Employability is a concept that is highly relevant in relation to the labor market, also more attention is brought to the subject in today's society. How students become employable and the responsibility regarding the employability of the individual has shifted over time. The purpose of this essay was to gain more knowledge regarding the subject, that is what makes students employable. Furthermore, the goal was to achieve more knowledge about which factors the students thought were the most relevant in how they experience their own employability. We also wanted to investigate how they witness how well education matched the labor market's requirements. We choose to study how students from Human Resource program experience their own employability after they graduated. The study will therefore be focusing on students that have graduated within 1-2 years to get the best possible image of how they experience their own employability after graduating. The individuals who participated in this research were from two different universities, one university who had internships included in the study plan and one university that did not. The participants were a total of 6 graduates. The empirical material was built on a qualitative method, using qualitative semi-structures interviews. The result of the study showed how the factors that make students employable are many, but the three most current factors were, personality, education and experience. The results showed a big difference in how the students with internship experience their employability after they graduated, in comparison to the students without an internship in their study plan. Also how an education is mandatory to have a chance in today's competitive labor market.

Studien har undersökt polismyndighetens organisationskultur utifrån ett genusperspektiv, där poliskvinnors upplevelser studerats. Syftet med studien är att finna förståelse för organisationskulturen inom polismyndigheten, samt hur den upplevs inverka på det kollegiala bandet och individens identitet. Syftet är även att få förståelse över poliskvinnors upplevelser av att arbeta i en mansdominerad verksamhet. Med hjälp av en kvalitativ metod har vi intervjuat sju kvinnliga respondenter som arbetar eller har arbetat i yttre tjänst inom polismyndigheten. Utifrån en abduktiv ansats användes organisationsteorier i form av organisationskultur och organisationsidentitet samt genusteorier i form av genussystemet, homosocialitet och könsmärkning. Vi tog även stöd av vetenskapliga artiklar för att besvara forskningsfrågorna. Organisationskulturen präglar arbetet utifrån ett flertal positiva aspekter, främst kopplat till samhörighet och humor. Poliskvinnorna upplevde vid första reflektion ingen påverkan på individen av att arbeta i en mansdominerad verksamhet, men vid vidare frågor och reflektioner kom flera av poliskvinnorna att berätta som specifika händelser där kön spelat roll. Det har även framkommit att utöver den formella hierarkin finns det en informell hierarki som präglas av organisationskulturen samt genus. Vid flera tillfällen under studien har det framkommit att polismyndigheten inte är en jämställd organisation. Den manliga polisnormen tycks fortfarande finnas kvar, där normativa manliga egenskaper värderas högre, vilket även präglar organisationskulturen. Därmed har vi kunnat problematisera de konsekvenser som uppkommit av poliskvinnors upplevelser av polismyndigheten i vår diskussion. Även urskilja att organisationskulturen inom polismyndigheten sitter i väggarna.

Då det finns tidigare forskning om att diskriminering på grund av etnicitet på den svenska arbetsmarknaden förekommer, så kommer denna studie att fokusera på hur etnicitet påverkar en individs anställningsbarhet och möjligheter i arbetslivet. Det som den tidigare forskningen tar upp är bland annat att språkkunskaper, namn och ursprungsland påverkar individers etablering på arbetsmarknaden negativt. Studiens syfte är att få fördjupad kunskap kring hur utrikesfödda kvinnor med en eftergymnasial utbildning uppfattar sin anställningsbarhet och integration på den svenska arbetsmarknaden. Detta studerade vi genom att använda oss av en kvalitativ metod där sex semistrukturerade intervjuer hölls med respondenterna. I denna studie framkommer det genom resultatet att alla respondenter har upplevt att etnicitet har haft en negativ påverkan på deras arbetsliv på ett eller annat sätt. I studien så konstateras det även att respondenterna även har upplevt att de har särbehandlas på grund av etnicitet i antingen arbetssökandet, under studietiden eller i arbetslivet. Det som också har framkommit är att trots olika bakgrunder så har samtliga respondenter lyckats med deras anställningsbarhet i Sverige. Resultatet har diskuterats i förhållande till tidigare forskning inom området, samt valda teorier och begrepp som har kunnat förknippas med studien. Några viktiga begrepp som finns med i studien är mångfald, stereotyper och rasifiering. De teoretiska utgångspunkter som finns med i studien är anställningsbarhet, intersektionalitet, samt de olika kapitalformerna som består av socialt, kulturell och ekonomiskt kapital. Kvinnorna arbetar inom kvinnodominerade yrken, samt bristyrken, vilket är något som har beaktats i diskussionen.

