När denna uppsats skrivs har det gått drygt fem år sedan #metoo-rörelsen och införandet av samtyckeslagstiftningen i Sverige. Dessa två händelser anses ha haft inverkan på den allmänna kunskapen om och synen på sexualbrott, där skulden i större utsträckning flyttas över från offret till gärningsmannen.  Syftet med denna uppsats är att undersöka och jämföra hur offer och gärningsman gestaltas grammatiskt i nyhetstexter i svenska tidningar före och efter #metoo-rörelsen och samtyckeslagstiftningen. Undersökningen utgår från transitivitetssystemet inom Hallidays systemisk-funktionella grammatik och i huvudsak analyseras processtyper samt första- och andradeltagare. 50 nyhetsartiklar om våldtäkt från svenska tidningar, hälften från 2016 och hälften från 2022 är föremål för undersökningen.  Resultaten visar att gärningsmannen 2022 i större utsträckning konstrueras som aktiv och ansvarig samt placeras mer i centrum än i texterna från 2016.

The study examines the crisis communication of football personality Luis Rubiales in relation to the media-covered scandal that occurred during the 2023 Women's World Cup when the Spanish women's national team emerged victorious. During the medal ceremony, Luis Rubiales, the then-president of the Spanish Football Federation, took hold of player Jennifer Hermoso's head and kissed her on the mouth. Later, Hermoso revealed that the kiss was non-consensual, leading to a media frenzy surrounding Rubiales' actions. The purpose of the study is to examine how a person with significant power in the football world utilizes crisis communication to rebuild their reputation. The study employs a qualitative content analysis and draws on the Image Repair Theory and aspects of Foucault's theory of power. The analysis focuses on a transcription of Rubiales' speech during a 2023 press conference, translated from Spanish to Swedish and transcribed. The study's results show that Rubiales employs several defense strategies in his crisis communication and often leverages his position of power to insert himself into another existing discourse advantageous to him. The analysis reveals that the strategies of excuse, downplaying the offensiveness of the event, and denial are present in the text, in various ways and to varying degrees. Rubiales attempts to rebuild his reputation in various ways, as evidenced by interpretations of how different strategies can be applied to his speech. By applying Foucault's theories on discourses, the analysis also demonstrates that Rubiales shifts from the current discourse and inserts himself into other discourses to cast the event in a favorable light. This reshaping of the discourse occurs frequently in the speech, influencing the construction of truth in the event.

Purpose: The purpose of the thesis is to examine if the quantity of female athletes is lesser than male athletes and if there are any gender differences in this visual representation of athletes in Swedish digital sports journalism. The thesis also aims to investigate if the visual representation of female athletes has changed over time in connection to the #MeToo movement.   Research questions: RQ1: Are there any differences in the quantity of visual coverage given to female athletes and male athletes in Swedish sports media?  RQ2: Is there any difference in the visual portrayal of female athletes in comparison to male athletes? RQ3: Has the visual coverage of female athletes in Swedish sports media changed or remained the same since the #MeToo movement?   Theories: Agenda setting theory, Framing theory, Hegemonic masculinity and emphasized femininity, Gender performance, Gatekeeping and Media logic   Method: The study is based on visual quantitative content analysis. The empirical material of the analysis consists of 224 photographs from digital sports articles, originated from the two Swedish sports newspapers Sportbladet and SVT Sport. The articles were collected from the digital platform Retriever through a digital article search with the keyword “sport”. After collecting the data, it was processed in data program IBM SPSS Statistics, where cross tabulations were created. The results were analyzed and discussed in order to reaching a conclusion.   Conclusion: There is a higher quantity of male athletes than female athletes in Swedish sports media. There are small differences in the way female athletes and male athletes are visually portrayed. However, these differences show that female athletes are more often are shown in an emphasized feminine way, which contributes to proving the dominance of hegemonic masculinity. There are no major changes in the visual portrayal of female athletes before and after the #MeToo, however the result shows a somewhat equal coverage even before the #MeToo movement happened. The results of the study are partially supported by previous research and theory on the subject where female athletes are underrepresented and sexualized. / Syfte: Studiens syfte är att undersöka om det är färre kvinnliga idrottare än manliga idrottare som visas i bilderna, samt om det finns några könsskillnader i dessa visuella representationer av idrottare i den digitala svenska idrottsjournalistiken. Studien syftar även till att undersöka om den visuella representationen av kvinnliga idrottare har förändrats över tid i samband med #MeToo-rörelsen.   Frågeställningar: F1 Är det någon skillnad i antalet visuella representationer av kvinnliga idrottare respektive manliga idrottare i den svenska idrottsjournalistiken? F2 Finns det några skillnad i sportartiklars visuella representation av kvinnliga idrottare jämfört med manliga idrottare?   F3 Har den visuella representationen av kvinnor förändrats eller varit densamma sedan efter #MeToo-rörelsen?   Teoretiska ramverk: Dagordningsteorin, gestaltningsteorin, hegemonisk maskulinitet och ideal femininitet, gender performance, gatekeeping och medielogik   Metod: Studien baseras på visuell kvantitativ innehållsanalys. Analysens empiriska material består av 224 fotografier från digitala sportartiklar, härstammande från de två svenska sporttidningarna Sportbladet och SVT Sport. Artiklarna samlades in från den digitala plattformen Retriever genom en digital artikelsökning med nyckelordet "sport". Efter att ha samlat in data bearbetades det i dataprogrammet IBM SPSS Statistics där tvärtabeller skapades. Resultaten analyserades och diskuterades för att nå en slutsats.   Slutsats: Det förekommer fler manliga idrottare än kvinnliga idrottare i bilderna i svenska sportjournalistik. Det är små skillnader i hur kvinnliga idrottare framställs visuellt i jämförelse med manliga idrottare. Dessa skillnader visar dock att kvinnliga idrottare oftare visas i ett betonat feminint sätt, vilket bidrar till att bevisa dominansen hos hegemonisk maskulinitet. Det finns inga större förändringar i den visuella skildringen av kvinnliga idrottare före och efter # MeToo, resultatet visar också en något lika täckning redan innan #MeToo-rörelsen. Resultaten av studien stöds delvis av tidigare forskning och teori i ämnet där kvinnliga idrottare är underrepresenterade och sexualiserade.

