The #MeToo movement is related to new forms of feminism, taking advantage of the online space for mobilisation. There are currently debates on the effect of feminist universalisation, post-colonial feminism and global movement’s on a local level. This study aims to understand how a globalmovement like the #MeToo integrates into already existing feminist efforts. While using India as a caste study, 10 urban Indian feminists have been interviewed to share their experiences on contemporary feminist mobilisation and the #MeToo movement. The study finds that the #MeToo movement have had an impact on Indian feminism, but at the same time is limited in its reach. Indian feminism is identified as ever diverse, with an increased incentive to learn and exchange experiences over identities to make feminist efforts more inclusive.

The study examines if methods used by MeToo-movement can be justified as civil disobedience, using contract theories formulated by John Rawls and Ronald Dworkin. The study aims at two things. Firstly, to explore the justification of public accusations in order to give new perspectives on the contemporary debate on the Swedish MeToo-movement. Three cases are examined, all in which profiles names and pictures have been published in media due to accusations of sexual harassments. Secondly, the study aims to examine and evaluate the normative standpoints behind the contractarian approach to civil disobedience from a feminist perspective. By applying feminist critic of contract theory, carried out by Carole Pateman, Susan Moller Okin and Jean Hampton, I hope to contribute to a more sustainable theory on civil disobedience as a tool for fighting structural injustice. The analysis shows that the contractarian way of defining and justifying civil disobedience is founded on assumptions that are unacceptable from a feminist point of view. Amongst other things, I find that Rawls definition of political consciousness ignores the structural subordination and discrimination of women, by paying attention only to the public sphere and its political institutions. As a result of this, although some aspects of the methods used by the MeToo-movement fits in to the contractarian definition of civil disobedience, the theories prove unable to justify our cases. In the conclusion, I argue that the MeToo-movement broadens our understanding of civil disobedience by challenging the boundaries of how injustices are created, defined and remediated.

Under hösten 2017 fick #metoo en enorm spridning i sociala medier. Rörelsen har beskrivits som en nutida revolution, och av länderna i Norden hade metoo-rörelsen störst genomslag i Sverige. Den här studien kommer att fokusera på Fredrik Virtanen, som tidigt hängdes ut med namn och bild i svenska medier efter de våldtäktsanklagelser som riktats mot honom. Ett år senare fick Virtanen möjlighet att uttala sig i media och försvara sig mot dessa anklagelser. Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur retoriska strategier har använts i samband med #metoo, samt hur de kan vara användbara vid självförsvar. Studiens teoretiska ramverk bygger på retoriken och självförsvarsteorin apologia, som båda används för att analysera ord i skrift och tal. Med hjälp av en retorisk textanalys som metod, kommer vi att analysera hur Virtanen väljer att svara på anklagelserna. Resultatet visar att Virtanen använder sig av samtliga tre övertalningsstrategier, ethos, logos och pathos, i sina två uttalanden. Resultatet visar även att Virtanen använder sig av retoriska självförsvarsstrategier, framförallt förnekelse. Detta kan vara en farlig självförsvarstrategi att använda sig av, eftersom den fungerar bäst om publiken tror att den anklagade är oskyldig. En retorisk textanalys kan inte få fram ett resultat som visar om en person är skyldig eller oskyldig. Däremot visar vår analys att de tre övertalningsstrategierna som Virtanen använder sig av inte kompletterar varandra, vilket kan framställa honom som mindre trovärdig.

Denna studie är avsedd att undersöka Dagens Nyheters möjligheter och begränsningar vad gäller att nå ut med feministiska budskap och åstadkomma social förändring. Detta har undersökts ur ett feministiskt ståndpunktsteoretiskt perspektiv med hjälp av en kritisk diskursanalys i syfte att studera hur tidningen gestaltar metoo-rörelsen. En analys har gjorts av hur rörelsen och relevanta aktörer omtalas och positioneras i texterna, vilka diskurser som framträder samt om tidningens inramningar huvudsakligen kan sägas stödja eller utmana metoo-rörelsens grundläggande budskap. Studien baseras på tidningsartiklar publicerade i dagstidningen mellan 15 oktober 2017 och 14 oktober 2018. Resultatet visar att Dagens Nyheter skapar goda möjligheter att nå ut med feministiska budskap och åstadkomma social förändring. Detta i och med att tidningen omtalar metoo-rörelsen och dess representanter på ett gynnsamt sätt, att majoriteten av texterna innehåller en diskurs som kritiserar patriarkala strukturer samt att tidningen tillåter rörelsen att nå ut med sitt grundläggande budskap.

