The requirements of the automotive industry are increasing among customers and society due to environmental issues and global warming. According to the case company, requests from customers and society for verification of the environmental footprint of products are increasing. Life cycle assessment (LCA) is a common method for calculating a product's environmental footprint, from raw material extraction to disposal/recycling. However, LCA is a method that has been criticized for being time consuming. Thus, several simplified versions have been presented and tested. The authors have conducted an empirical study to understand the potential and limitations of LCA in a case company in the automobile sector. Semi-constructed interviews have been done in several parts of the case company to acquire knowledge about the production processes and current environmental work to find opportunities and challenges on where to implement the LCA in their development process. Can LCA help the case company in decision-making to reduce the ecological footprint? Findings from previous studies have shown a knowledge gap on where in a product development phase it is the most beneficial to implement the LCA methods. This thesis contributes to reducing the knowledge gap in discussing opportunities and challenges of the LCA method for electronic companies in the automobile industry by investigating having an LCA early, middle, or late in the development process. An LCA will be conducted on a product in the middle development stage at the case company to further strengthen the validity of the conclusions. The study also analyzes the limitations and potential of LCA as a decision-making tool. Moreover, in the end, the thesis summarizes the different LCA processes, and the authors explain what combination of the LCA processes they think is the best choice for the case company. These results can be helpful for other companies in the automobile industry and help them understand how the LCA method can be used in various parts of the development process.

Denna studie undersöker fördelarna, utmaningarna och etiska konsekvenserna av att använda sociala robotar i vården, som uppfattas av vårdpersonal och allmänheten. Syftet är att utvärdera acceptansen och integrationen av sociala robotar genom att ta itu med båda intressenternas problem och krav. Med fokus på robotar som Pepper och Paro, utforskar studien deras potentiella fördelar och utmaningar inom hälsovårdsmiljöer. Den undersöker också de etiska aspekter som bör vägleda deras utformning och implementering, såväl som de nödvändiga tekniska förutsättningarna för framgångsrik implementering. Resultaten pekar på fördelar såsom avlastning från administrativa uppgifter, ökad effektivitet, och förbättrad patientvård med stöd för emotionellt välbefinnande. Utmaningar inkluderar nödvändig utbildning för vårdpersonal, tekniska risker och svårigheten att helt ersätta mänsklig interaktion. Dessutom att bygga förtroende för dessa robotar genom transparent kommunikation om deras roller och begränsningar är avgörande för deras acceptans. Vi har identifierat viktiga riktlinjer för en ansvarsfull användning av sociala robotar inom vården: 1. Integritet och Dataskydd 2. Säkerhet 3. Autonomi och Delaktighet 4. Mänsklig Värdighet 5. Samtycke När det gäller funktionalitet är tillförlitlighet och användarvänlighet avgörande. Robotar bör fungera korrekt, minimera tekniska problem, för att leverera tillförlitliga resultat. Användarvänlighet, inklusive intuitiva gränssnitt, är avgörande för sömlösa interaktioner mellan vårdpersonal, patienter och robotar. Dessutom är säkerhetsaspekter avgörande för säker implementering. Att integrera robusta säkerhetsfunktioner och skydda mot cyberhot och obehörig åtkomst till patientinformation är nyckelprioriteringar. Integration med befintliga hälso- och sjukvårdsprocesser och system bör vara smidig för att minimera störningar och säkerställa kompatibilitet. Genom att ta itu med etiska, funktionella och säkerhetsaspekter kan sociala robotar effektivt sättas in i vården, förbättra patientvården och förbättra arbetsmiljön för vårdpersonal. Den här forskningen ger insikter i de potentiella fördelarna och utmaningarna med implementering av sociala robotar i vården, och informerar utvecklingen av en genomtänkt strategi för deras ansvarsfulla användning. / This study explores the benefits, challenges, and ethical consequences of using social robots in healthcare, as perceived by healthcare professionals and the general public. The aim is to assess the acceptance and integration of social robots by addressing the concerns and requirements of both stakeholders. Focusing on robots like Pepper and Paro, the study investigates their potential advantages and challenges in healthcare environments. It also examines the ethical aspects that should guide their design and implementation, as well as the necessary technical prerequisites for successful implementation. The results indicate advantages such as relief from administrative tasks, increased efficiency, and improved patient care with support for emotional well-being. Challenges include the need for training healthcare staff, technical risks, and the difficulty of fully replacing human interaction. Furthermore, building trust in these robots through transparent communication about their roles and limitations is crucial for their acceptance. We have identified key guidelines for responsible use of social robots in healthcare: 1. Privacy and Data Protection 2. Security 3. Autonomy and Participation 4. Human Dignity 5. Consent Regarding functionality, reliability and user-friendliness are critical. Robots should operate correctly, minimize technical issues, and deliver reliable results. User-friendliness, including intuitive interfaces, is essential for seamless interactions between healthcare professionals, patients, and robots. Additionally, security aspects are crucial for safe implementation. Integrating robust security features and protecting against cybersecurity threats and unauthorized access to patient information are top priorities. Integration with existing healthcare processes and systems should be smooth to minimize disruptions and ensure compatibility. By addressing ethical, functional, and security aspects, social robots can be effectively deployed in healthcare, improving patient care and enhancing the working environment for healthcare professionals. This research provides insights into the potential benefits and challenges of implementing social robots in healthcare and informs the development of a thoughtful strategy for their responsible use.