Den här studien fördjupar sig i sjuksköterskors tankar om deras position på arbetsmarknaden, profession, handlingsutrymme och relationer till andra professioner. Studien utgår från intervjuer med sju sjuksköterskor med erfarenhet från 12 till 43 år som arbetar inom hemsjukvård, sjukhus, vårdcentral samt bemanningsföretag. Studien visar på att sjuksköterskorna upplever liten grad av makt på arbetsmarknaden. Maktlösheten har sin bakgrund i att det inom sjuksköterskeyrket finns ett flertal specialiseringar, vilket skapar en stor grad av segmentering. Det försvårar sjuksköterskornas mobilisering av sina gemensamma maktresurser. Sjuksköterskornas dubbla uppdrag inom sitt yrke bidrar också till en hög grad av segmentering. En annan tendens som studien visar är att triangeln medicin, omvårdnad och erfarenhet är viktig för sjuksköterskornas tankar om sin profession, samt att relationerna med undersköterskor och läkare är viktig för sjuksköterskorna i deras profession. En viktig tendens som framträder i den här studien är sjuksköterskornas känsla av att vara utbytbara. Arbetsgivarens behov att att använda de maktresurser de förfogar över skapar en spiral där sjuksköterskorna känner sig som de endast fyller ett par skor och väljer då att byta jobb. Det gäller framför allt sjuksköterskor som jobbar på sjukhus. En tendens som framkommer är att vad som anses värdefullt vid en anställning har förändrats från fast anställning till en anställning som går att få ihop med privatliv på ett bra sätt. Studien visar också att arbetsgivaren har misslyckats med att ge sjuksköterskorna de resurser de anser sig behöva för att ta hand om patienterna på ett bra sätt. Det finns en känsla att det inte är lönt att engagera sig då de ändå inte har inflytande kring hur vården styrs.

En professionalisering och kommersialisering har skapat möjligheter för idrottsälskande atleter att försörja sig inom vissa sporter, på heltid eller deltid. Elitidrotten har dock en tendens att inte bli granskad närmare om det inte rör sig om prestations- eller idrottspsykologi. I denna studie ligger intresset i att belysa hur elitidrottare som har eller har haft elitidrotten som en arbetsplats faktiskt upplever sin tillvaro och dess livssfär. Fokus har legat på att identifiera hur elitidrottarna själva benämner att deras sociala fält ser ut, samt hur deras yrkesval har påverkat deras egen identitet. Detta förstås och tolkas genom det existenssociologiska perspektivet som har fungerat som glasögon och ramverk för hela studien och dess teorier och empiri som framkommit. En del av studien blir således även att analysera den empirin som belysts, för att förstå hur elitidrottare skapar det som existenssociologiska perspektivet kallar för meningsfullhet. Resultatet i studien har påvisat att det finns många olika aspekter som behöver tas hänsyn till för att förstå hur elitidrotten kan forma dig som person. Men en central del som varit återkommande är det överhängande prestationskrav som elitidrottare ständigt lever med. Genom detta har det visat sig att elitidrottares livssfär, identitet och meningsskapande tagit olika inriktningar. Att den ena upplevelsen inte är den andra lik.

The intent of the thesis is to automate the generation of computer numerical control (CNC) codes from geometrical computer-aided design (CAD) models. The work is carried out using two machines, the MDX 40A milling machine, and the HAAS VM3 machine. The case study is to determine the potential in automating the code generation process. The empirical findings from the research studies reveal that the manual process for programming the codes for the models pose a challenge of consuming more time using the procedures in computer-aided manufacturing and manual operations performed by a programmer. One crucial factor to meet these requirements is the productivity of the machining process. Design automation for machining is the potent tool to increase productivity in this process. The main methods used in the study to fulfill the main objective of the thesis are addressed. The programming of the code is automated for these two machines and the outcome is compared with the manual approach. The need of automating the codes is to provide better accuracy and efficiency. Further, automation is beneficial as it increases the capability to accommodate the new changes in the design of the model. The conclusion drawn from the results of the study is that the automation for code programming results in increasing the speed of the machining process by reducing time consumption. Though the approach of automating codes is carried out for two machines, the potential of this approach is that the code generation process is not dependant on the post-processor of any specific machine / <p>The Master Thesis (Master of Science degree in Mechanical Engineering)</p>

