Friskvård, är en del i det hälsofrämjande arbete som idag bedrivs på de flesta arbetsplatser. På Kriminalvården i Borås bedrivs friskvårdsarbetet genom ett generöst friskvårdsbidrag, flertalet friskvårdsförmåner och en lokal idrottsförening. Syftet med denna studie är att undersöka inställningen till friskvård på Kriminalvården i Borås med fokus på friskvårdens syfte, ledarskapets roll i friskvårdsarbetet och medarbetarnas delaktighet. Studien grundar sig i kvalitativa intervjuer som sedan analyserats genom tidigare forskning inom hälsofrämjande arbete samt teorin Krav-Kontroll-Stöd. Både ledningsgruppsrepresentanter och medarbetare på olika nivåer i organisationen har intervjuats. Resultatet visar på bristande delaktighet, som i studien symboliseras av en uppmärksammad vattenmaskin på arbetsplatsen. Även aspekter som bristande kommunikation, att friskvården inte sammankopplas med övrigt arbetsmiljöarbete samt att frågor om hälsofrämjande inte prioriteras i ledningsgruppen lyfts fram. Genom studien får läsaren ta del av hur hälsofrämjande arbete kan bedrivas men framför allt ges också inblick i en, för många, helt okänd arbetsmiljö bakom låsta dörrar.

Att arbeta som enhetschef inom offentlig sektor kan vara krävande på flera sätt. Verksamheten är politiskt styrd och måste vara fungerande för samhällets medborgare. Enhetscheferna har det yttersta ansvaret för sin personal, vilket kan innebära svåra situationer som ska hanteras på olika sätt, då ska HR-funktionen finnas som ett stöd. Denna uppsats syftar till att undersöka på vilket sätt enhetscheferna vill att HR-funktionen ska fungera. I uppsatsen kommer det göras en jämförelse mellan enhetschefernas förväntningar och faktiska upplevelser av HR-funktionen. Vidare undersöks också om samarbetet mellan enhetscheferna och HR-funktionen eventuellt bidrar till upplevelse av sammanhang hos enhetscheferna. Uppsatsen består av åtta kvalitativa semistrukturerade intervjuer med enhetschefer inom vård- och äldreförvaltningen i en kommunal verksamhet. Resultatet i uppsatsen visar att enhetscheferna har förväntningen att HR-ska vara lättillgängliga och kunna stötta med sin specialistkompetens inom HR-området. Det framkommer att upplevelserna av HR-funktionen är varierande beroende på vilken relation enhetscheferna har med sin HR-specialist. Uppsatsen visar att samarbetet mellan HR-funktionen och enhetscheferna är komplext och inte bidrar till upplevelser av sammanhang fullt ut.

Syftet med denna studie är att utforska hur linjechefer inom offentlig sjukvård upplever och hanterar stöd och styrning i interaktionen med stabsfunktionen HR samt hur organisatoriska omvandlingsprocesser såsom New Public Management (NPM) och HR-transformation (HRT) kan förstås utifrån ett relationellt makt- och styrningsperspektiv. Som teoretisk referensram används olika delar av Foucaults maktbegrepp och som analysverktyg styrningsteknikerna disciplinär övervakning, pastoral makt, styrningsrationalitet samt avancerad liberal styrning. För att svara på studiens forskningsfrågor genomfördes semistrukturerade intervjuer med åtta linjechefer på ett landstingdrivet sjukhus. Studiens resultat visar att de HR-områden där linjecheferna upplever HR-stödet som välfungerande är rehabilitering, arbetsrätt och svårare personalärenden. Vidare finns det bland linjecheferna en samsyn kring att rekrytering, administrativ avlastning och mer personlig interaktion, är områden där stödet kan förbättras och utvecklas. Linjecheferna upplever att styrning från HR begränsar deras arbetssituation och handlingsutrymme främst kopplat till administrativa uppgifter samt till lönesättning av nya  medarbetare. Detta  kan  förstås  genom den  detaljstyrning och  kontroll som styrningsidealet NPM och den organisatoriska förändringsprocessen HRT inneburit, och som medfört en förskjutning och förändring av det relationella maktförhållandet mellan linjechefer och stabsfunktionen HR. Den disciplinära övervakningen blir synlig i bland annat linjechefernas rädsla för att gå emot HR:s uppsatta riktlinjer, med oro för sanktioner. Den pastorala makten synliggörs genom linjechefernas sökande efter vägledning och hur HR visar sig villiga att vägleda. Genom att linjecheferna internaliserar och följer organisationens och HR:s riktlinjer, ideal och normer märks verkningarna av styrningsrationaliteten. I HR-frågor där linjecheferna upplever sig som beslutsfattare och fria att välja utifrån HR:s rekommendationer exemplifieras den avancerade liberala styrningen. Genom att applicera de olika styrningsteknikerna på studiens resultat, ser vi att stöd kan fungera som styrning och styrning kan upplevas som stöd. Den dolda styrning som uppstår i det relationella samspelet mellan linjechefer och HR synliggörs med hjälp av dessa makt- och styrningstekniker, vilket möjliggör ett nytt sätt att se på dessa fenomen i interaktionen mellan dessa aktörer.