In the context of Industry 4.0, the prominence of robotics has grown significantly, leading to a pressing need for advanced monitoring techniques. This thesis explores the potential role of Mixed Reality (MR) in robot condition monitoring through an exhaustive literature review of 138 selected studies. The investigation showed prevalent methods in robot condition monitoring, such as Fault Detection and Diagnosis, Machine Learning Techniques, Signal-based Monitoring, Model-based Monitoring, and Real-time Monitoring. MR, while not yet abundant in this context, is emerging as a promising tool, especially for real-time data visualization, remote maintenance, and integration with other technologies. By visually representing data and predictions directly on the robot, MR can speed up the diagnostic process, improve safety, and promote remote collaboration. However, challenges such as integration with legacy systems, effective data management, and hardware limitations were identified. The research also observed trends, benefits, and challenges in the broader application of MR in industrial settings. While MR offers significant advantages, including enhanced visualization, improved efficiency, and cost savings, its full integration into the world of robot condition monitoring necessitates further research and iterative refinement. In essence, this thesis presents a balanced overview of the potential and challenges of MR in robot condition monitoring, setting the stage for future exploration in this burgeoning domain.

The purpose of this thesis is to provide guidelines on how to align the business strategy and digital strategy in small and medium manufacturing enterprises. The research design includes a systematic-narrative literature review in which the data was collected through systematic and narrative examination followed by a qualitative analysis to identify themes and patterns. The data was then synthesised to present the results. To get the two strategies aligned, ten key processes, referred to in the study as direct-action points, have been identified. Few supporting points are presented in addition to the primary ones because they do not directly contribute to the alignment. An assessment of the company, businessperformance and value chain; the selection of appropriate solutions; the creation of a project proposal; the division of projects into modules; the setting of short-, medium-, and long-term goals; the choice of the degree of centralisation of the changes; the creation of a diverse team; the trackingand measuring of progress; the implementation of change management mechanisms, and management support are the processes that are involved. These aid in identifying and implementing the modifications the business needs to make, which may be related to a variety of things, including but not limited to customers, marketing, suppliers, logistics, and production. As validation of the study was outside the purview of this thesis, to externally validate this study, future work would involve interviewing executives of small and medium manufacturing enterprises. Prior research has noted the significance of business and digital strategy alignment, but it has not been explored how small and medium manufacturing firms might achieve this. This study tries to close this gap and could contribute to the possible growth of SMEs. Due to the fact that SMEs employ millions of people, their expansion promotes social and economic sustainability and boosts countries’ productivity. / <p>Problem Owner: Mattias Strand</p>

