<p>Uppsatsen redogör för de teorier och diskussioner som bygger på att dagens Tv och data spel kan ha en berättande struktur som i filmer. Syftet är att genom undersökningen av strukturen i spel och film, samt karaktärernas funktioner för berättelsens drivkraft visa att dagens spel kan vara berättande och därför möjlig att analysera med narratologiska verktyg.</p><p>Frågeställningarna i uppsatsen är vilken funktion får karaktärerna för berättelsens drivkraft i spelet i jämförelse med filmen? Hur är berättelsen strukturerad i spelet i jämförelse med filmen? Den ena av de olika teorierna som jag kommer att använda mig av är narrationsanalytikern Christophen Vogler’s teori om berättelsens uppbyggnad. För att kunna analysera karaktärernas funktioner använder jag mig av Lee Sheldons tankar om karaktärer i dataspel.</p>

Uppsatsen redogör för de teorier och diskussioner som bygger på att dagens Tv och data spel kan ha en berättande struktur som i filmer. Syftet är att genom undersökningen av strukturen i spel och film, samt karaktärernas funktioner för berättelsens drivkraft visa att dagens spel kan vara berättande och därför möjlig att analysera med narratologiska verktyg. Frågeställningarna i uppsatsen är vilken funktion får karaktärerna för berättelsens drivkraft i spelet i jämförelse med filmen? Hur är berättelsen strukturerad i spelet i jämförelse med filmen? Den ena av de olika teorierna som jag kommer att använda mig av är narrationsanalytikern Christophen Vogler’s teori om berättelsens uppbyggnad. För att kunna analysera karaktärernas funktioner använder jag mig av Lee Sheldons tankar om karaktärer i dataspel.

Aktive Zonen (AZs) sind hoch spezialisierte, subzelluläre Kompartimente von Neuronen, die der synaptischen Übertragung dienen. Sie enthalten Gerüstproteine wie RIM (Rab3 interacting molecule) sowie elektronendichte Projektionen bestehend aus Bruchpilot bei Drosophila melanogaster oder Bassoon im Säuger, welche Schlüsselkomponenten des Vesikelverkehrs darstellen. Bei der Fliege sind Anzahl und Verteilung von Bruchpilot-Molekülen in AZs relevant für die funktionelle Differenzierung. Ihre Anordnung wird im Abstand von weniger als einem Mikrometer innerhalb einer präsynaptischen Endigung reguliert. Im Rahmen der vorliegenden Arbeit wurden elektrophysiologische Ableitungen und konfokale sowie höchstauflösende, immunhistochemische Bildgebung mit dem dSTORM (direct Stochastic Optical Reconstruction Microscopy) Verfahren an larvalen, neuromuskulären Synapsen von Drosophila durchgeführt. Dabei wurde das genetische Potenzial des Modellorganismus genutzt, um relevante Proteinfunktionen und -interaktionen zu analysieren. RIM als zentrale Komponente Aktiver Zonen ist relevant für synaptische Plastizität. Eine als CORD7 (cone-rod dystrophy type 7) bezeichnete Punktmutation (Arginin zu Histidin) innerhalb der 310 Helix der C2A-Domäne von RIM wurde mit erhöhten kognitiven Fähigkeiten einer Patientengruppe in Verbindung gebracht. Weil die Drosophila C2A-Domäne eine hohe Homologie zur Säugerdomäne aufweist, konnte der Einfluss dieser Mutation auf Struktur und Funktion von Synapsen untersucht werden. Es zeigte sich, dass der Aminosäureaustausch der CORD7-Position und des benachbarten Arginin-Restes die synaptische Organisation und Transmission beeinflussen. In einer Reihe weiterer Experimente wurde das Zusammenspiel von Bruchpilot und Synaptotagmin, dem Calciumsensor der evozierten Transmitterfreisetzung, analysiert. Während AZs ohne Bruchpilot auch ohne Synaptotagmin funktionieren, führt dessen Reduktion zu einer Umverteilung von Bruchpilot-Molekülen innerhalb von AZs und zu dramatischen Änderungen in ihrer Anzahl. Abschließend wurde so ein Beitrag zum Verständnis der molekularen Organisation synaptischer Informationsverarbeitung und Plastizität geleistet, wobei zu klären bleibt, wie die zuverlässige Speicherung von Informationen an AZs erreicht werden kann. / Vesicle cycle in active zones

Thesis (Ph. D.)--Universität Bremen, 1996. / Includes bibliographical references (p. [xiv]-lx) and index.

