This thesis is about the workplace-based part of the 2008-11 pilot project of upper secondary apprenticeship education (USAE) in the Business and Administration programme. The aim is to develop knowledge on the ways in which USAE is realised in the Business and Administration programme, and how students in this programme develop professional skills. A further aim is to shed light on the nature of professional skills in the retail industry in a historical as well as a contemporary perspective. The development of professional skills, and the conditions created for that process to take place is the particular focus of the thesis. Lave & Wenger´s (1991) theory of legitimate peripheral participation (LPP), Billetts (1996, 2002, 2006) theory of a workplace curriculum and Engeström´s (1987) activity theory are used for the analyses in the study. Data production was conducted mainly through interviews, observations, gathering of documents and participation in trilateral talks. Development and structural changes that have taken place on several levels in the retail sector have resulted in many professional skills becoming embedded in information technology. This, in combination with the current division of labour, means that apprentice students may have difficulties in reaching the more advanced tasks. The prevailing view among the general public on the retail industry as a low-status sector can also be traced back to its history. The steering documents did not appear to have any decisive significance for the content of the education. Instead, what may be termed the workplace curriculum, control the knowledge content that is made accessible. The conclusion must be, therefore, that the professional skills that apprentices can develop are narrow and specific for the workplace. The apprentices gain access to basic tasks related to the daily work at the workplace, but rarely have the opportunity to take part in the more advanced work-tasks. USAE students in the Business and Administration programme also experience difficulties in achieving deeper and so-called theoretical or abstract skills. This implies that instead of this more challenging work they are assigned tasks that are quantifiable and can be checked mechanically in matrices and checklists. The study shows that in the assessment work, professional skills have been downgraded and are considered as little more than social and interactive competence and employability. A crucial conclusion is that USAE does not constitute one unified activity system with a common underlying motive, but should rather be considered as two separate activity systems (school and workplace) with distinct cultural differences.

När man kommer ut i arbetslivet efter avslutad utbildning så finns det en del krav och uppfattningar om vad man bör kunna för att fungera väl i valt yrke. Kunskaper som man till största del bör ha fått med sig från den utbildning man gått. Vad det gäller nyutexaminerade kockar som denna undersökning handlar om så är kunskaper i grunder ett exempel på något som man behöver ha för att klara sig bra i inledningen av sitt nya yrkesliv. Genom att genomföra en undersökning med hjälp av att intervjua kockar som relativt kort tillbaka klarat sin utbildning samt även med väl yrkeserfarna köksmästare, så har jag försökt få en bild av hur det ser ut med "nya" kockars kunskaper. Är uppfattningen hos både dessa kockar och köksmästare att kunskaperna efter utbildningen räcker till för att klara yrket på godtagbart sätt? I undersökningen tar jag även upp tidigare forskning, som kan sättas i relation till undersökningen och dess syfte, samt kort om vad läroplanen säger om kunskaper och liknande. Undersökningen behandlar även en del begrepp, vilka framkommit i undersökningen, och som kan sättas i ett samband med de kunskaper som efterfrågas. Undersökningen visade, utan att generalisera, att det finns en uppfattning om att det brister i "nya" kockars kunskaper när de kommer ut i arbetslivet efter utbildningen. Dock visade det sig även att det finns skillnader kring uppfattningen om vilka kunskaper som saknas, när man tittar på vad kockarna och köksmästarna svarade i undersökningen. Det undersökningen även kan ge en antydan till är, var, och på vad, man bör börja titta för att utveckla och förbättra kockutbildningen. Detta för att ge "nya" kockar så goda förutsättningar som möjligt för att på bästa sätt träda in i det nya yrket.

