Abstract Sweden has had a long tradition of freedom of the press and freedom of speech. Today the judicial area is regulated by the constitution of the press and the constitution of speech. The purpose of the two constitutions is to secure the right for every Swedish citizen to express their thoughts, opinions and feelings. The constitutions are designed to regulate the techniques with which the information is distributed and not to regulate the information in itself. This fact has caused a debate to arise on the subject whether the constitutions are still suitable to regulate the judicial area when the technical development causes the constitutions to get out of date and in need of constant updating. As a rule the usage of social media is not regulated by the constitution of speech the information distributed through these webpages can be included by the protection given by the constitution but very few of these webpages fulfill the criteria’s demanded by the constitution. The purpose of this essay is to ask the question whether the constitution of speech should be reformed to better regulate the technical development in the future. The essay examines whether a new constitution can be developed so that it no longer is tied to a certain technique and if it, in the future, should include all the information distributed through social media. It is the author´s conclusion that the constitution of freedom of speech should be concentrated on giving a special protection to professional companies’ whose occupation it is to distribute information to the public. This is the best way to preserve a regulation that is clear, consistent and easy to practice. A constitution that is given an area that is too wide to regulate will only restrain the freedom of speech and its founding principles and should therefore be avoided.

Demokratiseringens tillbakagång i nutida Ryssland har väckt en rad frågor angående de olika orsaker som kan ha påverkat den. Ämnet är intressant eftersom Ryssland har varit på det spåret med demokratiseringen av landet och även försökt etablera demokratiska institutioner. Men det visade sig att efter Mikhail Gorbatjovs och Boris Jeltsins tid har demokratiseringen gått tillbaka i samband med Vladimir Putins ankomst till makten. Den nya presidenten införde en rad reformer inom politiken, men framförallt påverkade detta de mänskliga rättigheterna i landet. Syftet med detta arbete var att utöka förståelsen för den ryska politiken och den tillbakadragna demokratiseringen som drabbat landet, samt hitta samband med den tillbakadragna yttrandefriheten. För undersökningen har valts att fokusera på de olika orsakerna till demokratiseringens tillbakagång, sådana som nationalism, religiös fundamentalism, den auktoritära nostalgin och även den civila arenan som behandlar frågor om medborgarnas och ledarens attityder mot demokrati. Slutsatserna har påvisat att det finns ett starkt samband mellan den ökade nationalismen och fundamentalismen, och den yttrandefrihetens tillbakagång.

Den här uppsatsen undersöker argument för yttrandefrihet som framkommit i den så kallade Böhmermannaffären som inträffade våren 2016 i Tyskland, då den tyska satirikern Jan Böhmermann läste upp en niddikt om Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan. Erdoğan kände sig kränkt och anmälde Böhmermann enligt ett tyskt lagrum. Undersökningen syftar till att utröna vilka typargument för yttrandefrihet som framkommit i debatten om Böhmermannaffären från olika aktörer och utifrån vilket intresse dessa aktörer argumenterat för. Undersökningen har utförts genom att analysera och klassificera citat från de två största tyska dagstidningarna och två stora tyska veckotidningar efter ett analysschema. Teori har hämtats från Jan Anderssons (2004) avhandling ​Yttrandefrihetens dilemma. Undersökningen visar att de flesta aktörerna som uttalade sig i debatten var politiker eller kulturarbetare. Flest aktörer argumenterade i enlighet med autonomiargumentet och utifrån ett meddelarintresse.

Syftet med denna uppsats är att undersöka, beskriva, analysera hur internet användes som ett verktyg för att påverka statsmakten i Iran samt hur oppositionen använde sig av internet före, under och efter valet 2009. De teorierna som jag använt mig av i min undersökning är den som Strömbäck bygger i sin bok ”makt, medier och samhället” om förtroende för internet och medialisering, publicitetsmodell och mediekonsumtion i förändring . Den andra teorin som jag utgår från är den som Sunsteins byggde fram i sin bok ” Infotopia: how many minds produce knowledge” angående nya bloggar. Makt var min tredje och sista teori som jag använt mig av i min forskning utifrån det som Manuell Castells, Lukes och Ball Deggers beskrev i sina böcker. Huvudresultaten som jag kommit fram till är att statsmakten i Iran blev mycket påverkat av internet dvs. sedan internet utvecklade i landet. Oppositionen använde internet som ett medel under valet för att nå sitt mål. Samtidigt internet har varit en fördel som verktyg för oppositionerna medan en nackdel verktyg för statsmakten i Iran.

The aim of this study is to analyze the discussion on the publication of twelve caricatures of the prophet Muhammad, in two Swedish newspapers – Dagens Nyheter and Sydsvenska Dagbladet. The caricatures were originally published in the Danish newspaper Jyllands-Posten, in September 2005. Even though the violent protests and attacks against Danish interests gained major media attention in Sweden few – if any – major Swedish newspapers published the caricatures. Using Fairclough’s Critical Discourse Analysis (CDA), a theory and a method that critically examines the relationship between text, the discourse practice in which text is produced and consumed, and the wider social practice, this study examines why Swedish newspapers chose not to publish any caricatures. The study concludes that the relationship between orders of discourse continuously affect, and is also affected by, Swedish media content. However, CDA cannot present the “truth” behind the decision not to publish the caricatures. It can only draw hypothetical conclusions, in which it is suggested that – due to the fact that the powers of media institutions continue to grow – the media is forced to take on a greater responsibility as a political actor. Thus, Swedish newspapers decided not to publish in order for Sweden not to become involved in that international conflict.