Until recently, few technologies have been applicable to increase flexibility in the manufacturers’ assembly applications, but the introduction of industrial robots in collaborative assembly applications provides such opportunities. Specifically, these collaborative assembly applications present an opportunity to, in a fenceless environment, combine the flexibility of the human with the accuracy, repeatability, and strengths of the robot while utilizing less floor space and allowing portable applications. However, despite the benefits of industrial robots in collaborative assembly applications, there are significant gaps in the literature preventing their implementation. Based on this background, the objective of this work is to support the implementation of industrial robots in collaborative assembly applications. To fulfill this objective, this work included two empirical studies; first, an interview study mapped the attributes of industrial robots in collaborative assembly applications. Second, a multiple-case study mapped the critical challenges and enabling activities when implementing these collaborative assembly applications. The studies were also combined with literature reviews aiming to fill the theoretical gaps.  The work provides an implementation process with enabling activities that can mitigate critical challenges when implementing industrial robots in collaborative assembly applications. The implementation process shows enabling activities in the three first phases: pre-study, collaborative assembly application design, and assembly installation. These enabling activities are mapped to the 7M dimensions as a way to clearly show how they can support the implementation of industrial robots in collaborative assembly applications. The implementation process contributes to filling the identified gaps in the literature and provides practitioners with activities that managers could consider when implementing collaborative robots in collaborative assembly applications. Finally, this work suggests that future research could aim to validate the implementation process in a case study or investigate further the last two phases of the process. / Hittills har få tekniker kunnat öka flexibiliteten i tillverkarnas monteringsapplikationer, men introduktion av industrirobotar i samarbetande monteringsapplikationer öppnar upp för sådana möjligheter. Specifikt så presenterar dessa samarbetande monteringsapplikationer en möjlighet att, i en staketlös miljö, kombinera människans flexibilitet med industrirobotens precision, repeterbarhet och styrka men samtidigt nyttja litet golvutrymme och tillåta bärbarhet. Emellertid, trots fördelarna med industrirobotar i samarbetande monteringsapplikationer, finns det signifikanta gap i litteraturen som förhindrar dess implementering.  Baserat på denna bakgrund är syftet med detta arbete att stödja implementeringen av industrirobotar i samarbetande monteringsapplikationer.  För att fullfölja detta syfte inkluderade detta arbete två empiriska studier. Först, en intervjustudie som kartlagde attributen för industrirobotar i samarbetande monteringsapplikationer. För det andra, en flerfallstudie som kartlagde de kritiska utmaningarna och möjliggörande aktiviteterna för implementeringen av dessa samarbetande monteringsapplikationer. Studierna kombinerades också med litteraturstudier med målet att fylla de teoretiska gapen.  Detta arbete ger en implementeringsprocess med möjliggörande aktiviteter som kan mildra de kritiska utmaningarna under implementeringen av industrirobotar i samarbetande monteringsapplikationer. Implementeringsprocessen visar möjliggörande aktiviteter i de tre första faserna; förstudie, design av samarbetande monteringsapplikationer och monteringsinstallation.  Dessa möjliggörande aktiviteter är kartlagda mot 7M dimensionerna som ett sätt att tydligt visa hur dessa kan stödja implementeringen av industrirobotar i samarbetande monteringsapplikationer. Implementeringsprocessen bidrar till att fylla de identifierade gapen i litteraturen och ger till praktiker aktiviteter som ledare kan beakta vid implementeringen av industrirobotar i samarbetande monteringsapplikationer. Slutligen, detta arbete föreslår att framtida forskning syftar att validera implementeringsprocessen genom en fallstudie eller vidare undersöka de två sista faserna av denna process.

Industrial robots are important for the competitiveness in high wages countries and during the last 10 years the number of installed robots have tripled in the world. A combination of the high demand for robots and system integration and a lack of competence makes it hard for companies to acquire the robot applications they require as well as maintain and improve them. By using easily programmable robots developing the required competence for system integration is uncomplicated, however, the tradition of buying turn-key automation has led to a lack of competence in in-house system integration. Collaborative robots are often regarded as more easily programmable than traditional robots. By performing a case study with a collaborative robot, the thesis aims to map and present the process and competencies needed to perform system integration in-house. The thesis identifies a process for system integration including education, initialization, application, design, installation and preparation, programming, evaluation, production and presents them in a final model. Further, the thesis presents project supervision, project leadership, project participation, organizational change leadership, problem-solving, process and system, programming, installation, technology, method and safety and regulation competencies as necessary for successful system integration inhouse. Finally, the steps of the process and the competencies are overlaid as to show which competencies are necessary for which process steps. The thesis provides a guide for in-house system integration not previously found in academia.