Denna uppsats undersöker hur rapporteringen om sexuella övergrepp och våld mot kvinnorhar sett ut år 2015 och år 2019 i Aftonbladet och Dagens Nyheter. Undersökningen har utförtsgenom ett urval av slumpmässigt utvalda artiklar samt tidigare forskning för att kunna styrkadet resultat som presenteras i denna studie. Studien består av en kvantitativ innehållsanalyssom fokuserar på perioderna före och efter Metoo, för att konstatera en förändring mellanskedena. Det teoretiska ramverket som ligger till grund för studien är dagordningsteorin, teorier omobjektivitet och teorier om genus. Den kvantitativa studiens resultat visar attnyhetsrapporteringen om våldtäkter fått relativt större utrymme efter Metoo (år 2015) och attrapportering om mördade kvinnor och grov misshandel fått relativt mindre utrymme.Resultatet av studien visar även att Aftonbladet och Dagens Nyheter har olika typer avrapportering vad gäller offentliggörande av namn på offer och förövare.

No description available.

Syftet med den aktuella studien är att förstå sjömäns upplevelser av arbetskulturen ombord samt deras uppfattningar om förekomsten av sexuella trakasserier och genusbaserade kränkningar på arbetsplatsen. Detta för att bidra med kunskap om hur konstruktioner av genus kan ha en inverkan på arbetskulturen och uppfattningar om ojämlikhetssystem (Acker 2011) ombord. När sjöfartens upprop #Lättaankar offentliggjordes skapades en arbetsgrupp kallad #Vågrätt där flera stora aktörer inom sjöfartsnäringen skrev på en avsiktsförklaring. I och med denna avsiktsförklaring förbinder sig stora delar av sjöfartbranschen till att aktivt arbeta för en arbetsmiljö fri från sexuella trakasserier och kränkningar. Studien ämnar även att undersöka hur de insatser som gjorts har upplevts av sjömännen. Eftersom sjöfarten är mansdominerad och studiens urval består av både män och kvinnor (fyra män, fyra kvinnor) kommer även uppfattningar om genuskonstruktioner och hur dessa upplevs för sjömännen att undersökas. De teoretiska utgångspunkterna tar avstamp i genusteori om hur genus konstrueras, genushierarkier (Butler 1990) och symboliskt våld (Bourdieu 1999). För att förstå hur dessa konstruktioner uppfattas och upplevs av sjömän ombord analyseras materialet även från organisatoriska perspektiv, såsom ojämlighetssystem (Acker 2011) och modellen kontiunuum av skada (eng. continuum of harm). Den senare är en modell utvecklad av amerikanska försvarsdepartdementet för att förstå utvecklingen av sexuella trakasserier och kränkningar på en arbetsplats (Stokes et al. 2000). Intervjuerna genomfördes med en tematiskt öppen och aktiv intervjustruktur. Det analyserade materialet visar en ökad medvetenhet om genusbaserade kränkningar hos både kvinnor och män. De manliga sjömännen upplever dock, i större uträckning än de kvinnliga, att deras arbetsplatser har en god arbetskultur där sexuella trakasserier inte märkbart har förekommit. Både de manliga och kvinnliga sjömännens uppfattar att de insatser som gjorts varierar mellan rederier där vissa arbetar mycket aktivt med social miljö medan andra endast har använt sig av insatser som sjömännen upplever som mer pliktskyldiga än effektiva. De kvinnliga sjömännens utsagor vittnar om att de, sedan #Lättaankar-uppropet har blivit mer benägna att ”säga ifrån” och även ta diskussioner med manliga kollegor om sexuella trakasserier. Detta för att bana väg för nästkommande generations kvinnliga sjömän och för att göra manliga sjömän mer medvetna om problematiken som varit, och ännu finns ombord på båtar.

