I Sverige idag finns det elever som tycker att matematikundervisningen i skolan är tråkig och svår trots att skolans undervisning ska innehålla olika arbetsformer och upplevas som lustfylld av eleverna. Det finns forskning som pekar mot att en kombination av matematisk problemlösning och skapande arbete väcker intresse och motivation hos eleverna. Studiens syfte har varit att ta reda på hur matematisk problemlösning och skapande arbete kan kombineras samt visa på vad denna kombination bidrar med till yngre elevers relation till matematik. Studien är en systematiskt utförd litteraturstudie med resultat hämtat ur tidigare publicerad forskning. Resultatet visar att matematisk problemlösning och skapande arbete med fördel kan kombineras på olika sätt med positiva effekter på eleverna relation till matematik då deras intresse och motivation stärks och deras inställning till matematik förändras. Resultatet visar också att detta arbetssätt bidrar till en ökad möjlighet för individanpassning. Dock skapar arbetssättet oro och prestationsångest hos vissa elever då de inte vet vad som förväntas av dem. Skapande arbete och matematisk problemlösning kan med fördel kombineras på många olika sätt men det passar inte alla. / <p>Matematik</p>

Syftet med litteraturstudien är att undersöka hur arbete med sång, rim och ramsor kan främja yngre elevers språkutveckling i engelska som främmande språk. Detta görs genom att fokusera på främjandet av barns språkinlärning, hur lärare bör arbeta med sång, rim och ramsor inom engelska som främmande språk, samt lärares attityder till ett sådant arbetssätt. Arbetet genomfördes som en systematisk litteraturstudie innehållande en bakgrund med relevant teori, samt analys av fem vetenskapliga studier rörande ämnet. Dessa gav möjlighet till en bred bild av området, då länder och perspektiv varierade. Studierna valdes ut genom sökning i databaser efter relevans och tillförlitlighet. I studiernas resultat framgick att majoriteten av tillfrågade lärare och elever var positivt inställda till arbete med sång och ramsor i engelskundervisning, och den språkutveckling dessa metoder innebar. Genom arbete med läraren som förebild motiverades eleverna. Dock fanns en avsaknad av material och kunskap för att kunna genomföra och bedöma undervisning innehållande sång och ramsor. En avsaknad av rim i de studier som analyserats berörs även i studien, likaså en brist på svenska studier. Sammanfattningsvis verkar sång och ramsor enligt de granskade studierna ha ett värde i engelskundervisning. Dock finns det behov av mer forskning och kunskap för att få starkare underlag för användning av dessa metoder i undervisning.

Abstract The intension with this paper was to describe the understanding students in third grade had about mathematics and how these students, based on their previous mathematics experiences, apprehend the coming national tests in mathematics. After the test period the student was interviewed on how they experienced their participation in the test. The choice of method was the qualitative case study where the data was collected from interviews and observations. In the result that was found, the interviewed students described mathematics as counting. Students preferred easy math work and to solve routine tasks in math books instead of more demanding work. The students could not see mathematics as something they needed or used in daily life but they thought that as an adult, they would most likely need to count. Students were uncertain of what the national test was and an anxious mood prevailed before the tests. After the tests, the students thought the tests had been much more difficult than they expected. The overall conclusion for this paper is the discrepancy between policy documents relating to the subject of mathematics and the students perception and that students have apparently a little knowledge of the national tests before the test period despite the fact that the teacher had explained what it was.

Syftet med vår litteraturstudie är att belysa vilka positiva effekter lärarens högläsning i samband med diskussioner kring texten har för eleverna. Studien är inriktad mot yngre elever från förskolan upp till tredje klass. Vetenskapliga forskningsartiklar har samlats in genom sökning i databaser och sammanställts i en kvalitativ litteraturstudie. De vetenskapliga studierna har sedan tolkats, analyserats och tematiserats efter deras resultat. Till sist valdes 13studier ut som vi har baserat vårt resultat på. Vi kom fram till att lärarens interaktiva högläsning bidrar till ökad utveckling av elevernas ordförråd och förståelse. Det bidrar även till ett tryggare klassrumsklimat där alla elever vågar dela med sig avsina personliga erfarenheter och åsikter. För att dessa positiva effekter ska uppnås krävs en noggrann planering av läraren där bokval och förhandsgranskning är av stor betydelse. Det viktigaste är dock att läraren för någon form av diskussioner kring texten med eleverna, för utan diskussioner sker ingen större kunskapsutveckling. Vår slutsats är att högläsning är mer än bara en mysig fruktstund. Genom att läsa och diskutera texter tillsammans blir högläsningen ett bra verktyg för undervisningen, där eleverna bland annat kan utveckla sin förståelse och sitt ordförråd.