De elever som går på gymnasieskolans transportutbildning ska utbildas enligt Skolverkets gymnasiekurser för att nå Skolverkets kunskapskrav. För att erhålla körkort och yrkeskompetensbevis ska eleverna utbildas och nå målen enligt Transportstyrelsens (TS) kursplaner för aktuella körkortsbehörigheter samt yrkeskompetensbevis. Dessutom ska de elever som påbörjat sin gymnasieutbildning efter den 1 juli 2011 ha gymnasieexamen för att erhålla körkortsbehörighet C (tung lastbil), körkortsbehörighet CE (tung lastbil med tungt släp) samt yrkeskompetensbevis. Gymnasieskolans transportutbildning ska alltså följa dubbla kursplaner, Skolverkets och TS. I mitt arbete som lärare på olika transportutbildningar har jag upplevt uttalade och outtalade schismer, ofta i samband med tolkning av kursplaner och andra reglerande dokument. Med tanke på dessa upplevda motsättningar har jag i föreliggande arbete valt att genom innehållsanalys jämföra likheter och skillnader, undersöka hur Skolverket och TS skriver fram sina krav på kunskaper vad gäller yrkeskunnande i gymnasieskolans transportutbildning, 2011. Av resultatet framkommer det att myndigheterna behandlar samma kunskapsområden i sina kursplaner, men det framkommer även skillnader, som exempel kan nämnas olikheter angående kunskapskrav och mål att uppnå beträffande elevens självständighet och förmåga till självvärdering. Utifrån de likheter och skillnader som visat sig i avnämarnas syn på yrkeskunnande i transportutbildningen, har jag med stöd i Lindes förklaringsmodeller av läroplansteori tolkat och diskuterat hur kraven från dubbla kursplaner inverkar på gymnasieskolans transportutbildning, 2011.

I den här uppsatsen resonerar jag kring chefers och ledares yrkeskunnande så som den kommer till uttryck i en universitetsmiljö i Sverige. Universitetet som berörs är ungt och ändå präglas det av liknande spänningar som flera andra lärosäten i landet. Det handlar om spänningsfält som påverkar allas vardag på flera olika sätt. För att kunna handskas med dessa spänningar och för att kunna utföra sitt chefs- och ledaruppdrag i en miljö som är fylld av dilemman måste chefer och ledare visa färdighet, förtrogenhet och omdöme – tre aspekter av yrkeskunnande. En av frågorna som har drivit mig i uppsatsarbetet har berört chefs- och ledarskapsprogram och vilka inslag behövs i sådana kompetensutvecklingsinsatser för att stödja en kontinuerlig utveckling av chefers och ledares yrkeskunnande.

Uppsatsen belyser och beskriver en del av yrkeslärarens många kompetenser och dagliga verksamhet, men den handlar också hur en utveckling av dessa kompetenser skulle kunna ske. Min egen bildningsresa inom frisöryrket skildras med några trevande försök att klippa hår till att numera jobba som frisörlärare. I vårt arbetslag på den gymnasieskola där jag jobbar, som lärare och programansvarig för Hantverksprogrammet, avsattes arbetsplatsträffar under läsåret 2013-2014 för att bland annat få tid till diskussion om begreppet formativ bedömningen, men även för att skapa en plattform för ett kollegialt lärande. Uppsatsen är en del i magisterutbildningen ”yrkeskunnande och professionsutveckling”.

The aim of this thesis is to examine librarians' view on the knowledge and competence required at a small public library and how they look upon their education in retrospect. Library education in the 1970's and 1980's was mainly practical, a vocational training, but since 1995 the education results in an academic degree in Library & Information Science. Due to this, we focus on the ongoing generation shift in Swedish libraries as an aspect of knowledge and education. The empirical study is based on interviews with librarians working in minor public libraries. The informants form two groups, based on their education; “old” ones and “new” ones. The interviews deal with questions concerning librarians' knowledge and competence, the library education and how small public libraries might be affected by the generation shift. Different concepts of knowledge and competence are applied to the empirical material in order to characterize the required knowledge. The result shows that four areas of knowledge are outstanding in importance to both groups of librarians, i.e. information retrieval, social skills, literary knowledge and general knowledge. The two groups differ in how they describe and value their education. Older education is valued as more relevant than the new one to these librarians. Whilst the newly educated librarians stress information as a theme for their education, the older generation was trained to mediate culture. In the future, information is supposed to be emphasized at the expense of literature exchange and outreach library activities. / Uppsatsnivå: D