Kvinnor är idag underrepresenterade i Sveriges ledningsgrupper och det ansvarsområdet som visat sig mest vanligt för kvinnor är professionen HR-chef. HR har under de senaste åren genomgått en förändring mot ett mer strategiskt arbete och börjat representera sitt område i ledningsgrupper. Eftersom HR inte sällan är ett kvinnodominerat yrke innebär det att de ofta träder in i en mansdominerad organisationsmiljö. Vi finner det därför relevant att undersöka hur kvinnliga HR-chefer upplever sin position i ledningsgruppen inom privat sektor med särskilt fokus på ledarskap. Vi ämnar besvara följande frågeställningar: Hur upplever de kvinnliga HR-cheferna sin position i ledningsgruppen inom privat sektor? Hur framställer de kvinnliga HR-cheferna sitt ledarskap? Undersökningen är en kvalitativ studie där valet föll på semistrukturerade intervjuer. Vi har ett urval på sex kvinnliga HR-chefer som arbetar på en mansdominerad arbetsplats och sitter med i ledningsgruppen. De teorier och den tidigare forskning som valts ut har olika utgångspunkter för att kunna bredda vår förståelse av empirin. Slutsatsen av vårt arbete blev att kvinnorna upplever att HR har en självklar roll i ledningsgruppen. Det framkom också att kvinnorna inte ser könsfördelningen i ledningsgruppen som underlig eller att det överhuvudtaget skulle vara skillnad mellan att vara man eller kvinna i deras position. Vi kan dock urskilja outtalade skillnader mellan män och kvinnor.

HR-arbetet har gått ifrån att fokuseras på personaladministration till affärsverksamheten och företagets personalpolitiska strategi. Ulrich och Brockbank ansåg att HR-arbetet kunde göras mer effektivt. De utvecklade sina tankar till ett koncept, HR-transformation, som blivit vida spritt globalt. Budskapet var att HR måste kunna affärslivets språk och perspektiv för att kunna vara värdeskapande men inte tvärtom. Verkligheten visar att planerad HR-strategi inte alltid är lika med genomförd HR-strategi. Vi har valt att förlägga vår studie till Volvo och avdelningen Group IT. Valet är främst baserat på att företagets HR-funktion genomgått en HR- transformation i samband med att konceptet var nytt. Denna studies syfte är att med utgångspunkt i teorin om HR-transformation beskriva hur en HR Business Partners roll upplevs fungera i praktiken. Vi undersöker vad det innebär det att arbeta som HR Business Partner på Volvo och vilka värden chefer respektive HR Business Partner upplever att rollen bidrar med till Volvo. Den forskning som vi redogjort för handlar om olika aktörers syn på begreppet värde och om värdeskapande HR-arbete för chefer och HR Business Partners. För att kunna svara på våra forskningsfrågor och komma närmare chefers och HR Business Partners upplevelser och tankar har vi valt att använda oss av en kvalitativ forskningsmetod. Under våra intervjuer framkom olika perspektiv på målet med HR Business Partner-rollen. Ett viktigt mål med rollen är att leverera effektivt stöd till den del av organisationen HR Business Partner supporterar och i olika frågor. Upplevelsen är att närheten till verksamheten och det operativa stödet är värdefullt. Det finns både liknande och olika syn på andra faktorer som levererar värde. Med tydligare kommunikation om värdeskapande HR skulle cheferna bättre veta vad de kan förvänta sig av sin HR Business Partner. Och vice versa. Utökad dialog och samarbete skulle indirekt ge ringar på vattnet och ge mervärde för medarbetarna Volvo Group IT.

