Boklund, Nina & Finnman, Ann-Sofie. (2007). En undersökning om läsvanor och läskultur på yrkesförberedande program – ur ett sociokulturellt perspektiv. (A study about pupils reading habits on vocational courses). Skolutveckling och ledarskap, Lärarutbildningen 60p, Malmö Högskola.Syftet med vårt examensarbete är att det dels ska ge en bild av hur det förhåller sig med läslusten på några yrkesförberedande program, dels att det ska ge en ökad förståelse för hur lärare och elever tillsammans kan arbeta utvecklande och lustfyllt med skönlitteratur. För att kunna besvara syftet har vi valt att intervjua elever och lärare på några yrkesförberedande program. I vår undersökning använder vi oss av en metod som kallas fokusgrupper, eftersom den ofta är inriktad på ett speciellt tema eller ämnesområde. Som teoretisk referensram har vi valt att använda den sociokulturella teorin. Sammanfattningsvis pekar resultatet i vår underökning på att det finns en relativt positiv inställning till att läsa skönlitteratur i skolan samt att man kan arbeta lustfyllt och utvecklande om man utgår ifrån elevernas behov och önskemål. / The aim of our thesis is to give a picture of the reading habits on some vocational courses as well as lead to better understanding between students and teachers on how to work with literature in a stimulating way.

Syftet är att undersöka intresset för komplettering av gymnasiebetyget för de yrkesförberedande programen med ett sammanfattande omdömesbetyg baserat på personliga,teoretiska och yrkesmässiga egenskaper/kunskaper.

Syftet med studien är att försöka förstå hur vi kan lära ut, och vad som påverkar lärandet av praktiska handgrepp vid automationsutbildningen på gymnasieskolans el-program. Följande fråga ställs, vilka uppfattningar om lärande har en grupp lärare på gymnasieskolans el-program?Inlärningsteorier har förekommit i alla tider och resultaten vid våra gymnasieskolor sägs bli sämre och sämre. Varför då? Beror det på undervisningen, eller kan det vara så att eleverna har tappat stinget? Min förhoppning var att hitta en lämplig inlärningsmetod att använda vid praktisk utbildning vid elprogrammet.Studien är kvalitativ i sin utformning med en fokusgruppsundersökning i ett lärarlag som bas och en litteraturstudie som komplement och bekräftelse till undersökningen.Slutligen diskuteras resultatet som pekar på anpassning av undervisning till gruppen snarare än att använda sig av en speciell metod.

Detta arbete kommer att handla om ungdomar i årskurs nio och hur de förberett sig inför gymnasievalet. Syftet med arbetet är att se vilka kopplingar som finns mellan prao och val av gymnasieprogram. Respondenterna har gjort sina gymnasieval och har i första hand valt ett yrkesförberedande program. De tjänstemän som har ställt upp på intervjuer har arbetar med prao på olika sätt. Genom semistrukturerade intervjuer som spelats in har vi samlat in data. De teorier som arbetet bygger på är careership-teorin, happenstance learning theory och cognitiv information processing theory. Det som arbetet kommer fram till är vilka kopplingar som kan länkas mellan prao och gymnasieval, som intressen och drömmar. Andra faktorer som har påverkat respondenternas val är till exempel familj och vänner. Det visar sig också att respondenterna ser prao som ett viktigt och roligt inslag i skolgången. Prao låter även elever att reflektera över yrken och hur dessa passar de eller ej. / This thesis will investigate how adolescents in the ninth grade have prepared themselves for the upper secondary school choice. The purpose with this thesis is to see couplings between practical work-experience and upper secondary school programs. The respondents already done their choices and their first choice is vocational programs. The officials that we interviewed has been working with practical working orientation in different ways. We have collected data through semi-structured interviews that has been recorded. The theories we use in the thesis are the careership-theory, happenstance learning theory and cognitive information processing theory. The main results show that the couplings between practical work-experience and upper-secondary school choices are for example interests and dreams about the future. Other factors that have affected the respondents are their friends and family. The respondents also think that practical work-experience is an important and fun element of schooling. Practical work-experience also creates the possibility to try out a profession and then the respondents easier can choose if the profession fits them or not.

Portfolio Är portfolio en möjlig metod på yrkesförberedande gymnasieprogram? / Portfolio Is portfolio use of vocational training in upper secondary schoola possible method?