Thesis (Ph. D.)--Universität Bremen, 1996. / Includes bibliographical references (p. [xiv]-lx) and index.

Detta examensarbete avser att effektivisera AB Mahols lagerverksamhet när dem ska flytta till ett nytt lager. Syftet med examensarbetet är att utforma olika strategier för att placera artiklarna i lagret utefter en ABC-klassificering. Syftet ledde till en frågeställning angående vilka artiklar som finns i lagret, samt deras dimensioner, lagernivåer och uttagsfrekvens. Vidare ledde syftet till frågeställningar om vilka artiklar som var viktigast för AB Mahol och hur artiklarna bör placeras i lagret. För att besvara syftet och frågeställningarna utfördes en fallstudie. Examensarbetet är en blandning av kvantitativ- och kvalitativ ansats. För att ta del av tidigare studier och litteratur som kunde styrka analysen i arbetet utfördes en litteraturstudie. För att samla in data utfördes intervjuer med VD:n, observationer av artiklarna i lagret, samt insamling av historiska data för alla artiklar som rört sig i lagret. Litteratur och data som samlades in bedömdes källkritiskt och analysens reliabilitet och validitet bedömdes. En ABC-klassificering utfördes på samtliga 1183 artiklar. För klassificeringen användes uttagsfrekvensen som kriterium och artiklarna rangordnades från högst uttagsfrekvens till lägst. Resultatet visade att; A-klassen innehöll 20,2 % av artiklarna och stod för 74,23 % av alla uttag i lagret; B-klassen innehöll 34,83 % av alla artiklar och stod för 17,89 % av alla uttag; C-klassen innehöll resterande 44,97 % av artiklarna och stod för 7,88 % av alla uttag. Tre olika strategier utarbetades för artikelplaceringen. I den första strategin placerades A-artiklar närmast packstationen och C-artiklar längst ifrån. Alla hyllplan användes för att lagra artiklar förutom det översta som användes som närliggande buffert. De tomma hyllorna längst bak användes som avsides buffert. Den andra strategin fokuserar på plockergonomi. Artiklarna placeras fortfarande så nära packstationen som möjligt men A- och B-artiklar placeras endast på hyllplan som ligger mellan axel och midjehöjd; den Gyllene zonen. De hyllplan som inte användes blev närliggande buffert, och de tomma hyllorna längst ifrån packstationen i lagret blev avsides buffert. I den sista strategin ligger fokus endast på att ha alla artiklar så nära packstationen som möjligt. Artiklarna placerades därmed på alla hyllplan och ingen hylla användes därmed till närliggande buffert och bufferten hamnade istället längst ifrån packstationen. I Strategi 1 och 3 placerades fler artiklar närmare plockstationen och bör därmed resultera i en kortare plockdistans jämfört med Strategi 2. Plockdistansen mellan Strategi 1 och 3 bör dock inte skilja sig mycket då A-artiklarna ligger i samma hyllgångar i båda strategierna. Strategi 2 bör få en ökad plockdistans i jämförelse, men eftersom den Gyllene zonen utnyttjas bör risken för arbetsrelaterade skador minska, samt att plocktiden kan minska.