Tidigare studier har visat att det finns köns- och generationsskillnader gällande attityder till sexuella övergrepp. De har också visat att flera andra faktorer påverkar, bland annat viljan att se världen som rättvis och våldtäktsmyter. Syftet med den här studien var att undersöka hur attityder gentemot sexuella övergrepp upplevs ha förändrats efter #metoo. Frågeställningen är: Upplevs attityder gentemot sexuella övergrepp ha förändrats efter metoo, och i så fall hur? Sexuella övergrepp är ett utbrett problem som tidigare varit tabu att prata om och det är därför intressant att se om uppropet har gjort en skillnad. Ämnet ansågs särskilt intressant eftersom det är viktigt att veta hur uppropet har fått för reaktioner för att kunna lägga upp fortsatt arbete med att upplysa om sexuella övergrepp. Eftersom ämnet tidigare är outforskat är studien explorativ. En kvalitativ studie med 11 semistrukturerade intervjuer har genomförts och intervjusvaren har sedan analyserats med hjälp av tematisk analys. Deltagarna bestod av fem män, fem kvinnor och en icke-binär person och var mellan 20 och 70 år. Fyra teman framkom, ökad kunskap och förståelse, distansering, förflyttande av skam och omdefiniering av tidigare upplevelser. Resultatet visade att det finns en större medvetenhet hos deltagarna om sexuella övergrepp och att deras syn på problemet har förändrats. Åsikterna hos deltagarna var polariserade och det fanns köns- och generationsskillnader. En svaghet för studien var att den endast bygger på de 11 deltagarnas egna teorier om sina egna och andras attitydförändringar. För framtida studier föreslås att göra en kvantitativ undersökning för att se om resultaten från denna studie går att generalisera.

Könsdiskriminering och sexuella trakasserier utgör samhällsproblem som reflekteras inom organisationer i alla branscher och sektorer. Alla organisationer är exponerade för problematiken så länge som företeelserna förekommer i samhället. Fenomenen kan orsaka allvarliga konsekvenser försåväl individ, organisation som samhälle. Med anledning av detta står HR inför viktiga uppgifter framöver. Denna studie syftade till att undersöka strategiskt inriktade HR-personers uppfattningar kring könsdiskriminering och sexuella trakasserier. Studiens fyra frågeställningar utgjordes av 1) Vad innebär könsdiskriminering respektive sexuella trakasserier?, 2) Vilken betydelse har metoo-rörelsen haft för HR-arbetet?, 3) Vilka är de främsta skälen till att könsdiskriminering och sexuella trakasserier förekommer på arbetsplatser? och 4) Vad utgör framgångsrika tillvägagångssätt för att komma till rätta med problematiken? Studien utgick från en fenomenografisk metodansats varigenom tio semistrukturerade intervjuer genomfördes med strategiskt inriktade HR-personer. Intervjuresultaten innefattade resonemang om otydligheter kring begreppen könsdiskriminering och sexuella trakasserier,metoo-rörelsens effekter samt synpunkter om individuella, organisationsmässiga och samhälleliga påverkansprocesser varigenom könsdiskriminering och sexuella trakasserier kan utövas och motverkas.Förhoppningen med denna studie var att det framställda resultatet skulle utgöra ett kunskapsbidrag till HR som yrkesgrupp, varvid de skildrade iakttagelserna kan fungera som lärdomar och verktyg.

Gick #MeToo för långt? Denna uppsats försöker sprida välbehövligt ljus över kvinnors förändrade rättsliga förutsättningar 1950–1980 genom att diskutera ämnet ur ett radikalfeministiskt perspektiv. Är det möjligt att ökningen av våldtäktsanmälningar i Sverige under perioden är ett tecken på, inte nödvändigtvis kvinnors förtryckta position, utan snarare deras växande ekonomiska och politiska makt? Uppsatsen argumenterar för att så är fallet och att ökningen reflekterar kvinnors förändrade förutsättningar som rättssubjekt under 1900-talet. Vidare dras slutsatsen att en korrelation mellan ökningen av våldtäktsanmälningar och kvinnors förvärvsarbetesfrekvens kan observeras och att detta är en viktig del i kvinnokampen, samt att #MeToo-rörelsen med fördel kan ses i ljuset av detta.