Skolan har ett ansvar att arbeta förebyggande mot sexuella trakasserier. Trots detta visar undersökningar på att elever uppfattar att sexuella trakasserier förekommer på skolan, samtidigt som lärare uppfattar sin kompetens i sex- och samlevnadsundervisning som bristfällig. Genom #metoo fick sexuella trakasserier ett genomslag världen över. Syftet med studien är att undersöka hur det förebyggande arbetet mot sexuella trakasserier bedrivs i grundskolan samt om sex- och samlevnadsundervisningen har förändrats sedan #metoo. Studien baseras på kvalitativ metod där data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Intervjuer har genomförts med fem NO-lärare som undervisar i årskurs 6-9 från olika grundskolor i Stockholms län, Västmanlands län samt Uppsalas län. En manifest innehållsanalys tillämpades för att analysera intervjumaterialet. Resultatet visar att arbetet mot sexuella trakasserier främst sker under sex- och samlevnadsundervisningen, i form av diskussioner och övningar för att främja en personlig integritet hos eleverna. Lärarna uppfattar att de inte prioriterar sex- och samlevnadsundervisningen lika mycket som de skulle vilja. Elevhälsoteamet bidrar till ett stöd för lärarna genom rådgivning. Lärarna uppfattar att sex- och samlevnadsundervisningen har förändrats sedan #metoo, med mer levande diskussioner i klassrummet om framför allt sexuellt samtycke. Slutligen visar resultatet på att lärarna belyser att arbetet mot sexuella trakasserier är viktigt, däremot uppfattar de ett behov av kompetensutveckling inom sex- och samlevnadsundervisningen och en mer ämnesintegrerad undervisning. / The school has a responsibility to work preventively against sexual harassment. However, surveys show that students feel that sexual harassment is occurring at school, while teachers perceive their skills in sex and cohabitation as inadequate. Through #metoo, sexual harassment had a worldwide impact. The purpose of this study is to investigate how preventive work against sexual harassment is carried out in primary school and whether sex and cohabitation education has changed since #metoo. The study is based on a qualitative method where data has been collected through semi-structured interviews. Interviews have been conducted with five NO teachers who teach grades 6-9 from various primary schools in Stockholm County, Västmanland County and Uppsala County. A manifest content analysis was applied to analyze the interview material. The result shows that the work against sexual harassment is mainly done during sex and cohabitation education, in the form of discussions and exercises to promote the personal integrity of the students. Teachers feel that they do not prioritize sex and cohabitation education as much as they would like. The student health team contributes to support the teachers through counseling. Teachers feel that sex and cohabitation education has changed since #metoo, with more lively discussions in the classroom about, especially regarding sexual consent. Finally, the results show that the teachers emphasize that the work against sexual harassment is important, on the other hand, they experience a need for skills development in sex and cohabitation education and a more subject-integrated teaching.

