Denna uppsats strävar efter att undersöka feministiska rörelser på sociala medier och därigenom belysa eventuella maktstrukturer som kan te sig inom dessa. Då #Metoo-rörelsen rört om debattklimatet i Sverige sedan oktober 2017, ligger fokus på rörelsens spridning och påverkan på debatten. Vi pekar på var makten kan ligga inom sociala medier och drar en parallell till intersektionalitetsperspektivet som hjälper oss att förstå dess strukturer. Vår empiri är således inhämtad från de två sociala medierna, Instagram och Twitter där vi utgår från en kvantitativ metod genom att använda oss av statistik för att lättare kunna urskilja maktstrukturer. Uppsatsen grundar sig på en innehållsanalys för bearbetning av analysen, samt feministiska teoribildningar och teoretiska begrepp såsom intersektionalitet, systerskap, separatism och Bourdieus teori om symboliskt kapital. Våra resultat pekar på skillnader när det kommer till representationer gällande såväl kön som etnicitet, men också huruvida inlägg gjorts av övervägande offentliga eller icke-offentliga personer. Dessa resultat sammanförs sedermera i form av kategorier som därefter presenteras i vår statistik vilken vi analyserar med hjälp av våra teorier och diskuterar i vår slutdiskussion.

Sammanfattning Syftet med denna studie är att undersöka hur män kan uppleva oinbjudna sexuella närmanden och/eller anspelningar från kvinnor. Detta kommer att göras med fokus på hur upplevelsen kring detta kan skilja sig åt mellan olika situationer och vad som bidrar till dessa skillnader i upplevelser. För att förklara detta används symbolisk interaktionism, genusteori, intersektionalitet och Focaults maktanalys. För att samla in material till denna analys har kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer använts där intervjuobjekten fått förklara vad de tolkar som ”oinbjudna sexuella närmanden och/eller anspelningar”, om hur de ser på situationer där de blivit utsatta samt vad de tänker påverkar denna upplevelse. De berättelser som framkommer i de genomförda intervjuerna visar på en ambivalens hos intervjuobjekten kring offerskap i relation till de oinbjudna sexuella närmandena och/eller anspelningarna, där två parallella spår av offerskap åskådliggörs. Det ena spåret handlar om att individen subjektivt tycker sig ha blivit utsatt för en handling som kvalar in under deras definition av det undersökta ämnet i objektiv mening. Det andra spåret handlar om att till följd av denna typ av handling känna sig kränkt eller i en offerroll, vilket intervjuobjekten själva uttrycker en svårighet i att känna igen sig i. Enligt intervjuobjektens berättelser räcker det inte med att de utsätts för sexuella närmanden och/eller antydningar av kvinnor för att de ska känna sig utsatta. Situationen behöver även kompletteras av särskilda omständigheter som riskerar att leda till ytterligare negativa konsekvenser för dem, eller som kraftigt begränsar deras upplevda handlingsutrymme. Detta vittnar om en makthierarki där männen inte upplever sig vara särskilt hotade av kvinnor förens relationen kompliceras utifrån bland annat en beroendeställning.

In the fall of 2017, the #metoo movement began on social media to encourage victims of sexual harassment to speak up and show the magnitude of the problem, especially violence committed by men against women. The message of #metoo went viral and developed into a significant topic on gender equality. It became a global trend in countries such as Sweden, France and various other countries, which caused a storm of users to share their stories with the help of the hashtag metoo on their social media platforms. The motivation behind the chosen area of study is to comprehend opinions on the movement. In order to get a different perspective on the women’s movement the focus throughout lie on young men. The aim of this study is to examine how heterosexual male students at a university in Sweden view the movement both as a Swedish and a global phenomenon. Furthermore, the study examined if the students believe their attitudes toward sexual harassment have been affected or changed by the movement. This bachelor thesis attempted to answer the research questions and present the results by conducting focus group interviews. The presented results of the focus group interviews showed an overall positive attitude towards the purpose of the movement. However, a majority agreed that the movement had developed into something beyond its purpose and discussed the negative effects it brought with it. The participants expressed concern for the usage of the hashtag for minor incidents which eventually overshadowed the initial positive purpose of the movement. Through the study, it was furthermore revealed that the participants did not believe that a change in attitudes had occurred within themselves, even though they believed it may have brought change to other men in society.