Följande studie handlar om i vilken utsträckning organizational commitment har för betydelse för IT-professionella och om det har någon betydelse för mobilitetsbenägenhet. Studien har även berört bakgrundsvariablerna ålder och position och vad det har för betydelse för organizational commitment och mobilitetsbenägenhet. Studien uppkom för att förse aktörer inom IT-sektorn med relevant data för att förstå hur organizational commitment förhåller sig till mobilitetsbenägenhet. Datan samlades in med hjälp av en enkät som distribuerades på sociala medier. Resultatet analyserades genom medelvärdesanalys samt multipel OLS-regressionsanalys där det framgick att IT-professionella har lågt organizational commitment och hög mobilitetsbenägenhet samt att ålder och position inte har en betydelse för dessa attityder. Trots att resultat visade på en låg commitment och en hög mobilitetsbenägenhet visade en regressionsanalys att det finns ett signifikant samband mellan affective commitment och mobilitetsbenägenhet. Sambandet indikerar på att högre grad av affective commitment innebär en lägre grad av mobilitetsbenägenhet. Detta samband är ett av nyckelresultaten av studien.

The PLENUM group, formed by researchers and developers of XR methods, aims to develop functions and spaces in virtual reality to improve the design environment. In the field of design reviews, although design reviews are now increasingly being conducted digitally, teams are still reliant on video conferencing software, as currently no dedicated tools are available. Due to the unique nature of design reviews, current solutions are inadequate. Therefore, this project aims to create a virtual design review space for collaborative design reviews. It will also be defined in this project a guideline for realising virtual design review spaces. Initially, a literature study was carried out to understand the concepts of design review, virtual reality and virtual spaces, among others. User and empirical studies were conducted to gather information on user feedback and further define the requirements. Based on the gathered information, concepts were generated and subsequently transferred to Blender. The implementation and testing was carried out in Unreal engine through the screen, keyboard and mouse, as well as through the virtual reality glasses Metaquest 2 from Oculus.

The rapid advancements in Robotics and Mixed Reality (MR) have opened new avenues for intuitive human-robot interaction. In this thesis, an intuitive and accessible robot grasping application is developed using MR to enable programming using the operator’s hand movements, reducing the technical complexity associated with traditional programming. The developed application leverages the strengths of MR to provide users with an immersive and intuitive environment. It includes powerful tools such as QR code recognition for quick deployment of virtual objects or the utilization of a Virtual Station that can be placed at any desired location, allowing remote and safe control of the robot. Three modes have been implemented, including manual target placing and thorough editing of its properties, path recording of the user's hand trajectory, and real-time replication of the operator's hand movements by the robot.  To assess the effectiveness and intuitiveness of the developed application, a series of user tests are presented. These evaluations include user feedback and task completion time compared to traditional programming methods, which provide valuable insights into the application's usability, efficiency, and user satisfaction. The intuitiveness of the developed application democratizes robot programming, expanding accessibility to a wider range of users, including inexperienced operators and students. / <p>Det finns övrigt digitalt material (t.ex. film-, bild- eller ljudfiler) eller modeller/artefakter tillhörande examensarbetet som ska skickas till arkivet.</p><p>There are other digital material (eg film, image or audio files) or models/artifacts that belongs to the thesis and need to be archived.</p><p>Utbytesstudenter</p>