När meddelanden som förmedlas till konsumenter är avsättningsfrämjande och har rent kommersiell karaktär anses de utgöra marknadsföring, och omfattas av reglerna i Marknadsföringslagen (2008:486) (MFL). Marknadsföring ska bl.a. följa regler om reklamidentifiering som stadgar att kommersiella meddelanden ska märkas på ett så tydligt sätt att en konsument redan vid flyktig kontakt inser att det är fråga om marknadsföring. Reglerna om reklamidentifiering ska underlätta för konsumenter att identifiera vilka meddelanden som utgör reklam, och mot bakgrund av denna vetskap kunna ta ställning till meddelandets trovärdighet och betydelse. Meddelanden som innehåller allmänna upplysningar, är opinionsbildande, eller på annat sätt har en annan än rent kommersiell karaktär, faller utanför tillämpningsområdet för MFL och omfattas istället av det grundlagsstadgade yttrandefrihetsskyddet. Frågan om när ett meddelande har rent kommersiell karaktär och därmed utgör marknadsföring, är särskilt komplicerad när meddelandet förmedlas i redaktionell text och publiceras av någon annan än näringsidkaren själv. Meddelanden som t.ex. utgör nyheter eller ger uttryck för en publicists personliga åsikter, skyddas av yttrandefrihet. Om den som publicerar ett meddelande gör det på uppdrag av en näringsidkare och mottar någon form av vederlag för publiceringen, får meddelandet dock anses utgöra marknadsföring. När meddelanden i redaktionell text utgör marknadsföring, uppkommer frågan om vilken märkning som ska användas för att uppfylla lagens krav på tydlig reklammarkering. Vilken märkning som krävs skiljer sig beroende på hur meddelandet är utformat och genom vilket medium det förmedlas. För kommersiella meddelanden som förmedlas i nyhetstidningar, på nätet eller i pappersform, synes det krävas att meddelandets layout skiljer sig från övrig redaktionell text, samt att meddelandet märks med ordet ”annonssida” eller motsvarande begrepp. För meddelanden som publiceras i sociala medier är det svårare att utröna vad som generellt utgör en tillräcklig reklammarkering, eftersom det varierar beroende på vilket socialt medium som används, och vilken kunskap den genomsnittlige mottagaren av meddelandet har. Ett krav som dock framstår som gemensamt för kommersiella meddelanden i sociala medier, är att det redan överst i inlägget eller i inledningen av en text ska framgå att inlägget utgör marknadsföring.

About two years after publishing so called Muhammad cartoons in Denmark, the Swedish regional newspaper Nerikes Allehanda in Orebro published an editorial on self-censorship. A drawing of Prophet Muhammad as a Roundabout dog, drawn by Lars Vilks, was illustrating the article. Publishing of Muhammad drawing was followed by reactions both in Sweden and in some other countries especially in the muslim world. There are many differences and similarities between the publishing in Denmark and Sweden. There are differences and similarities between the two cases even regarding to the reactions in muslim countries. Mass media have certainly played an important role in mediating information about the publishing to people in muslim countries. Which information and how they were mediated are significant for shaping perceptions and thereby the reactions that followed the publishing of Muhammad drawing in Sweden. This essay is investigating how newspapers and online newspapers (web newspapers) in nine muslim countries reported about the publishing of Muhammad drawing. The subjects that newspapers were interesting of and the discourses domination reporting are in focus for this investigation. This essay will also investigate how newspapers and online newspapers in muslim countries covered two issues which were well covered by Swedish media, A threat against Lars Vilks from organization "Islamic State in Iraq" and a statement from the Iranian president Ahmadinejad regarding the Muhammad drawing in Nerikes Allehanda.