Dagens arbetsmarknad präglas av att vara dynamisk och rörlig, vilket ställer krav på arbetsgivare att ta hand om sin personal och utforma organisationen på ett sätt som gör att medarbetare utvecklas och motiveras. Samtidigt är en av HR-funktionens stora utmaningar att hitta strategier och utforma aktiviteter för att attrahera, behålla och utveckla personal. I denna kvalitativa studie har vi utgått från en organisation och från den intervjuat både HR, chefer och medarbetare i syfte att undersöka om organisationen har en strategi för personalvård samt hur arbetet ser ut praktiskt. Vi undersöker även vad som anses vara viktigt för att medarbetare ska motiveras och trivas med både arbetsuppgifter och arbetsgivare. För att kunna besvara våra frågeställningar har två teoretiska utgångspunkter använts, krav-kontroll- och stöd- modellen samt tvåfaktorteorin. Studiens resultat visar att det inte finns några utpräglade strategier från organisationen gällande personalvård men däremot framkommer implicita tillvägagångssätt för att personalen ska trivas. Ledarskapet framhålls som den viktigaste faktorn och vi diskuterar på vilket sätt chefen ser till individen i arbetet att vårda och utveckla sina medarbetare och hur det bidrar till organisationens framgång. Gemenskap mellan kollegor och möjlighet till kompetensutveckling är ytterligare två faktorer som lyfts som centrala för att medarbetare ska vilja stanna och trivas hos sin arbetsgivare.