Syfte – Att undersöka vad den potentiella effekten skulle bli av att byta arbetssätt från det traditionella arbetssättet till det agila arbetssättet. Studien kommer även undersöka framgångsfaktorer med arbetssätten samt hur det agila arbetssättet bör implementeras.För att besvara studiens syfte har det brutits ner i två frågeställningar: 1. Vilka framgångsfaktorer har ett traditionellt arbetssätt jämfört med ett agilt arbetssätt? 2. Hur bör ett agilt arbetssätt implementeras? Metod – För att kunna besvara studiens frågeställningar utfördes en fallstudie vilken består av en kvalitativ datainsamling. I studien användes olika datainsamlingstekniker, intervjuer, dokumentstudie och observationer. Intervjuer genomfördes med flera respondenter på företaget, den insamlade empirin jämfördes vidare med den befintliga teorin. En kartläggning av projektledningsflödet utfördes utifrån observationer och den insamlade empirin från intervjuerna. Dokumentstudien innebar en ökad förståelse kring flödet. Resultat – Studien pekar på att fallföretaget inte är i behov av en fullständig omstrukturering utan skulle influeras positivt genom att implementera delar av det agila arbetssättet. Genom att eliminera processer vilka inte är värdeskapande skulle det öka effektiviteten. Faktorer likt typ av projekt samt delaktigheten ligger till grund för val av arbetssätt. Val av ett arbetssätt behöver inte innebära att delar från andra arbetssätt inte får tas i anspråk. I stället är en hybridlösning av arbetssätten mest fördelaktigt för somliga verksamheter för att uppnå optimal effektivitet. Implikationer – Studiens resultat ökar en förståelse till Lean samt ämnar ge kunskap kring projektledning och de olika arbetssätten. Med hjälp av Lean kan företag reducera slöserier samt hitta effektivare planeringar. Studien kan användas vid förbättringsarbete inom projektledning, där det inte finns en självklarhet i arbetssätt och projektmodell. Resultatet bidrar vidare med vilka viktiga faktorer att ta hänsyn till vid byte av arbetssätt inom projektledning. I studien har olika faktorer identifierats i de olika aktiviteterna med hjälp av Lean. Begränsningar – Studien utgår från ett fallföretags problematik vilket påverkar studiens generaliserbarhet då projektledning varierar mellan olika verksamheter. Med tanke på de begränsade resurserna samt studiens storlek blir resultatet begränsat. Om studien varit större och inkluderat fler resurser hade en mer omfattande datainsamling möjliggjorts vilket förbättrat studiens resultat. Nyckelord – Agilt arbetssätt, Implementation, Lean, Projektledning, Projektmodell och Traditionellt arbetssätt. / Purpose – To investigate what the potential effect would be of changing the way of working from the traditional way of working to the agile way of working. The study will also investigate success factors with the working methods and how the agile working method should be implemented. To achieve the purpose, two research questions have been formulated: 1. What success factors does a traditional way of working have compared to an agile way of working? 2. How should an agile working method be implemented? Method – To be able to answer the study's research questions, a case study was performed and consists of a qualitative data collection. In the study, various data collection techniques were used to collect data. Interviews, document study and observations were used. Interviews were conducted with several respondents at the company, the collected empirical data was further compared with the existing theory. A mapping of the project management was carried out based on observations and the collected empirical data from the interviews. Furthermore, a document study was performed to increase the understanding of the business. Findings – The study points out that the case company is not in need of a complete restructuring but would be positively influenced by implementing parts of the agile way of working. By eliminating processes that do not add value, it would increase efficiency. Factors such as the type of project and who will be involved are the basis for choosing a working method. Choosing a working method does not have to mean that parts from other working methods may not be used. Instead, a hybrid solution of the working methods is most beneficial for some businesses to achieve optimal efficiency. Implications – The results of the study increase an understanding of Lean and aim to provide knowledge about being applied to project management and the different working methods. Using Lean, companies can reduce waste and find more efficient planning. The study can be used for improvement work in project management, there is an obviousness in which working method and project model that is used. The result further contributes with which factors that are important to consider when changing working method within project management. In the study, various factors have been identified in the various activities using Lean. Limitations – The study is based about a case company, which affects the generalizability of the study, as project management varies between different businesses. Considering the limited resources and the size of the study, it also gives a limited result. If the study had been larger and included more resources, a more extensive data collection would have been possible and should have improved the study's results. Keywords – Agile way of working, Implementation, Lean, Project management, Project model and Traditional way of working.