Den föreliggande studiens syfte var att undersöka skillnader mellan män och kvinnor vad gäller deras attityder till metoo-debatten och deras uppfattningar om huruvida handlingar är sexuella trakasserier eller inte. Studien syftade även till att undersöka eventuella samband mellan dessa attityder och uppfattningar samt om det fanns en skillnad mellan män och kvinnor avseende det eventuella sambandet. En webbaserad enkätundersökning besvarades av 166 respondenter, varav 97 (58,4 %) var kvinnor och 67 (40,4 %) var män (M = 23,80 år, SD =3,22). Resultatet påvisade signifikanta könsskillnader som innebar att kvinnorna var mer positivt inställda till metoo-debatten samt uppfattade fler handlingar som sexuella trakasserier jämfört med vad männen gjorde. Det påvisades även ett starkt positivt samband mellan attityder till metoo-debatten och uppfattningar om sexuella trakasserier, men ingen signifikant skillnad mellan männen och kvinnorna avseende det aktuella sambandet kunde finnas. / The current study aimed to examine differences between males and females regarding their attitudes toward the metoo-movement and their perceptions of whether an action is a sexual harassment or not. The study also aimed to examine a potential correlation between these attitudes and perceptions as well as if there was any difference between males and females regarding the potential correlation. A webbased survey was answered by 166 respondents, where of 97 (58,4 %) were females and 67 (40,4 %) were males (M = 23,80 years, SD =3,22). The results showed significant gender differences which entailed that the females had more positive attitudes toward the metoo-movement as well as they perceived more actions as sexual harassments compared to what the males did. Furthermore, the results showed a strong positive correlation between attitudes toward the metoo-movement and perceptions of sexual harassment, but no significant difference were found between males and females regarding this correlation.

I samband med #metoo-kampanjen hösten 2017 anklagades en krönikör på Aftonbladet för att ha våldtagit en kvinnlig medieprofil efter en fest 2006. Syftet med denna studie är att undersöka hur Aftonbladet hanterade anklagelsen gentemot sin medarbetare men också att undersöka på vilket sätt Aftonbladet sökt att reparera sin image. För att undersöka detta har 13 av Aftonbladets publicerade texter om medarbetaren analyserats. En fristående innehållsanalys och en analys där William Benoits teori om image repair använts som teoretiskt ramverk för att identifiera eventuella strategier.  Analyserna visar att Aftonbladet ställningstagande gentemot krönikören förändrats över den aktuella perioden och att flera av Benoits image repair strategier återfinns i texterna. Aftonbladet ställningstagande går från att skydda sin medarbetare från namnpublicering och att de inte kan hållas ansvariga till att avskeda krönikören och att erkänna sitt tillkortakommande.

The purpose of this essay is to illustrate how the public conversation about the online campaign #metoo was conducted on the social media platform Twitter in the fall of 2017. Using qualitative content analysis as a method, we studied tweets containing #metoo by identifying how support, criticism and other prominent messages were formulated in the online campaign. Our results showed that support and criticism under #metoo were expressed in many different ways. We identified that support was shown to vulnerable women and the campaign itself. We also identified that several individuals supported the fact that certain groups of men has been publicly accused for committing sexual crimes. The criticism of the campaign has partly shown a resistance against feminists and feminism. We have also found criticism against that white men has been accused for sexual crimes, where these writers mean that the actual perpetrators are of different ethnic or cultural backgrounds. Another criticism has also been raised against the campaign where several writers claim that the campaign has received a defected focus. These writers claim that #metoo has become a platform for publicly accusing individuals, instead of concentrating the campaign on sexual violence and harassment as a social problem. / Syftet med denna uppsats är att belysa hur det offentliga samtalet kring nätkampanjen #metoo förts på den sociala medieplattformen Twitter under hösten 2017. Med hjälp av kvalitativ innehållsanalys som metod har vi studerat inlägg på Twitter innehållande #metoo, där vi identifierat hur stöd, kritik och andra framträdande budskap formulerats i nätkampanjen. Vårt resultat visar att stöd och kritik som framförs under #metoo på Twitter har uttryckts på många olika sätt. Stöd visas bland annat till utsatta kvinnor och kampanjen i sig, men stöd visas även till att särskilda grupper blivit offentligt uthängda som förövare. Kritiken som uttryckts i kampanjen har bland annat visat på ett motstånd mot feminister och feminism. Vi har även funnit kritik mot att vita män pekats ut där dessa skribenter menar att de faktiska förövarna är av annan etnisk eller kulturell bakgrund. En annan kritik som lyfts mot kampanjen är att den haft fel fokus då den kommit att bli ett forum för att offentligt hänga ut anklagade personer, istället för att koncentrera kampanjen till diskussioner om sexuellt våld och trakasserier som socialt problem.