Under sommaren 2008 infördes en ny reform i svensk grundskola. Den innebar att alla elever skulle få skriftliga omdömen i samtliga ämnen som de undervisades i. Reformen gav lärare ett utökat och delvis nytt uppdrag vad gällde att bedöma och skriftligt dokumentera elevers kunskaper i samtliga skolämnen. Tidigare studier om bedömning har företrädesvis fokuserats mot de årskurser där betyg ges, från mellanstadiet och upp till gymnasiet. Den här uppsatsen handlar om hur lärare till våra yngsta elever i grundskolan, de som går i åk 1-3, beskriver sitt arbete med kunskapsbedömningen. Studiens syfte är att bidra med ökade kunskaper om lärares kunskapsbedömning av yngre elevers lärande. Uppsatsens empiriska data kommer från åtta stycken kvalitativa ostrukturerade intervjuer med lärare. Intervjuerna genomfördes tre år efter införandet av de skriftliga omdömena. Analysarbetet är inspirerat av Kvale och Brinkmanns (2010) kategorisering där arbetet med datamaterialet bestått i att analysera likheter, skillnader, reducera, strukturera och finna olika kategorier. Det framkommer att de yngre elevernas lärare kopplar begreppet bedömning till betyg och sortering. Min analys visar att lärarna kan beskrivas som kunskapsletare eller kunskapssamlare som båda strävar efter att finna elevers kunskaper för att få bedömningsunderlag, men på olika vis. Det framgår att det finns en osäkerhet hos lärarna beträffande kunskapsbedömningsuppdraget, vad som förväntas av dem och vad det innebär i praktiken. Men också vilka konsekvenser uppdraget får för eleven och dem själva. Det är inte självklart, ses i studiens resultat, att bedömningsuppdraget i teori och praktik går hand i hand.

Syftet med denna studie är att undersöka hur två förlagsutgivna läromedel för ämnet engelska i Sverige bidrar till att stimulera elevers muntliga kommunikativa förmåga, samt hur de två läromedlen förhåller sig till varandra utifrån denna aspekt. En enkätundersökning ligger till grund för vår litteraturstudie, där fokus har varit att bilda oss en uppfattning om vilka förlagsutgivna läromedel i ämnet engelska som förekommer för årskurserna 1-3. Dessa läromedel visade sig vara Magic! 3 och Learn English. I vår granskning av dessa två läromedel har vi valt att utgå från de tre aspekterna social interaktion, engelska som ett dominerande språk samt förekomst avsånger och ramsor, eftersom forskning visat att dessa aspekter är viktiga förutsättningar för utvecklandet av unga elevers muntliga kommunikativa förmåga. Resultatet visar att båda läromedlen innehåller parövningar som enda uttalatinteraktiva aktiviteter. Ett annat resultat är att det svenska språket förekommer i instruktioner och översättningar i Magic! 3 men inte i Learn English, och ett tredjeatt båda läromedlen saknar tillhörande rörelser i samband med sånger och ramsor. Inte desto mindre är en av de slutsatser som vi dragit utifrån detta är att även deläromedelsdelar som inte uppenbart är interaktiva aktiviteter ändå kan användas i ett muntligt kommunikationsfrämjande syfte, genom att de sätts i ett interaktivt sammanhang. En annan slutsats vi har dragit är att Magic! 3 inte är uppbyggt i enlighet med forskningen, gällande användandet av svenska översättningar. Vi kan även dra slutsatsen att läromedlen bör vidareutvecklas gällande olika metoder för språklig input, exempelvis tillhörande rörelser till de inkluderade sångerna och ramsorna.

