No description available.

No description available.

No description available.

I det här arbetet har jag undersökt topline-låtskrivande, det vill säga låtskrivande av text och melodi, enligt två specifika metoder. Metoderna som använts är Melody-and-lyrics and a cappella samt Track-and-hook, där den förstnämnda tekniken innebär att toplinen skrivs helt a cappella utan instrumentell stöttning där produktionen görs i efterhand, medan den andra metoden innebär att ett track produceras i första hand och att toplinen sedan skrivs till den färdiga tracket. Metoderna står därmed i motsats till varandra. Låtarna har skrivits enligt båda metoderna, efter bestämda tidsramar och mot tre olika leads (påhittade uppdrag från artister), vilket resulterade i totalt sex låtar. Den konstnärliga processen har dokumenterats i en loggbok och när det klingande materialet var färdigt kunde jag reflektera över skapandeprocessen, diskutera hur de båda metoderna fungerade samt hur väl låtarna passade till aktuella leads. Jag kom fram till att det som främst styrde min kreativa process, förutom valet av metod, var min sinnesstämning i aktuell session, vilken lead jag jobbade mot samt vilken tidsram jag skrev inom. Jag kan konstatera att det finns styrkor och svagheter hos båda tillvägagångssätten och att metoderna fungerar bra på olika sätt till mina olika leads, men att jag trots allt föredrar den första metoden (melody-and-lyrics and a cappella) sett till det klingande resultatet. Det passade mig bättre att skriva låtar enligt den tekniken, samtidigt som jag anser att denna metod genererade starkast toplines.

Bakgrund: Rapportering mellan sjuksköterskor kan medföra säkerhetsrisker om information inte förs vidare på rätt sätt samt att brist i kommunikationen mellan sjuksköterskor och patienter är en återkommande orsak till uppkomst av vårdskador. Rapportering behöver därför hålla hög kvalitet för att sjuksköterskan ska kunna leverera patientsäker- och personcentrerad omvårdnad. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelse av bedsiderapportering inom slutenvården. Metod: Litteraturöversikt med induktiv ansats. Tio kvalitativa artiklar kvalitetsgranskades och analyserades med Fribergs femstegsmodell. Resultat: Tre teman framkom: Främjar personcentrerad omvårdnad som beskriver hur patienter och anhöriga blir delaktiga och hur bedsiderapportering stärker relationen mellan sjuksköterska och patient, Förändrar professionellt förhållningssätt som handlar om hur sjuksköterskor upplever att de i sin profession påverkas av bedsiderapportering och slutligen Komplicerar rapporteringen som beskriver problematik kring sekretess och hur omgivningen försvårar rapporteringen. Slutsats: Bedsiderapportering medför förbättringar gällande patientsäkerhet och personcentrerad omvårdnad, men det krävs strategier för att överkomma de upplevda hindren.

Mitt arbete har tagit avstamp i min vilja att lyfta fram unika egenskaper i musikverk. Flerdelade musikverk (exempelvis sviter) består ofta av delar (exempelvis satser) som kontrasterar mot varandra på något sätt. Det är just dessa kontraster som jag intresserat mig för. Arbetets syfte är att undersöka hur jag ska kunna uppnå musikaliskt kontrasterande resultat med hjälp av en regelstyrd kompositionsmetod. Metoden utgår från att man skapar särskilda ramar för varje del (sats) i ett musikverk i kompositionsprocessen, där ramarna för de enskilda delarna även fungerar som förbud för de andra delarna. Dessa förbud är huvudfokus för metoden, och därför kallar jag metoden "antikomposition". För att kunna utveckla metoden har jag komponerat en 25 minuter lång orkestersvit i fyra satser, där jag utnyttjar en kompositionsprocess jag använt mig av tidigare. Jag har även läst på om andra kompositionsmetoder för att skapa en metod som utgår från relevanta arbetssätt i komposition. Egna analyser av fyra andra verk har hjälpt mig hantverksmässigt, konstnärligt men också med material som underlättat att kommunicera mina tankar. För att undvika "blindhet" för min egen musik har jag dessutom tagit hjälp av andra tonsättare som kommenterat mitt verk.

Bakgrund: Hot och våld är ett växande problem på akutmottagningar och kan innebära en mer utsatt position för sjuksköterskor och annan personal i jämförelse med situationer på andra avdelningar. Akutmottagningen som arbetsplats innebär dessutom ett högt arbetstempo och ofta krav på snabba beslut under akuta situationer. Dessa nämnda förhållanden på akutmottagnigne påverkar i högsta grad sjuksköterskans arbetssituation, möjligheten att utöva sin profession och att ge säker vård. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans upplevelse av hot och våld på akutmottagningen. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativa artiklar och ett induktivt förhållningssätt genomfördes. Resultat Hot och våld kan förekomma verbalt eller fysiskt, eller både och. Sjuksköterskornas upplevelse av hot och våld på akutmottagningen skilde sig mellan olika individer. De hotfulla situationerna var nästan dagligen återkommande, vilket ledde till att sjuksköterskor anpassade sig till att hot och våld var en del av omvårdnadsarbetet på akutmottagningen. Konsekvenserna kan vara fysiska, psykiska, existentiella och sociala men även riskera att påverka det professionella utförandet av sjuksköterskans omvårdnadsarbete. Slutsats: Sjuksköterskor på akutmottagningen arbetar i en utsatt miljö där hot och våld är förekommande. Genom att aktivt förebygga, utbilda och arbeta för nolltoleransen mot hot och våld kan en säker vård för sjuksköterskor och patienter uppnås.