Studiens utgångspunkt är att undersöka hur män och kvinnor framställs i Instagram-inlägg under #MeToo och #IHave. Syftet med uppsatsen är att skapa en förståelse för hur kön framställs när människor delar inlägg under hashtags och se hur dessa förhåller sig till och/eller utmanar rådande maktstrukturer. För att analysera både lingvistiska och visuella element i valda Instagram-inlägg, har metoden multimodal kritisk diskursanalys (MCDA) tillämpats på vår studie. Vårt teoretiska ramverk består av tre komponenter: feminism, genus och multimodal kritisk diskursanalys som teori. Med hjälp av olika analysverktyg, hämtade från MCDA, har vi kunnat urskilja tre teman. I det första temat Rätten till sin egen kropp, beskrivs hur kvinnor tystats ner och fråntas rätten till att bestämma över sin egen kropp. I Legitimering av sexuella trakasserier förklaras hur ett fysiskt beteendemönster bland män rättfärdigas och normaliseras. I det tredje temat, Upprätthållande av sociala strukturer, framgår det hur den rådande könsmaktsordning ser likadan ut både “offline” och “online”. #MeToo och #IHave har fått stor genomslagskraft och möjliggjort en ny väg för kvinnor och män att berätta sina erfarenheter av sexuella trakasserier och övergrepp. Något som skapat en mobilisering kring jämställdhet i samhället och ett ifrågasättande av rådande normer, som upprätthåller patriarkala strukturer och mäns auktoritära roll. Under inlägg med #IHave verkar män vara väl medvetna i frågan om sexuella trakasserier och övergrepp, vilket gör att de tillskrivs en “hjälteroll”. Detta fast att män i många fall varit förövare och utsatt kvinnor för våld. Kvinnorna anses däremot vara svaga och sårbara. Trots det tar de upp kampen för sina rättigheter, vilket gör att kvinnors status och maktposition förstärks. Instagram-inläggen som delats med #MeToo och #IHave, blir därmed bevis på att sociala strukturer legitimerar sexuella trakasserier och övergrepp. Samtidigt har dessa hashtags skapat en ökad medvetenhet, vilket förhoppningsvis leder till att normer på sikt kan komma att förändras.

This study aims to critical investigate genre and discourses in six debate articles connected to the hashtag #MeToo. The study intends to identify common generic structures in the articles, followed by a discourse analysis with a feminist theoretical perspective to reveal ideological positions that forms the article and its content. The debate articles were all published in well- known Swedish newspapers and their topics are all the debate that came with the hashtag #MeToo, which purpose was to illustrate the width of the problem with sexual harassment and discrimination against women during the fall of 2017. The questions that the study aims to answer is if generic differences in the articles can be connected to ideological contextual factors or the writer’s opinion. The genre analysis identified five common schematic structures, or structural moves, one of which was further analyzed in the discourse analysis. The result showed that different ideological discourses was identified depending on how the writer strategically chosen to implement the structural move, and who it is intended to affect. The main differences between the articles was depending on who was produced as the actor, and what he or she should do next. The articles that invited a change in opinion was realized through a rhetorical question or a summering sentence and mainly directed to women, while the articles that invited the reader to take action and work for change was realized in a list or an instruction and was mainly directed to men. The difference in the communicative strategies used by the authors seems to be depending on who you’re writing for, the perspective you have on gender and #MeToo and the problems in society connected to it.

Under hösten 2017 präglades den nationella och internationella nyhetsrapporteringen till stor del av #Metoo-rörelsen. En rörelse vars mål är att bekämpa det sexuella våld som kvinnor varit offer för. I kölvattnet av de senaste månadernas mediala uppmärksamhet vill vi med den här kandidatuppsatsen påbörja forskning runt fenomenet. Syftet med studien var att genom kvantitativ innehållsanalys som metod utröna hur #Metoo-rörelsen kan komma att framställas i nyhetsformat. Vi har valt att fokusera på den kommersiella tv-kanalen TV4 och deras kvällsnyheter under en fyraveckorsperiod med start den 16 oktober 2017. Inom ramen för gestaltnings-, dagordnings- och nyhetsvärderings- teorierna har vi undersökt hur presentationen av #Metoo-rörelsen kan ta sig uttryck i TV4Nyheterna. Nyhetssändningarna som använts som material för undersökningen har funnits tillgängliga på TV4s hemsida men det går också att hämta allt material på Kungliga Biblioteket i Stockholm. Undersökningen visar bland annat att nära 70 procent av de analyserade sändningarna på TV4Nyheterna berörde #Metoo-rörelsen. En av drivkrafterna till det stora utrymmet för #Metoo-rörelsen i de analyserade sändningarna var att elitpersoner genom sociala och traditionella medier varit aktiva i rörelsen. Studien visar även att alla offer som presenterades i nyhetsinslagen var kvinnor och att 89 procent av förövarna i inslagen var män. För att ge studien vidare bredd valdes två andra aktualiteter ut i en mindre komparativ del: Kataloniens kamp för självständighet från Spanien och USAs president Donald Trumps utspel i sociala medier som även har legat på agendan under studiens gång. Resultatet uppvisade att dessa två aktualiteter givits mindre utrymme än #Metoo-rörelsen.

At the end of 2017 the hashtag #metoo swept through swedish media and engaged both private households, rulers and professions in the process. This study examines two different generations to look at their similarities and differences when it comes to how they’ve reacted to the news reporting on #metoo. By using semi-structured focus groups this study has analysed these generations opinions on media reporting, generation issues and gender. The results show that there´s differences in some ways, but there’s also similarities. Both groups agree to the facts that their generation is a cause to their thoughts and beliefs in this subject, and the knowledge when it comes to social media has a huge impact in how they respond to  media reporting. The fact that the groups has grown up during different eras results in a disparity in in their values which is a factor to why they interpret the reporting differently. The older group were more critical to the reporting while the younger group meant that the ones who were portrayed in media deserved it. A similarity for both groups was the belief of that the reporting, despite how they felt about it, has affected people's way of thinking and will hopefully, according to the focus groups, lead to something good.