Forskning visar hur svenskämnet genom historien påverkats av tre olika traditioner : svenska som litteraturhistoriskt bildningsämne, svenska som färdighetsämne och svenska som erfarenhetspedagogiskt ämne. Svenska som litteraturhistoriskt bildningsämne har varit mer representerat på gymnasieskolans studieförberedande program och svenska som färdighetsämne mer representerat på yrkesförberedande program. Således har innehållet i skrivundervisningen inom samma svenskämne inte varit jämlikt och möjligheterna eleverna fått varit vitt skilda, vilket kan ses som problematiskt både ur ett demokratiskt och ett pedagogiskt perspektiv. Syftet med den här litteraturstudien var att utifrån forskning undersöka vilka förutsättningar som eleverna på studie- samt yrkesförberedande gymnasieprogram får för skrivande inom svenskämnet. Frågeställningarna i studien relaterar till skrivundervisningens utformning, samt vilka hinder och möjligheter som finns för skrivande på studie samt yrkesförberedande gymnasieprogram.

Denna studie syftar till att undersöka hur litteraturvalen ser ut på de respektive programmen utifrån en del av läroplanens direktiv. Studien undersöker också hur likvärdigheten i urvalet av litteratur på gymnasieskolans olika program ser ut utifrån läroplanens värdegrunds perspektiv. För att besvara syftet har studien dels utgått från frågan om vilken litteratur som är mest prioriterad med koppling till läroplanen, dels vilka anpassningar lärare gör i sina litteraturval kopplat till elevernas förutsättningar och behov. Resultaten i denna studie visar att respondenterna prioriterar olika aspekter av det centrala innehållet, där val av litteratur från olika tider och kulturer dominerar. Respondenterna uppfattar att elever på studieförberedande program har större behov av komplex litteratur för vidare studier och är mer vana vid läsning jämfört med elever på yrkesförberedande program. Lärarna anpassar litteraturen efter elevernas behov och förutsättningar, med hänsyn till läsvanor, intressen och framtida yrkesliv. De tar också hänsyn till elevernas motivation och strävar efter likvärdighet i urvalet av litteratur mellan olika programinriktningar för att främja en rättvis utbildning.

Detta är en kvalitativ studie där sex legitimerade samhällskunskapslärare i gymnaiset intervjuats. Intervjuerna har genomförts i Sverige, uppdelat mellan två olika kommuner och detta för att kunna få in fler deltagare till studien. Syftet med studien har varit att både undersöka och analysera hur de intervjuade legitimerade samhällskunskapslärarna betonar demokrati. Även hur de arbetar med demokrati i undervisningen beroende på inriktning i gymnasiet. Studien undersökte de likheter och skillnader som finns mellan hur lärarna väljer att lägga upp demokratiundervisning i yrkes- och högskoleförberedande program. Som blivande samhällskunskapslärare fann vi ämnet intressant att undersöka för att se över om det finns skillnader/likheter beroende på programtyp. Även att vi anser det vara intressant att se hur lärare betonar demokrati i undervisningen. Under studiens gång har vi utgått från Dewey och hans teori om demokratipedagogik. Teorin betonar vikten av att elevernas tid i skolan speglar deras demokratiska förhållningssätt i framtiden. Tidigare forskning pekar på att samhällskunskapsundervisning skiljer sig åt beroende på om man läser på yrkesförberedande eller på ett högskoleförberedande program. Det som skiljer sig åt är bland annat att prov och studiematerial har en enklare utformning för yrkeselever än högskoleförberedande elever. Dessutom nämner Skolinspektionen att intresset för samhällskunskap är svagare hos yrkeselever. Detta är något studiens resultat visar, att samhällskunskapsundervisningen skiljer sig beroende på inriktning i gymnasiet. Resultatet av studien visar att det som skiljer sig är bland annat undervisningsupplägget. Lärarna anser att de inte hinner lika mycket i yrkesprogrammen som de annars gör på de högskoleförberedande programmen. Resultatet visar även att lärarna anser det ha med elevernas intresse att göra. Att elevernas intresse är avgörande för lärarens upplägg av moment.