Hög produktkvalitet och låg tillverkningskostnad är avgörande för den ekonomiska framgången för en produkt, och för att uppnå en sådan framgång används metoden tillverkningsanpassad konstruktion (DFM). DFM är en väldigt integrativ metod och kräver ett tvärfunktionellt arbete mellan experter så som produktionstekniker, produktionsberedare och tillverkningspersonal (Ulrich & Eppinger, 2014). Volvo CE har ett kontinuerligt arbete med DFM och det utförs idag genom många iterationer och direkt kontakt mellan tillverknings- och utvecklingsavdelningen. Trots det kontinuerliga arbetet med DFM eftersöker nu avdelningen Driveline Systems Product Improvement en metod för detta arbete, eftersom att ingen metod används idag. Metoder för DFM finns beskrivna på flera olika sätt och av flera olika författare, och i detta arbete undersöks metoder av Ulrich & Eppinger (2014), Dalton et al. (2016) and O’Driscoll (2002). En standardiserad metod och ett överskådligt arbete med DFM kan skapa bättre förutsättningar för kunskapsåterföring för att se och lära från tidigare arbeten kopplat till tillverkning av produkterna. Samtidigt som en DFM-metod efterfrågas undersöks Volvos nuvarande produktutvecklingsprocess, DMAIC, på den aktuella avdelningen, som idag är anpassad till utveckling och förbättringar av befintliga artiklar. För det aktuella ärendet är orsaken att öka beläggningen och genomförandet föregås således inte av någon förbättring eller utveckling av artiklarna. Därför ska det aktuella insourcing-ärendet jämföras mot Volvos egna process. För att knyta an det aktuella ärendet till vedertagna produktutvecklingsprocesser används en teoretisk produktutvecklingsprocess, och ärendet jämförs även mot denna process. I arbetet utförs fältarbete, inklusive fallstudier och intervjuer, samt en kompletterande litteraturstudie runt metoden DFM och insourcing. I fältarbetet undersöks två externt tillverkade artiklar som två fall som väljs ut genom ett projektval, vari totalt sex artiklar ingår från början. För att genomföra projektvalet och vidare utveckling av artiklarna tillämpades i huvudsak Ullmans (2010) produktutvecklingsprocess med tillhörande metoder (relevanta för detta arbete), med något inslag av Ulrich & Eppingers (2014) process. Utifrån den eftersökta metoden för arbete med DFM, och aktuella fallstudier och processer ska följande frågor besvaras:   Hur korrelerar en insourcing-process med teoretiska produktutvecklingsprocesser och Volvos produktutvecklingsprocess? I vilka steg i insourcing-processen är det relevant att inkludera DFM?   Aspekter kopplat till tillverkningsanpassad konstruktion, och således DFM, är aspekter som påverkar tillverkningskostnaden. Vid insourcing är förädlingskostnaden och skiftgraden de mest relevanta och kanske viktigaste aspekterna, som bör adresseras redan i projektvalet. Både förädlingskostnaden och skiftgraden är aspekter som påverkar tillverkningskostnaden. Vid insourcing är det dessutom viktigt att beakta orsaker till outsourcing, som inte framgår i varken processen DMAIC eller Ullmans (2010) process. Kopplat till processerna jämfört med insourcing-ärendet så förekommer vissa skillnader mellan både Ullmans (2010) produktutvecklingsprocessen och Volvos process DMAIC, även om en del likheter också finns. / High product quality together with low manufacturing cost are vital aspects of the economic success of a product. To achieve such success the method Design for Manufacturing (DFM) is used. DFM is a highly integrative method and demands a cross-functional team consisting of experts such as production engineers, pre-process engineers and manufacturing personnel (Ulrich & Eppinger, 2014). Volvo CE has a continuous work with DFM and it is done through many iterations and direct contact between the manufacturing- and design department. Although the overall work with DFM is continuous the department Driveline Systems Product Improvement is requesting a method for this work, due to the lack of any methods used today. It is discovered that there are many different methods for DFM described by many authors, and in this thesis methods by Ulrich & Eppinger (2014), Dalton et al. (2016) and O’Driscoll (2002) are investigated. A standardized way may increase the quality of the DFM work and may help create a more holistic view. A holistic view over the work with DFM can help create better conditions for re-use of previous knowledge related to manufacturing of the parts. In addition of the requested method for DFM the current product development process used, DMAIC, is investigated. The process is today mainly used and adapted for the development and improvement of existing products. The reason of the current case studies is to increase the utilization level at the current manufacturing department, and thus no improvement or development is initially present. Therefore, the current insourcing case studies are compared to the Volvo process DMAIC. To connect the current case to established product development processes the case studies are also compared to a theoretical product development process.   Methods used within this thesis are field work, with interviews and case studies, and a complementary literature study to investigate methods and to increase the understanding of DFM and insourcing. In the field work two parts for insourcing are investigated as two case studies. The parts are initially selected through a project selection, where a total of six parts are included. To perform the selection and further development of the current case studies Ullmans (2010) design process were applied, with use of relevant methods and tools for this work. Also, some elements of the product development process according to Ulrich & Eppinger (2014) were applied. Based on the requested method for DFM and the current case studies the following research questions were raised:   How does an insourcing process correlate with theoretical design processes and with Volvo’s product development process? Where in the insourcing process is it relevant to include DFM?   Aspects of DFM are aspects that affect the manufacturing cost. When insourcing processing of parts and labour shift rate are the most relevant and important aspects and should be addressed when selecting and evaluating project. Both processing of parts and labour shift rate are aspects that affect the manufacturing cost. When insourcing it is also important to include aspects connected to outsourcing, and this fact cannot be identified in the DMAIC process nor the design process of Ullman (2010). Compared to the current insourcing case studies there are some differences between both the design process of Ullman (2010) and the Volvo process DMAIC, even if there also are some similarities.

