, increase the recruitment rate. Key words Work related sense of coherence (WSOC), retention, recruitment, Armed forces, work-life balance.

Bakgrund: Alla organisationer med fler än tio anställda ska ha etablerade arbetsmiljöpolicys, arbetsgivaren ska bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete och medarbetarna ska samverka med arbetsgivaren för att skapa en god arbetsmiljö. Om en medarbetare inte har möjlighet till att arbeta inom en god arbetsmiljö riskerar denna att drabbas av utmattning och arbetsrelaterad stress. Sjukskrivningar kan komma att kosta en organisation mycket pengar, och arbetsrelaterad stress utgör den vanligaste faktorn till att en medarbetare sjukskrivs. Trots att det sedan länge är ett välkänt problem är det svårt att upptäcka signaler som kan härröra från en medarbetare som är stressad. Med anledning av att majoriteten av den tidigare forskningen som gjorts har utgått från ett ledarperspektiv, problematiseras denna studie utifrån ett medarbetarperspektiv. Syfte: Studiens syfte är att undersöka om arbetsrelaterad stress existerar hos kvinnliga medarbetare när det finns arbetsmiljöpolicys och regelverk som ska förebygga ohälsa. Genomförande: Den teoretiska referensramen som tagits fram grundas i tidigare forskning och litteratur som var relevanta inom området. Syftet var att ge kunskap för relevanta teorier och begrepp, samt skapa en förståelse för vad som tidigare har undersökts. Undersökningen genomfördes med hjälp av en kvalitativ studie i form av semistrukturerade intervjuer med tio kvinnliga medarbetare. Intervjuerna stöttades upp med en intervjuguide där frågorna som ställdes gällde medarbetarnas kunskap om arbetsmiljöpolicy, den generella arbetsmiljön, erfarenheter av arbetsrelaterad stress samt upplevelsen av individuella krav, kontroll och stöd. Slutsats: Arbetsplatsen erbjuder förutsättningar för att förhindra ohälsa genom arbetsmiljöpolicys, trots detta väljer medarbetarna att inte ta del av informationen. Utöver detta finns inget annat stöd som erbjuds av arbetsplatsen, mer än de förutsättningar som medarbetarna själva skapar för att undvika att bli stressade. Majoriteten av medarbetarna upplever att det råder höga krav, kombinerat med hög kontroll och ett bra stöd från kollegor. Det finns ett bristfälligt stöd från chefen, som främst beror på avsaknad av kunskap kring medarbetarnas arbetsuppgifter. / Background: All organisations with more than ten employees must have established work environment policies, the employer is required to conduct systematic work environment management and the employees must cooperate with the employer to achieve a good work environment. If an employee does not have the opportunity to work in a good work environment, they are at risk of exhaustion and work-related stress. Absence due to illness can cost an organisation a lot of money, and work-related stress is the most common reason for an employee to take sick leave. Although it has been a well-recognised problem for a long time, it is difficult to detect signals that may originate from a stressed employee. Given that the majority of previous research has been based on a leadership perspective, this study is problematised from an employee perspective. Purpose: The purpose of the study is to examine whether work-related stress exists among female employees when there are work environment policies and other frameworks to prevent ill health. Implementation: The theoretical framework that has been developed is based on previous research and literature that were relevant in the area of interest. The aim was to provide knowledge of relevant theories and concepts and give an insight into what has previously been researched. The research was conducted using a qualitative study in the form of semi-structured interviews with ten female employees. The interviews were supported by an interview guide where the questions that were asked concerned the employees’ knowledge of the work environment policy, the general work environment, experiences of work-related stress and the experience of individual demands, control and support. Conclusion: The organisation offers opportunities to prevent ill health through work environment policies, but despite this, the employees choose not to take part of the information. In addition to this, there is no other support offered by the workplace; instead, employees work individually to create conditions to prevent becoming stressed in the workplace. The majority of employees find that there are high demands, combined with high control and strong support from colleagues. There is a lack of support from the manager, mainly due to a failure to understand the employees’ work tasks.

No description available.

Bakgrund: I sjuksköterskans arbete ingår ofta komplexa arbetsuppgifter. I sjukhusmiljö är sjuksköterskan omvårdnadsansvarig och samordnar vården inom de olika yrkesprofessionerna. För sjuksköterskan finns det en utsatthet och exponering av olika typer av stress då de ofta arbetar i ett högt tempo och med flera arbetsuppgifter samtidigt.  Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka hur sjuksköterskor upplever arbetsrelaterad stress och hur den inverkar på omvårdnadsarbetet.Metod: Examensarbetet är utformat som en litteraturstudie. Tio kvalitativa studier valdes med hjälp av databaserna PubMed och CINAHL och utgör grunden för litteraturstudiens resultat. Datamaterialet som samlas in handlar om grundutbildade sjuksköterskors upplevelser av arbetsrelaterad stress och har analyserats genom en allmän litteraturöversikt.  Resultat: Resultatet visar att det finns flera faktorer som gör att sjuksköterskans upplevelse av arbetsrelaterad stress ökar. Efter analys av data framkom tre huvudteman och sju subteman. Resultatets tre huvudteman är hög arbetsbelastning, teamwork och coping strategier. Resultatets sju subteman är brist på personal, arbetstider/övertidsarbete, ökade krav på dokumentation, kroppsliga och mentala effekter, arbetsmiljö, otillgängliga läkare och bristande ledning. Den starkaste faktor till arbetsrelaterad stress är hög arbetsbelastning.  Slutsatser: Långvarig arbetsrelaterad stress utan tillräcklig återhämtning medför negativa skadliga effekter för sjuksköterskans hälsa. Kvalitén på omvårdnaden riskerar att minska.