Safety, a word that can be linked and interpreted in many different ways. Personal safety, that you should feel safe in your everyday life depending on your surroundings. IT security, to protect a persons or organization's valuable assets such as information. Flight safety, the safety of flying in its various kinds. There are safety issues in almost every area you look at, but this project that you will read about in this report is about traffic safety, more specifically, the safety of working in the back of an ambulance. Imagine working as an ambulance paramedic. You and your colleague have just picked up a “Prio 1” (most critical degree), classified patient who needs urgent care. You are sitting in the back of the ambulance and will take care of the patient while your colleague is driving the car. The situation is so critical that your colleague needs to drive as quickly as possible to get to the hospital in time. Thus, you must sit tight with a seat belt in order not to risk your own safety during the ride. Around you, there are a number of components you need to care of for the patient. You cannot reach these components because of the belt that clings to the chair. What are you going to do? Do you unbutton your belt to reach the components, but risk your own safety while driving? Or do you wear the belt incorrectly, so that you use the belt, but only over the hips (for example), so that you can reach the tools? Both of these alternatives are how the majority of ambulance paramedics use the seatbelt today to be able to do their job. Either you unbutton and release yourself completely from the belt or you use it, but incorrectly to reach everything the person in question needs in the ambulance. Both actions have resulted in a big amount of injuries to the caregivers and the numbers continues to increase continuously. This project is about just that. A solution to the problem of the working environment in the back of ambulances. Further in this report you will read about how two students at Halmstad University encountered the problem, but first and foremost how they solved it. / Säkerhet, ett ord som kan kopplas och tolkas på många olika sätt. Personlig säkerhet, att man ska känna sig trygg i sin vardag beroende på omgivning. IT-säkerhet, att skydda en persons eller en organisations värdefulla tillgångar som exempelvis information. Flygsäkerhet, säkerheten vid flygning av dess olika slag. Det finns säkerhetsfrågor inom nästan varje område, men arbetet som du kommer få läsa om i denna rapport handlar om trafiksäkerhet, mer specifikt, säkerheten vid arbete bak i en ambulans.   Föreställ dig att du arbetar som ambulanssjukvårdare. Du och din kollega har precis plockat upp en “Prio 1” (mest akuta graden), klassad patient som behöver akut vård. Du sitter bak i ambulansen och ska vårda patienten medan din kollega kör bilen. Läget är så kritiskt att din kollega behöver köra så snabbt som möjligt för att hinna till sjukhuset i tid. Därmed måste du sitta fastspänd med bilbälte för att inte riskera din egen säkerhet under körningen. Runtomkring dig finns det ett antal komponenter du behöver för att vårda patienten. Du når inte dessa produkter på grund av bältet som håller fast dig i sätet. Vad gör du? Knäpper du loss bältet för att kunna nå komponenterna, men riskerar din egen säkerhet under bilfärden? Eller tar du på dig bältet på ett inkorrekt sätt, så du sitter bältad, men bara över höfterna (exempelvis), så att du kan nå verktygen?  Båda alternativen är hur majoriteten av ambulanssjukvårdare går till väga idag för att kunna utföra sitt jobb. Antingen knäpper man loss och frigör sig helt från bältet eller så använder man det, fast på ett inkorrekt sätt för att kunna nå allt personen i fråga behöver i ambulansen. Båda handlingarna har lett till flertalet skador på vårdarna och antalet fortsätter öka kontinuerligt. Arbetet handlar just om detta. En lösning på problemet med arbetsmiljön bak i ambulanser. Vidare i denna rapport kommer du få läsa om hur två studenter vid Högskolan i Halmstad kom i kontakt med problemet, men framförallt hur de fann en lösning till det.

During turning, the neck of a workpiece is ​three-lobed deformed due to the clamping pressure on the gripping jaws. While the workpiece is deformed, the machining tool will cut along a preprogrammed circular path. After removal from the chuck, the material returns to its original shape thus deforming the circular path. This means the processed part is no longer circular, as it should be. Typically, this type of problem is usually solved by changing the fixtures (jaws) or adjusting the clamping pressure. This thesis takes a different approach that is based on creating a compensated toolpath that follows the workpiece deformation. This can be a much faster and cheaper way to solve the problem and the technique can be applied to other cylindrical workpieces. The main results of this thesis are a methodology to address the deformation problem as well as suggested changes to the manufacturing process for the workpiece. This involves in particular a change from turning to milling in the last manufacturing stage involving fine machining.