Undersökningens syfte var att öka vår kunskap om hur elever, i åldern 6-9 år, spontant beskriver materieuppbyggnad i fast och flytande form samt vad som händer då fast materia löses i flytande materia. Detta för att vi som pedagoger skall kunna stödja elevers naturvetenskapliga begreppsutveckling. Vi använde oss av enskilda kvalitativa intervjuer för att få svar på våra frågeställningar. Eleverna fick beskriva hur materia i deras vardagsmiljö är uppbyggd och vad som händer när fast materia ska lösas i flytande materia. Deras svar var till 90 % av ett makroskopiskt, kontinuerligt perspektiv. Den materia, i olika tillstånd eller konsistenser, som eleverna har erfarenhet av i vardagen beskrevs i mindre kontinuerliga delar. Elevers spontana föreställning om materia är inte generaliserad, utan måste bearbetas kontinuerligt under hela skoltiden. / Undersökningens syfte var att öka vår kunskap om hur elever, i åldern 6-9 år, spontant beskriver materieuppbyggnad i fast och flytande form samt vad som händer då fast materia löses i flytande materia. Detta för att vi som pedagoger skall kunna stödja elevers naturvetenskapliga begreppsutveckling. Vi använde oss av enskilda kvalitativa intervjuer för att få svar på våra frågeställningar. Eleverna fick beskriva hur materia i deras vardagsmiljö är uppbyggd och vad som händer när fast materia ska lösas i flytande materia. Deras svar var till 90 % av ett makroskopiskt, kontinuerligt perspektiv. Den materia, i olika tillstånd eller konsistenser, som eleverna har erfarenhet av i vardagen beskrevs i mindre kontinuerliga delar. Elevers spontana föreställning om materia är inte generaliserad, utan måste bearbetas kontinuerligt under hela skoltiden.

Vi tycker det här ämnet är viktigt och passar bra in i vår verksamhetsförlagda tid och i vår utbildning som en framtida lärare. Det är viktigt att vi redan i tidig ålder försöker informera våra elever att vi alla som lever i detta samhälle har fler likheter än olikheter och genom att tala kring detta så kan man få bort begreppen vi och de. Rasism är byggd på fördomar, därför tycker vi det är viktigt att man börjar tala kring religion redan tidigt i åldrarna. Vi anser att genom att vi diskuterar olika religioner i klassrummen så skapar eleverna förståelse till dessa religioner, denna förståelse kan vara väldig väsentlig för dem i deras vuxenliv. I detta arbete försöker vi få fram vad elever anser om religion, vad som intresserar dem. Detta gör vi med hjälp av enkäter, vi har valt två olika skolor som skiljer sig både var de ligger och hur mångkulturell skolorna är. Genom enkäterna så tänkte vi försöka få fram likheter och skillnader mellan de. Vi försöker också få fram hur olika lärare arbetar inom religion och hur de försöker integrera det i undervisningen. För att få fram detta resultat har vi valt att användas av intervjuer, där vi har intervjuat lärare på två olika skolor.

Denna undersökning gäller sex- och åttaåringars föreställningar kring begreppet luft. Jag har undersökt några av de föreställningar som finns hos barn före och efter experimentcentrerad undervisning samt hur föreställningarna påverkas under experimentens gång. För att få fram föreställningarna har både intervjuer och observationer genomförts med barnen som har varit tio till antalet. Resultatet visar att barnen både under intervjuerna och experimenten tar luft som något givet och de är säkra på dess existens. När barnen själva associerar kring luft framkommer det att de tänker på sådant som moln, vinden när det blåser, eller vindens egenskaper och inte bara till att vi behöver luften när vi andas. Skillnaderna mellan sexåringar och åttaåringar är små.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare använder sig av estetiska lärprocesser inom de samhällsorienterade ämnena på lågstadiet. För att uppnå syftet användes en kvalitativ forskningsansats i form av semistrukturerade intervjuer med fyra lågstadielärare. Den kvalitativa forskningsansatsen kompletterades med hjälp av en kvantitativ forskningsansats i form av enkätsvar från 98 elever. Den empiriska datan analyserades därefter med hjälp av det sociokulturella perspektivet. Resultatet visade att lärarna främst integrerar de estetiska lärprocesser de är bekväma med och enligt egen uppfattning bäst svarar mot elevernas kunskapsmål inom de samhällsorienterade ämnena. Det fanns även utmaningar i att inkludera estetiska lärprocesser i form av bristande kompetensutveckling och uteblivet material på skolorna.