<p>I denna uppsats är utgångspunkten att affärsförhandlingar blir allt viktigare som ett område för yrkeskunnande, kompetens och lärande. Trots detta saknas forskning ur ett pedagogiskt perspektiv på området.</p><p>Syftet med uppsatsen är att undersöka området affärsförhandling och dess potential som pedagogiskt forskningsområde. Detta har skett genom att studera ett antal företag med grund inom kunskapsekonomin och vars verksamhet omfattar komplexa affärer. Undersökningen har genomförts i form av form av kvalitativa intervjuer med yrkespersoner som besitter stor erfarenhet och kunskap av affärsförhandlingar på sina respektive områden. Resultatet dessa intervjuer har sedan jämförts och analyserats med hjälp av ett antal i bruk varande teorier och modeller på det pedagogiska området.</p><p>Studien visar att affärsförhandling kan ses som en social, situerad, dialogisk och resultatorienterad process där det ofta saknas en gräns mellan försäljning och förhandling. Denna process kan omfatta samarbete mellan ett flertal individer på den säljande respektive köpande sidan och studien visar att det bl a av detta skäl finns anledning att vidare undersöka lärande på området ur ett sociokulturellt perspektiv. Det resultatorienterade draget i affärsförhandlingar är en indikation på att området också lämpar sig för studier av yrkeskunnande och kompetens inom den föreställningsram som Ellström (2004) beskrivit. Vid jämförelser med Dreyfus & Dreyfus femstegsmodell för vuxnas lärande (2007) visar studien att området affärskompetens väl kan studeras med denna modell som utgångspunkt.</p><p>Vissa aspekter på affärsförhandling, t ex betydelsen av förberedelser och uppföljning, har också identifierats i studien och dessa aspekter kan framhållas som pedagogiska forskningsområden med potential.</p>

<p>Denna studie har som syfte att undersöka i vilken mån den tysta kunskap som finns hos varje individ, framvuxen ur ett yrkeskunnande, kan synliggöras och överföras till en annan person när inte förutsättningarna för ett långsiktigt samarbete finns, utan endast en kortare introduktion till arbetet är möjlig.    </p><p>Konsumentverket omlokaliserades från Stockholm till Karlstad och konsekvenserna av den flytten blev att majoriteten av den erfarna personalen på myndigheten slutade. Kunde den tysta kunskapen då överföras från de anställda som slutade till dem som nyanställdes?</p><p>I centrum för studien står ett antal begrepp som jag relaterar till tyst kunskap. Dessa begrepp är: ”tyst kunskap i arbetslivet”, ”yrkeskunnande”, ”överförande och mottagande av tyst kunskap”, ”synliggörande och utveckling av tyst kunskap” samt ”lärande”. Begreppen återkommer som en röd tråd genom såväl den teoretiska ramen, som genom analys och resultatkapitlet och den sammanfattande diskussionen.</p><p>Michael Polanyi är forskaren som grundade uttrycket ”tacit knowledge”, på svenska översatt till ”tyst kunskap”, och hans forskning är central i mitt teorikapitel. Andra teoretiker som har stor betydelse i min studie är de som följt i Polanyis, eller filosofen Ludwig Wittgensteins, fotspår.</p><p>Jag har valt en kvalitativ metod och intervjuat sex respondenter i min studie. I analys och resultatkapitlet beskrivs respondenternas syn på tyst kunskap relaterat till ovan nämnda begrepp, samt till tidigare forskning om tyst kunskap. Här diskuteras också vad som har gått förlorat och vad som har vunnits i tyst kunskap på myndigheten.</p><p>Ansatsen är huvudsakligen hypotetiskt-deduktiv och studien avslutas med en preliminär verifiering av den ställda hypotesen. Min hypotes är att den tysta kunskap som fanns på myndigheten innan flytten inte kunde överföras, eftersom allt för få anställda följde med och spred samt förankrade kunskapen på den nya verksamhetsorten. </p><p>I min hypotesprövning verifierar jag preliminärt min hypotes. För att den tysta kunskapen ska synliggöras räcker inte en introduktion. Den tysta kunskapen kan varken förankras eller spridas under en så kort tidsperiod.</p>