Elevers begreppsförmåga är en viktig faktor för deras förmåga att lösa textuppgifter korrekt. Syftet var att studera och analysera hur några elever med eller utan matematik-, språk-, läs- och skrivsvårigheter upplever textuppgifter i matematik. Utifrån frågeställningarna: Vilka begrepp beskriver några elever som viktiga för att kunna lösa textuppgifter? Vad kännetecknar elevernas beskrivning av det som de uppfattar som viktiga begrepp? Vilket stöd beskriver eleverna att de behöver när de löser textuppgifter? Hur kan elevernas beskrivningar förstås mot bakgrund av Vygotskijs sociokulturella teori? genomförde vi en kvalitativ studie där 21 elever i årskurs 5 deltog i fokusgruppsintervjuer med inslag av interventioner. Svårigheter med begreppsförståelse kan ha flera bakomliggande orsaker och tidigare forskning pekar på vikten av kommunikation i undervisningen. Studiens resultat visade på en stor spridning i begreppsförmågan och på elevernas positiva upplevelse av att lösa textuppgifter med scaffolding/stöttor och i samarbete med andra, zonen för proximal utveckling (ZPD). Vårt resultat analyserade vi utifrån Vygotskijs sociokulturella teori och sedan diskuterade vi resultatet utifrån tidigare forskning.

Syftet med vår studie var att undersöka hur förskollärare på förskolor arbetar med den fysiska miljön för att främja barns samspel. Syftet med undersökningen är att få en inblick i förskollärarens uppfattning kring hur en pedagogisk miljö utformas så att det främjar det sociala samspelet. Utifrån vårt syfte valde vi en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer. Resultatet visade att de förskollärarna som blev intervjuade tar stort ansvar för utformning av olika fysiska miljöer för att skapa olika stationer som främjar barnens samspel. Undersökningen visar att samtliga förskollärare har som förutsättning att arbeta för barnens delaktighet och inflytande vad gäller den fysiska miljön där barnens intresse och behov är grunden.

Syftet med den här uppsatsen har varit att undersöka fyra gymnasieelevers erfarenheter av språkundervisning i moderna språk.Uppsatsens frågeställningar är:• Hur beskriver eleverna sin språkundervisning?• Vilka strategier använder sig eleverna av vid språkinlärningen?• Vilka teorier kring lärande går att observera i elevernas undervisning? Underlaget till uppsatsen har varit fyra gymnasieelevers utsagor om språkinlärning i form av kvalitativa intervjuer. Elevernas utsagor har analyserats med hjälp av olika teorier med anknytning till språkinlärning. Slutsatsen är att denna språkundervisning lägger tonvikten på den sociala interaktionen, vilket speglar den forskning som har gjorts de senaste 30 åren. Det visade sig även att det fortfarande finns spår av äldre metoder i dagens undervisning, och att det är problematiskt att hitta en balans mellan lärarcentrerad och elevorienterad undervisning.

One of the main goals of the national curriculum is to encourage children’s personal opinion and support them in development of argumentation ability and communication skills. All this is very important for the children as members of the future society. The purpose of this essay is to investigate how primary school teachers estimate the meaning of the pupil’s argumentation as well as which methods and approaches are assumed by the teachers to be most appropriate for children’s argumentation development. The study also considers the questions how the teachers motivate their pupil has to argue in the classroom and how the students by themselves understand the concept of argumentation. The last important part of this investigation is related to the students' own argumentation in different school situations. In order to approach the main aim, one should formulate the following questions: How do the pedagogues reflect on the importance of the student’s argumentation? What methods and procedures of those that the teachers themselves use, do they consider being most beneficial both to motivate students for argumentation and to develop their ability to argue? How the pupils argue in some conversation situations during the lecture, after school recreation centre, and in the pupils’ council and what kind of knowledge do they have of concept of argumentation? To get a deeper understanding of my study I used the qualitative method as a general approach for data collection. The qualitative method is supplemented with a quantitative approach in form of a questionnaire survey. The study is based on interviews with the teachers and students separately, on observations and the questionnaire survey. There are in total five interviews with teachers from three different schools, grade P-3. The collected material is analyzed using Sociocultural Theory, which includes Vygotsky’s concept of the Zone of Proximal Development. Both theory and concept are based on the idea that development and learning occurs by means of social interaction and collaboration. The result of this investigation shows that the pedagogues use different approaches for teaching argumentation. Some teachers prefer the implicit way of teaching argumentation, the rest of them believe that the explicit way is more effective. All teachers find argumentation to be an important aspect in the development of the student’s language. Moreover, the ability to argue is associated with democratic rights written in the national curriculum.