Sammanfattning Detta arbete handlar om att undersöka ledarrollerna hos förskollärarna i förskolan och för att se om ledarrollerna förändras när situationen förändras. Det handlar om att undersöka vilka egenskaper en pedagogisk ledare bör ha och om förhållningssättet gentemot barnen förändras när rollerna byts ut. Syftet med undersökningen är att undersöka vad ledarskap innebär för förskollärarna och om det finns skillnader eller likheter mellan deras ledarroller i planerade och mindre planerade situationer i förskolans verksamhet samt även undersöka om förskollärarnas förhållningssätt påverkas om de byter ledarroller. Forskningsmetoden som används är en kvalitativ undersökning där observation och intervju användes som komplettering. Totalt medverkade fyra förskollärare i undersökningen. Resultatet av undersökningen visar att en pedagogisk ledare bör enligt förskollärarna vara lyhörd, lugn, sprida trygghet omkring sig samt att se till varje barn och dess utveckling. Vidare visar resultatet att förskollärarna byter sina ledarroller beroende på vilka situationer de är i. De har en roll i samlingssituationen och en annan roll i tambursituationen även om de själva inte tyckte att det ändrades. Även om rollerna ändrades så gör inte förhållningssättet det och pedagogerna anser att de alltid behandlar barnen rättvist och omsorgsfullt.

När vi har läst om motivation så uppfattar vi att motivation är något som anses självklart. I och med att vi ser det som en självklarhet kan det föda en rädsla för att inte känna sig motiverad. Är det så att vi skall se tillvaron och världen utifrån motiverad och icke-motiverad? Eftersom vi upplever att ordet motivation används lite för lättvinligt och att det i och med det kan ha tappat lite av sin innebörd ämnar vi ta reda på hur ordet motivation kan få tillbaka sin ursprungliga innebörd. Vidare ämnar vi även ta reda på varför det är ett begrepp som anses självklart i vår vardag. Våra tankar kring detta ämne handlar om att vi vill ”klä av” ordet motivation för att få tillbaka dess konkreta innebörd och återskapa förhoppningen.Tanken är att framställa detta på ett så intressant sätt som möjligt, att försöka sammanfatta varje intervjupersons berättelse till en intressant sammanhängande text. För att sedan gå djupare in i texten och se vad den döljer. Detta för att få en ökad förståelse för vårt valda ämne. Vårt syfte är beskrivande på så sätt att vi åskådliggör olika teorier och olika intervjupersoner och deras olika förhållanden. Vi kommer också att gå på djupet för att hitta olika motiv till varför ordet motivation har blivit ett så självklart begrepp. Detta kommer vi att göra genom att se på ordet motivation med kritiska ögon och ifrågasätta det.Det är lätt att vi människor fastnar i våra egna tankemönster och förblindar oss för andra verkligheter än vår egen. I och med att vi låser oss i tanken så tror vi att vårt eget synsätt är det ”rätta”. Detta tror vi påverkar synen på motivationsbegreppet och dess innebörd. Om det fanns ett bra recept för hur vi människor får och skapar motivation skulle vi inte då endast omges av motiverade människor?I denna uppsats vill vi skapa en intressant läsupplevelse. Detta har vi gjort genom att vi har använt oss av en narrativ metod. Vi vill ge läsaren utrymme att själv kunna reflektera kring vår berättelse. Då vi inte är ute efter någon sanning och inte kommer att dra några slutsatser har vi använt oss av en abduktiv metod. Vi har valt att inte avslöja för mycket i denna sammanfattning utan vill bjuda in läsaren till vår berättelse.

Traditionell systemutveckling präglas ofta av långa utvecklingsprocesser och en oförmåga attmöta förändrade behov från kunden. Problematik med buggar i mjukvaran och förskjutnadeadlines uppstår kontinuerligt och leder till högre kostnader för företag.För att komma till rätta med dessa problem behövs en systemutvecklingsprocess som belyserproblem direkt när de uppstår och därmed tvingar de inblandade till reflektion över processensom skapar problemen vilket belyser de verkliga bakomliggande orsakerna. Låg kvalitet påmjukvara är ofta ett symptom på djupare organisatoriska problemEtt synsätt som syftar till att möta dessa problem är lean software development. Synsättet harinspirerats av lean production som är en beskrivning av The Toyota Production system vilketi sin tur är det arbetssätt som har tillämpats av Toyota under flera decennier i den traditionellatillverkningen.Mary och Tom Poppendieck har beskrivit sju principer och 22 tankeverktyg som kananvändas för att skapa en metod för lean software development. Studien visar vilka styrkoroch problem som lean software development och lean production beskriver generellt samtvilka styrkor och problem som finns avseende beskrivning av Poppendieck's principer ochtankeverktyg i synnerhet. Detta visar den förbättring som behöver göras av principerna ochtankeverktygen för att de ska kunna användas som underlag för en metod för lean softwaredevelopment samt hur denna metod ser ut konkret.Studiens resultat är en metod för lean software development baserad på Poppendieck &Poppendieck’s principer och tankeverktyg vid namn LUT – Lean systemUTveckling. / Program: Kandidatutbildning i informatik