Repetitive, strenuous and heavy lifting are working conditions many companies have a hard time to eliminate. Such is the case for the textile company, AB Ludvig Svensson. A big part of the production at the factory is unpacking, loading, unloading and just moving lots of rolls of yarn daily. In a single day, workers can expect to move a few thousand rolls of yarn. This has a highly detrimental efect on the bodies of the individuals performing these tasks and will contribute to a lower standard of living for the operators. To combat this, AB Ludvig Svensson is looking to implement the relatively new technology of collaborative robots, also known as cobots. These robots are designed to be easy to program, user-friendly, safe to operate around, and more cost-efective to implement than traditional robots. The goal of this thesis is to evaluate if a cobot, mainly the UR10e, can be used to perform the pick and place operations that AB Ludvig Svensson has in its production line. By collecting current-day data and running tests with a cobot, information could be gathered and used in simulation software. Doing this allowed AB Ludvig Svensson to see the changes in production output before implementing them. In addition, by performing ergonomic evaluations, the possible health benefts could be observed as well. Test results show that cobots are well suited for AB Ludvig Svenssons production and the material they handle. The biggest hurdle for AB Ludvig Svensson before implementing a cobot will be to standardize the large variety of racks, carriers and pipes that is being used in their production today. / Repetitiva, ansträngande och tunga lyft är arbetsförhållanden som många företag kämpar hårt för att bli av med, och det gäller även textilföretaget AB Ludvig Svensson. En betydande del av LS:s produktion innebär att packa upp, sätta upp, samt ta ner och fytta stora mängder av garnrullar dagligen. För närvarande utförs dessa uppgifter av mänsklig arbetskraft, och på en enda dag kan arbetarna förvänta sig att fytta tusentals rullar garn. Detta har en negativ efekt på de personer som utför arbetet och kommer sannolikt att bidra till en sämre levnadsstandard för operatörerna senare i livet. För att bekämpa detta vill AB Ludvig Svensson implementera den ganska nya tekniken, kollaborativa robotar, även känd som cobots. Dessa är robotarmar som ska vara enkla att programmera, lätta att använda, säkra att vara i närheten av medan de fungerar och billigare att implementera än traditionella robotar. Målet med detta examensarbete är att utvärdera om en cobot, främst UR10e, kan användas för att utföra de plocknings-och placerings operationer som AB Ludvig Svensson har i sin produktionslinje. Genom att samla in aktuell data och utföra tester med en cobot kunde information samlas in och användas i simuleringsprogramvara. Genom att göra detta kunde AB Ludvig Svensson se förändringarna i produktionen innan de implementerades. Dessutom, genom att utföra ergonomiska utvärderingar, kunde de potentiella hälsofördelarna observeras. Tester visar att cobots är väl lämpade för AB Ludvig svenssons produktion och det material de hanterar. Det största hindret för AB Ludvig Svensson innan man kan implementera en cobot kommer att vara att standardisera det stora variationerna av ställ, transportmetoder och pipor som idag används i deras produktion.

Digitalisering och IT-teknik har fått en avgörande roll i dagens organisationer. Idag sker arbetet genom datorer och system, och anställda är inte lika beroende av tid och plats i sitt arbete. Det förekommer flera studier angående hur digitalisering riskerar att göra individen alltmer isolerad från kollegor: Detta tenderar att leda till att den individuella utvecklingen kommer hämmas och den sociala interaktionen med andra människor försvinner. Uppsatsen intresserar sig av att ta reda på hur digitaliseringen har förändrat HR-medarbetares arbete då arbetet från början var ett socialt inriktat arbete på humanistiska grunder. Vidare är det av relevans att ta reda på hur HR-medarbetare upplever att de sociala relationerna har förändrats i takt med digitaliseringen. Den teoretiska referensramen utgår från Antonovskys teori om KASAM, Karaseks krav-kontrollmodell samt Johnssons vidareutveckling av krav-kontrollmodellen där socialt stöd lagts till. Studien har genomförts genom en kvalitativ metod där sex HR medarbetare, som arbetat i minst 15 år inom yrket, har intervjuats. Vid analysen användes meningskoncentrering och färgmarkering på den insamlade empirin för att finna teman som är relevanta förstudiens frågeställningar. I resultatet presenteras empirin från intervjuerna samt citat under utvalda teman som framkom under transkriberingen och kodningen. I diskussionen kopplas empirin till tidigare forskning och teorier genom ett induktivt synsätt. Avslutningsvis presenteras de slutsatser som framkommit under studiens gång. Empirin tillsammans med tidigare forskning och teori påvisar att digitaliseringen har haft en positiv inverkan i HR-medarbetares arbete genom att ha gjort arbetet mer tidseffektivt och rättssäkert. En negativ effekt som digitaliseringen har medfört är att de sociala relationerna har blivit hämmade, då man tenderar att försvaga relationerna med de kollegor som man vanligtvis inte delar arbetsuppgifter med.