Denna studie har som syfte att undersöka i vilken mån den tysta kunskap som finns hos varje individ, framvuxen ur ett yrkeskunnande, kan synliggöras och överföras till en annan person när inte förutsättningarna för ett långsiktigt samarbete finns, utan endast en kortare introduktion till arbetet är möjlig.     Konsumentverket omlokaliserades från Stockholm till Karlstad och konsekvenserna av den flytten blev att majoriteten av den erfarna personalen på myndigheten slutade. Kunde den tysta kunskapen då överföras från de anställda som slutade till dem som nyanställdes? I centrum för studien står ett antal begrepp som jag relaterar till tyst kunskap. Dessa begrepp är: ”tyst kunskap i arbetslivet”, ”yrkeskunnande”, ”överförande och mottagande av tyst kunskap”, ”synliggörande och utveckling av tyst kunskap” samt ”lärande”. Begreppen återkommer som en röd tråd genom såväl den teoretiska ramen, som genom analys och resultatkapitlet och den sammanfattande diskussionen. Michael Polanyi är forskaren som grundade uttrycket ”tacit knowledge”, på svenska översatt till ”tyst kunskap”, och hans forskning är central i mitt teorikapitel. Andra teoretiker som har stor betydelse i min studie är de som följt i Polanyis, eller filosofen Ludwig Wittgensteins, fotspår. Jag har valt en kvalitativ metod och intervjuat sex respondenter i min studie. I analys och resultatkapitlet beskrivs respondenternas syn på tyst kunskap relaterat till ovan nämnda begrepp, samt till tidigare forskning om tyst kunskap. Här diskuteras också vad som har gått förlorat och vad som har vunnits i tyst kunskap på myndigheten. Ansatsen är huvudsakligen hypotetiskt-deduktiv och studien avslutas med en preliminär verifiering av den ställda hypotesen. Min hypotes är att den tysta kunskap som fanns på myndigheten innan flytten inte kunde överföras, eftersom allt för få anställda följde med och spred samt förankrade kunskapen på den nya verksamhetsorten.  I min hypotesprövning verifierar jag preliminärt min hypotes. För att den tysta kunskapen ska synliggöras räcker inte en introduktion. Den tysta kunskapen kan varken förankras eller spridas under en så kort tidsperiod.

I denna uppsats är utgångspunkten att affärsförhandlingar blir allt viktigare som ett område för yrkeskunnande, kompetens och lärande. Trots detta saknas forskning ur ett pedagogiskt perspektiv på området. Syftet med uppsatsen är att undersöka området affärsförhandling och dess potential som pedagogiskt forskningsområde. Detta har skett genom att studera ett antal företag med grund inom kunskapsekonomin och vars verksamhet omfattar komplexa affärer. Undersökningen har genomförts i form av form av kvalitativa intervjuer med yrkespersoner som besitter stor erfarenhet och kunskap av affärsförhandlingar på sina respektive områden. Resultatet dessa intervjuer har sedan jämförts och analyserats med hjälp av ett antal i bruk varande teorier och modeller på det pedagogiska området. Studien visar att affärsförhandling kan ses som en social, situerad, dialogisk och resultatorienterad process där det ofta saknas en gräns mellan försäljning och förhandling. Denna process kan omfatta samarbete mellan ett flertal individer på den säljande respektive köpande sidan och studien visar att det bl a av detta skäl finns anledning att vidare undersöka lärande på området ur ett sociokulturellt perspektiv. Det resultatorienterade draget i affärsförhandlingar är en indikation på att området också lämpar sig för studier av yrkeskunnande och kompetens inom den föreställningsram som Ellström (2004) beskrivit. Vid jämförelser med Dreyfus &amp; Dreyfus femstegsmodell för vuxnas lärande (2007) visar studien att området affärskompetens väl kan studeras med denna modell som utgångspunkt. Vissa aspekter på affärsförhandling, t ex betydelsen av förberedelser och uppföljning, har också identifierats i studien och dessa aspekter kan framhållas som pedagogiska forskningsområden med potential.