<p>I denna uppsats gör jag en analys och en jämförelse av hur sex elever i gymnasiets årskurs ett på yrkesförberedande- respektive studieförberedande program tolkar lyrik. Eleverna har fått delta i samtal om tre dikter och dels fått närläsa texterna, rad för rad, för att fokusera på ordens betydelse och mening, dels har de fått svara på frågor för att se om och hur de relaterar dikternas innehåll till sin egen livserfarenhet. Syftet med studien är att få fördjupade kunskaper om vad som sker när elever läser och samtalar om poesi.</p><p>     Det inspelade intervjumaterialet har analyserats utifrån Judith A. Langers teori om byggandet av föreställningsvärldar, som hon menar sker i fyra faser. Det har också kopplats samman med nutida svensk forskning, som på olika sätt visat sig kritisk mot svenska skolans litteraturundervisning utifrån vad elever presterat.</p><p>     Resultaten av min undersökning visar att elevernas tolkningar av dikterna skiljer sig åt individuellt, inte gruppvis efter vilket gymnasieprogram de går. De två elever som utvecklar sina resonemang minst, vilket jag menar begränsar deras analyser, går yrkesförberedande program. Som jag ser det skiljer sig eleverna åt vad gäller språklig säkerhet, då de elever som vidareutvecklar sina tankar mest också har förmågan att gå bortom ordens bokstavliga betydelse och bortse från sina personliga perspektiv och referensramar. Jag vill betona att alla elevernas tolkningar hade kunnat berikas och fördjupas genom att få ta del av andras tankar i en dialog om dikterna.</p><p>     Vad gäller Langers faser kan man se att alla elever rör sig genom alla faser och att fas 3, som är den fas där läsaren kopplar ett personligt perspektiv till texten och resonerar om vad dess innehåll kan betyda för hans, hennes eller andras liv, är vanligt förekommande i elevernas tolkningar förutsatt att detta efterfrågas. Detta skede i byggandet av föreställningsvärldar är, enligt Langer, mycket viktigt att nå. Här får läsaren möjligheten att spegla sig själv och sina erfarenheter i lärdomar ur texten, vilket vidgar och omprövar dennes syn på verkligheten.</p><p>     Fas 4 i Langers teori kännetecknas av att läsaren objektifierar texten på så vis att läsaren reflekterar och kritiskt analyserar exempelvis författarens hantverk, kopplingar till andra verk och textstruktur. Här ryms också tankar som värderar texten och läsupplevelsen och, med undantag från enstaka tolkningar, är det just denna sorts tankar elevernas utsagor i fas 4 berör. Utifrån detta drar jag slutsatsen att eleverna saknar de traditionellt litteraturvetenskapliga begrepp och kunskaper som gör det möjligt för dem att distansera sig från texten och reflektera över den mot en kontextuell och intertextuell bakgrund.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Denna studie har i syfte att öka förståelsen för elevers sätt att se på lärandet i en praktisk miljö,</p><p>vilket innefattar skolans karaktärsämnesundervisning samt den arbetsplatsförlagda delen av</p><p>utbildningen.</p><p>Vi ville undersöka vilka skillnader elever upplever att det finns mellan skolförlagd och</p><p>arbetsplatsförlagd karaktärsämnesundervisning. Vi ville förstå hur elever upplever den</p><p>praktiska undervisningen på arbetsplatser och i skolan eftersom vi anser att detta kan</p><p>inverka på vårt fortsatta arbete inom gymnasieskolan. Dessutom anser vi att debatten i</p><p>media om den gymnasiala yrkesförberedande utbildningen ger en onyanserad bild av</p><p>möjligheterna med utbildningsformen. Vi ville om möjligt nyansera denna bild med hjälp</p><p>av resultatet av denna studie.</p><p>De två gymnasieprogrammen där studien utförts är Hotell- och Restaurangprogrammet samt</p><p>Industriprogrammet. Våra teoretiska utgångspunkter är Jean Lave och Etienne Wengers teori</p><p>om situerat lärande samt Per Erik Ellströms teori om lärande i ett kognitivt respektive</p><p>kontextuellt perspektiv. Studien baseras framförallt på intervjuer av kvalitativ karaktär som</p><p>har utförts med elever och lärare. För att ytterligare öka vår förståelse har vi utfört</p><p>deltagande observationer på en skola samt en praktikplats.</p><p>Resultatet av vår studie pekar på att det finns flera alternativ för att förändra den nuvarande</p><p>yrkesförberedande utbildningen för att höja kvaliteten.</p>