In the light of overall democratic and normative values for Swedish education, including freedom of expression, the aim of this study was to examine how teachers’ critical comments on a school organization at upper secondary level (post-16 education) can be received and possible implications for teachers who express such criticism and for the school organization. The questions focused on criticism in relation to the core values of education and freedom of expression, in a policy context of marketization of the Swedish school system. The study was conducted as a qualitative case study; empirical data were collected from depth interviews with five teachers in two different municipalities in different parts of the country. The theoretical framework regarding criticism as a Phenom is based on the model of the whistle-blowing process by Miceli & Near (1992) and Hedin et. al. (2008). The informants’ statements are interpreted from two normative ethical theories: a deontological and a teleological perspective. Possibilities and limitations for criticism are looked upon in relation to the economic management ideology of New Public Management. The study identifies a critic process which is linked to the ideology and the school governance; in particular, in relation to the school and the school's Educational Marketization adjustment. It also shows on retaliation for the teachers - in this case study, among others, negative salary developments, redeployment but also shutdowns and buyouts. The interviewed teachers often had high confidence and high status within the school but the whistle-blowing process changed their position as self-confidence and hollowed working drive. Critical implications regarding the school's organization remained unchanged in four of five cases. The study notes, finally, that in today's school there seem to be two parallel discourses; one of speaking up and another of silence. Furthermore, the study indicates that the two discourses shape different kinds of loyalty structures in a kind of reward and punishment system. / Den här studiens övergripande syfte var att mot bakgrund av gymnasieskolans generella normativa värden undersöka hur lärares kritiska synpunkter på en skolorganisation kan mottas och eventuella konsekvenser för lärare som framför sådan kritik och för skolorganisationen. Frågeställningarna fokuserarkritikiförhållandetillskolansvärdegrundochyttrandefriheti kontextenavettmarknadsutsatt skolsystem. Studien genomfördes som en kvalitativ fallstudie; empirisk data insamlades i djupintervjuer med fem lärare i två olika kommuner i olika delar av landet. Det teoretiska ramverk vad gäller kritik som fenomen utgår ifrån modellen kritikerprocessen (Miceli &Near 1992; Hedin et. al. 2008); därtill tolkas informanternas utsagor utifrån två normativa etiska teorier: ett deontologiskt och ett teleologiskt perspektiv. Möjligheter och begränsningar för kritik kopplas därutöver till den ekonomiska förvaltningsideologin New Public Management. Resultaten i undersökningen identifierar en kritikerprocess som vidare kan kopplas till ideologi och skolans styrning; framför allt i relation till skolans kommunalisering och skolans marknadsanpassning. Resultaten visar även på repressalier för de kritiska lärarna - i denna fallstudie bl.a. negativ löneutveckling, omplaceringar men också avstängning och utköp. De intervjuade lärarna hade ofta ett högt förtroendekapital och hög status inom skolan men i och med repressalieprocessen förändrades deras position samtidigt som både självförtroendet och arbetslusten urholkades. Kritikens konsekvenser vad gäller skolans organisation föreföll i fyra av fem fall oförändrad. Studien konstaterar avslutningsvis att det i dagens skola, inom ramen för de normativa värdena om demokrati och yttrandefrihet, förefaller finnas två parallella diskurser, den ena talandets – och den andra tigandets diskurs. Studien tyder vidare på att de två diskurserna formar olika slags lojalitetsstrukturer i ett slags belönings- och bestraffnings-system.

Over the last few years, the debate on what a secularized state is, and should be have been increasing in both spread and aggression. One of the many topics triggering this debate is the question if call to prayer should be allowed or not. The Islamic call to prayer is a phenomenon that awakes strong emotions and reactions in western society, and it has been well debated in media. The aim of this thesis is thus to investigate this debate and what ideological standpoints the arguments are based upon. sing the theories of Jürgen Habermas and José Casanova, on the theories of secularization, the debate on the permission of call to prayer in Växjö have been analysed. To give a fair representation of the debate, articles from four different, well established Swedish newspapers have been used.    It has been found that one of the most frequently used arguments against a permission is the fear that the allowance of one call to prayer a day will lead to more extreme, and eventually radical, Islamic elements in the Swedish society.  The study shows that the view of what a secularized state is, is diverse but can generally be divided into two categories, the view that proclaims positive or negative freedom of religion.  Among the arguments against the permission, most part are solely emotional, whereas the arguments supporting the permission often are more rational.     The conclusion is that main part of the arguments is based on liberal and democratic values but how they are interpreted varies. On the side supporting the permission, the arguments are based on equality, the importance of the freedom of speech and the belief that multicultural is enriching. On the opposite side, the arguments are based on the conservation of the Swedish heritage, the Christian faith and effective integration. Many arguments against a permission are problematic since they are constructed on an emotional basis. In a secular state, this type of questions should be handled rational, based on the law of freedom of religion.

Sammanfattning Den 17 december 2021 trädde en ny visselblåsarlag i kraft, vars krav om införande av rapporteringskanaler ska genomföras den 17 juli 2022. Den nya visselblåsarlagen ändrar förutsättningen för arbetstagarorganisationer, framför allt då skydd mot repressalier för arbetstagare som slår larm genom att vända sig till sin arbetstagarorganisation ersätts med skydd mot repressalier och hindrande åtgärder på grund av att någon vänder sig till sin arbetstagarorganisation för samråd.I uppsatsen undersöks hur den grundlagsskyddade yttrandefriheten relaterar till rätten att kritisera sin arbetsgivare. Vidare undersöks också hur denna kritikrätt förhåller sig till den lojalitetsplikt som anses föreligga genom anställningsförhållanden och till vilken gräns kritikrätten erhåller skydd mot repressalier.I uppsatsen genomförs sedan en analys av den nya visselblåsarlagen för att klargöra vilka rättigheter och skyldigheter denna lag föreskriver vid rapportering av missförhållanden inom verksamheter för arbetstagarorganisationer, deras representanter och de rapporterande personer som de företräder.Som slutsats presenteras den roll som företrädare för fackföreningar bör inta gentemot rapporterande personer vid rapportering av missförhållanden.