The purpose of this study is to investigate how the eight largest political parties in Sweden have reacted to the social movement #Metoo. With theories regarding agenda setting and institutional change in mind, this study contributes with an approach on how political parties react to social movements and therefore how movements can gain political access. By using Josefina Erikson’s dynamic frame analysis to create analysis tools the study aims to investigate how the political parties have highlighted the movement through their description of the problem, cause of the problem, negative versus positive framing and suggestions to solve it. In addition to this, the analysis tools also include a comparison between the parties results regarding causes and solutions and the movement's own suggestions to causes and solutions, to identify if the movement have gained different results regarding its impact on different parties. By studying posts on the websites of each party, together with a debate regarding #Metoo, the studies highlights the differences in how parties frame #Metoo. The results show that there is a difference in the framing of #Metoo in the material between different parties, where right-wing parties are generally focusing less on the movement than left-wing parties and also have less propositions of solutions for #Metoo that are in agreement to the movements own solutions. It is also more common for left-wing parties to propose specific solutions to #Metoo in the institutional arena such as the debate, compared to right-wing parties. As a conclusion, this study helps us understand how different political parties in Sweden have given attention and framed #Metoo and possibly how they will frame other movements as well. Although according to previous research (e.g. Vliegenthart and Walgrave, 2010) the movements attention could also depend on what kind of question it raises and how this question is applicable to the party’s general politics.

I den här undersökningen syftade vi till att fånga en grupp mäns upplevelser av det digitala fenomenet #metoo. Vad har dessa män upplevt för svårigheter i samband med #metoo samt hur de har upplevt att #metoo har påverkat dem. Informanterna i studien valdes via ett strategiskt urval. Alla informanter är manliga studenter som läser eller har läst på universitetsnivå och kan komma att arbeta med sociala insatser i framtiden. Insamlingen av material inhämtades via en fokusgrupp om fyra personer och analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultatet i denna studie visade att de manliga informanterna upplevde att det finns strukturer i samhället som gör att män beter sig på ett sådant sätt som föreligger #metoo. Informanterna upplevde att #metoo har gjort så att de har rannsakat sig själva och sitt eget beteende. De upplevde även att de behövde förändra sig själva samt hade tankar om hur de skulle gå tillväga, dock så upplevde de svårigheter med att göra detta själv. I vår analys undersökte vi närmare varför de upplevde sådana svårigheter till förändring och kopplar in tre olika teorier för att få möjligheten att analysera på olika nivåer. Våra slutsatser i denna studie är att det kan vara komplext att vara man och ta ställning för kvinnorättsfrågor i ett samhälle som är under strukturell förändring samt att informanterna påverkades av #metoo i sociala medier mer än vad de själva trott. Vidare är vår slutsats att informanterna hade svårt att se sin egen delaktighet i upprätthållandet av maktstrukturer. Informanterna var inte beredda på att riskera sina sociala eller samhälleliga fördelar för att visa medhåll för #metoo. Även om de såg hur deras beteende kunde vara en del av problematiken #metoo belyser så lade de större vikt på att det är andra män som borde nås av #metoo´s budskap.

During the fall of 2017, a campaign named #metoo went viral on Twitter. The purpose of #metoo was to highlight how many that had experiences of sexual harassments and assaults. The campaign did also gain a lot of attention in traditional Swedish media. By looking at #metoo in Swedish printed media during the month of November in 2017, I have examined how the concept of sexual violence have been articulated, negotiated and represented. Sexual violence is a matter that has been important for both feminist scholars and activists for a long time, both from a theoretical and material perspective. Guided by a critical discourse analysis and a feminist poststructural approach, I have looked at sexual violence as a phenomenon that is discursively made and therefore, also non-stable and always up for negotiation depending on the specific time, place and context it is produced in. In my material, I have found three themes, boundaries, institutionalisation and tensions. They all, in different ways, support that by providing a picture of sexual violence as a fluid concept without clear boundaries, a tendency to turn all the issues of sexual harassments into a failure of the employer liability and the working environment. Also, by providing a picture of a colliding word view of sexual violence as both a brand new phenomenon in Sweden (especially related to immigration) and something that has always been a reality in many people’s life.