Användningen av naturliga resurser ökar allt mer och därmed även dess knapphet. I organisationer finns det en överdriven användning av naturtillgångar då en del inte används till sitt primära syfte, vilket kan ses som en form av slöseri. Avfallsproduktion är ett område som dels utgör ett onödigt användande av naturliga resurser och samtidigt innebär kostnader för en organisation. Avfallsproduktion kan placeras in under interna kvalitetsbristkostnader som innefattar produkter med fel och brister som upptäcks vid tillverkning. Reduktion av defekta produkter och avfallsproduktion är ett överlappande områden mellan koncepten Lean och Green. Därmed blir det av stor vikt att effektivt reducera uppkomsten av felaktiga produkter och således minska sin avfallsproduktion för att uppnå en hållbar utveckling gällande miljö och ekonomi. Denna studie syftar till att undersöka vad det kan finnas för brister i en tillverkningsindustris hanterings- och dokumenteringsprocesser av producerat avfall som motverkar att det effektivt kan reduceras. Vidare är syftet att undersöka hur en lösning kan se ut som beaktar brister från två perspektiv, vilket är systemets nuvarande utformning med hänsyn till teori samt hur väl implementerat systemet är i praktiken.  Genom en fallstudie på Cloetta Sverige AB i Ljungsbro som både arbetar utefter sitt egna Lean-2020 initiativ och med hållbar miljöutveckling, har en nulägesbeskrivning av hanterings- och dokumenteringsprocesser gjorts på en av fabrikens produktionslinjer. Teorier inom avfallshantering och kvalitetsstyrning har använts för att identifiera brister i deras nuläge men även utgjort en grund till de förbättringsförslag som utformat en lösning. Funna brister och utformad lösning har sedan bidragit till slutsatser som besvarar studiens syfte och tillhörande frågeställningar. I slutsatsen konstateras de tre största bristerna som bidrar till att fallföretaget inte kan effektivt angripa sin avfallsproduktion. Dessa brister är: rapporteringssystemen är utformade på ett sätt som gör det svårt att utvinna eftersträvad information; rapporteringen genomförs felaktigt; icke lämpliga mätmetoder används för viktbestämning av producerat avfall. Förbättringsförslagen beaktar alla funna brister från de två perspektiven och lyfts fram i analys tillsammans med rekommendationer till fallföretaget för hur de kan implementeras. / Natural resources are increasingly being used and at the same time its scarcity increases. In organisations there is an excessive use of natural resources, as some are not used for their primary purpose, which can be seen as a form of waste. Production of solid waste is an area that represents unnecessary use of natural resources and at the same time entails costs for an organisation. It can be placed within internal quality deficiency costs that include defective products that are discovered during manufacturing. Reduction of defective products and solid waste is an overlap between the concepts of Lean and Green. Thus, it is of great importance to effectively reduce the occurrence of defective products and thus minimise the generation of solid waste in order to achieve a sustainable development in terms of environmental and economical concern. This study aims at investigating what deficiencies may exist in a manufacturing industry’s handling and documentation processes of produced waste, which counteracts that it can be effectively reduced. Furthermore, the purpose is to investigate how a solution can be formed taking all deficiencies into account from two perspectives, which is the system’s current design with references to theory and how well the system is implemented in practice. Through a case study at Cloetta Sweden AB in Ljungsbro, which works both on its own Lean-2020 initiative and with sustainable environmental development, a current state description of handling and documentation processes has been conducted on one of the factory’s production lines. Theories in waste and quality management have been used to identify deficiencies in their current processes, but also to form the basis of suggestions for improvement that shape a solution. Discovered deficiencies and designed solution hence contributes to a conclusion that answer the purpose of the study and its research questions. In conclusion, the three greatest deficiencies that contribute to the fact that the company cannot effectively reduce waste production are confirmed. These deficiencies are: reporting systems are designed in a way that makes it difficult to extract desired information; reporting is performed incorrectly; inappropriate measurement methods are used for weight determination of produced waste. The suggestions for improvement take all identified deficiencies into account from the two perspectives and are highlighted in analysis together with a recommendation on how they can be implemented.

För att vara konkurrenskraftig måste företag sträva efter att optimera sin produktivitet. Detta kan göras genom att använda uppföljningssystem som underlag för att eliminera produktionsförluster. I fallföretaget har det dock funnits brister i deras system som hindrar förbättringsarbete. Syftet med arbetet var att skapa förståelse hur uppföljningssystem kan tillämpas i en produktion och få förståelse för hur variationer och slöserier påverkar en verksamhet. Studien följer en struktur utefter de 4M:en Metod, människa, maskin och material Analysmodellen togs fram för att analysera uppföljningssystemet och utföra experiment med syftet att anpassa systemet för en produktionslina. Studien påvisade också att linan präglas av låg tillgänglighet vilket många gånger kan kopplas till variationer inom de 4M:en. Dessa variationer kan många gånger elimineras genom att tillämpa metoder som beskrivs inom teorikapitlet. Experimenten visade att uppföljningssystemet inte var anpassat för produktionslinan och datan kunde därav inte användas som underlag för förbättringar. Därav anpassades systemet så att det i större utsträckning gav relevant data. Denna data kunde sedan användas för att identifiera produktionsförluster.

Syftet med studien är att öka förståelsen kring hur produktionen utav betongväggar i prefabriceringsbranschen kan effektiviseras. Genom insamlande av teori, framförallt inom LEAN, och empiriskt material har information kunnat analyseras och förbättringsförslag inom ramen för förbättringsarbete, 5S och visuell styrning har belysts. Tidmätningar har gjorts för att se hur mycket tid som i dagsläget är värdeskapande och hur tid som inte är det ska hanteras.