In the aftermath of #MeToo, Amber Heard chose to share her experiences of sexual abuse and violence in the relationship with Johnny Depp in an article. Depp denied the allegations and claimed that the accusations were fabricated and therefore chose to sue Heard for defamation. The defamation trial between the ex-spouses began in 2022 and received much attention since it was broadcast live to the public. The lawsuit quickly went viral on social media where Depp's fans constructed and spread favorable narratives on Depp's behalf in order to restore his reputation. The purpose of the study is to examine, from a gender perspective, how fans of a public figure crisis communicated on social media during an ongoing trial following accusations of intimate partner violence. This is achieved by a qualitative content analysis where posts published by Depp's fans during the trial are analyzed based on the theories of postfeminism and Image Repair Theory. The study concluded that both Depp and Heard are portrayed based on male and female attributes to relate to the roles of victim and perpetrator more clearly. Heard is blamed and mocked, while Depp is celebrated and respected. Furthermore, there are also narratives that connect to misogynistic ideas that are hidden by, for example, discussions about equality and can be seen as a backlash against feminist successes. / I efterdyningarna av #MeToo valde Amber Heard att dela med sig av sina erfarenheter av sexuella övergrepp och våld i förhållandet med Johnny Depp i en debattartikel. Depp förnekade anklagelserna och menade att de var fabricerade och valde därför att stämma Heard för förtal. Förtalsrättegången mellan de forna makarna inleddes 2022 och fick stor uppmärksamhet eftersom den livesändes inför allmänheten. Rättegången blev snabbt viral på sociala medier där Depps fans konstruerade och spred fördelaktiga narrativ å Depps vägnar i syfte att återupprätta hans rykte. Syftet med studien är att utifrån ett genusperspektiv undersöka hur fans till en offentlig person kriskommunicerat på sociala medier under en pågående rättegång efter anklagelser om våld i nära relation. Detta genomförs med en kvalitativ innehållsanalys där inlägg publicerade av Depps fans under tiden för rättegången analyseras utifrån teorierna postfeminism och Image Repair Theory. Studiens resultat visade att både Depp och Heard porträtteras utifrån manliga och kvinnliga attribut för att tydligare anknyta till rollerna som offer och förövare. Heard blir skuldbelagd och hånad, medan Depp blir hyllad och respekterad. Vidare förekommer också narrativ som anknyter till kvinnofientliga idéer som döljs av exempelvis diskussioner om jämställdhet och kan ses som en motreaktion på feministiska framgångar.

Den 15 oktober 2017 var startpunkten för #Metoo-rörelsens genombrott på sociala medier, vilken innebar en våg av berättelser från kvinnor om sexuella övergrepp utförda av män. Som följd till denna rörelse började problematiken med sexuella övergrepp diskuteras offentligt. Att många utsatta kvinnor väljer att inte berätta eller polisanmäla sina förövare är ett samhällsproblem som har studerats i denna uppsats. Kvinnorna har inte makten att uttrycka sina känslor och tankar kring sina erfarenheter av sexuella övergrepp och det kan visa på en tystnadskultur. Syftet med studien är att studera denna tystnadskultur som existerar kring sexuella övergrepp mot kvinnor i Sverige. Frågeställningarna som kommer att besvaras är: På vilket sätt existerar tystnadskulturen kring sexuella övergrepp och Hur bibehålls denna tystnadskultur? Detta studeras genom att kvalitativt analysera teman som uppkommer i 57 vittnesmål av kvinnor som berättar om sin erfarenhet av att ha utsatts för sexuella övergrepp genom Facebook och Instagram. Materialet studeras i relation till ett teoretiskt ramverk som innefattar två symboliska interaktionister, Cooley och Goffman, och deras teorier om spegeljaget och stigmatisering. Andra sociologiska teoretiker som används i uppsatsen är Brownmiller, Freire och Noelle-Neumann och deras teorier om rädsla, makt, tystnadskultur, skam och utanförskap. Resultatet som studien har lett till är att tystnadskulturen existerar och bibehålls genom känslor som skam, rädsla och normaliseringen av våldtäktsmyter. Genom detta resultat skapar det en större förståelse för hur man kan identifiera skadliga strukturer och bryta en tystnadskultur.

Purpose: The purpose of this thesis is to examine how German newspapers discursively constructed the #MeToo movement in order to determine whether the hashtag campaign was legitimized or delegitimized. The ideological construction can be seen as an indication of social change or respectively the upholding of the status quo in regard to gender equality. Of further interest was how the coverage can be perceived as an example of a post-feminist sensibility in mainstream media.Approach: Relevant articles published during two time periods in 2017 and 2018, following defining events of the #MeToo movement, were retrieved from selected publications, including Die Welt, Frankfurter Allgemeine Zeitung, Süddeutsche Zeitung and Die Zeit. A qualitative critical discourse analysis applying Norman Fairclough’s (1995) three-dimensional approach was performed on 41 newspaper articles.Results: Through analysis, three main discursive strands emerged: (1) supportive coverage of #MeToo (2) opposing coverage of #MeToo (3) #MeToo as complex. The degree to which the articles adhered to these positions varied from publication to publication. The most conservative publication largely delegitimized the movement by, amongst others, drawing on a post-feminist discourse. Whereas the liberal publications predominantly constructed #MeToo as legitimate. Overall, there was little discussion of marginalized voices and opportunities for progressive solutions leading to social change. Conclusion: The analysis of the German media debate around #MeToo offers a perspective onto the tensions and potentials of the recent media-driven conversation about sexism and sexual harassment. Additionally, it gives some indication of the public attitudes towards gender issues in Germany.(Social) Implications: This thesis contributes to a growing pool of research on news media’s framing of social movements. With its critical impetus, it might add a small input to social change directed at gender equality.