Offentliga verksamheter har genomgått stora förändringar de senaste två decennierna och forskarnas benämning för denna process är New Public Management. Offentlig sektor som tidigare varit den största välfärdsproducenten har fått en förändrad roll och verkar numera tillsammans med privata aktörer. Barnomsorgen är en välfärdstjänst som många barnfamiljer använder sig av och utbudet av förskolor har ökat i takt med den fria etableringsrätten. Efterfrågan av förskolelärare har ökat och samtidigt har en rad politiska beslut genomförts som också har påverkat behovet av att anställa förskolelärare, det vill säga den nya läroplanen och lärarutbildningen. Detta har väckt ett intresse för hur chefer i förskolor förhåller sig till lönesättningen i en bransch med lönekonkurrens om arbetskraft. Studien är en kvalitativ fallstudie som intar ett jämförande perspektiv mellan förskolor i offentlig och privat sektor där syftet är att undersöka skillnader och likheter i löneprocessen. Empirin har samlats in genom intervjuer med lönesättande chefer på förskolor i Stockholms innerstad. Studiens teoretiska referensram är både på institutionell nivå som visar hur arbetsmarknadens parter påverkar cheferna i lönesättningsprocessen men även individbaserade löneteorier som knyter an till de anställdas humankapital och prestation. Resultatet visar att lönesättningsprocessen i förskolorna är decentraliserad med individuellt fokus baserat på prestation. Offentliga förskolor verkar generellt ha ett mer strukturerat förhållningsätt gentemot fackliga avtal och förhandlingar. De offentliga förskolorna visar också på en tendens att prioritera utbildningsinsatser för sin personal medan de privata förskolecheferna har en benägenhet att fokusera mer på lönen. Samtliga förskolechefer påpekar vikten av en rättvis lönesättning samt att kunna motivera den för sin personal eftersom det påverkar sammanhållningen i arbetslaget. Resultatet visar också att förskolelärare i Stockholm Stad har en stor förhandlingsmakt på arbetsmarknaden idag vilket troligtvis beror på en hög efterfrågan på legitimerade förskolelärare.

Läroplanen för förskolan Lpfö 98 (rev 2010) trycker på att förskolan ska lägga stor vikt vid att stimulera varje barns språkutveckling och med hjälp av olika uttrycksformer främja barns utveckling och lärande. Förskolelärarens roll är att stimulera och utmana barnet i en innehållsrik och inbjudande miljö. Syftet med vår studie är att undersöka hur fyra förskolelärare resonerar gällande kommunikation med barn i yngre åldrar på förskolan. Vi har utfört en kvalitativ fallstudie som innehåller strukturerade intervjuer. Våra intervjuer genomfördes på två förskolor i två olika kommuner i Sverige där fyra förskolelärare tillfrågades. Resultatet i vår studie visar att de båda förskolorna arbetar med en insikt om barnets individuella utveckling och stimulans för att ge barnet social trygghet i kommunikation via samspel. Det som dock framkom var att förskolelärare många gånger kände sig otillräcklig när det gällde bekräftande av det enskilda barnets önskningar och behov.

Bakgrund: Mycket av den tidigare arbetsmiljöforskningen har fokuserat på faktorer som bidrar till ohälsa inom förskolan och mindre ansträngningar har inriktas på att försöka erhålla kunskaper om vad som bidrar till hälsa. Den här studien kommer därför att fokusera på den salutogena arbetsmiljön inom förskolan.  Syfte: Var att undersöka förskolepersonals uppfattningar om och erfarenheter av begreppet god arbetsmiljö i förskolan. Metod: Fyra förskolelärare och fem barnskötare från en fristående förskola och två kommunala förskolor i Stockholms län deltog. Semistrukturerande intervjuer användes som datainsamlingsmetod. Intervjuerna analyserades med hjälp av fenomenografisk metod och fem beskrivningskategorier samt fjorton underteman skapades. Etiska överväganden beaktades under hela studien.  Resultat: Studiens fem beskrivningskategorier var ett bra ledarskap, god ergonomi, goda miljöer på förskolan, positivt arbetsklimat och hinna vara en bra pedagog. Slutsats: Förskolan har en möjlighet att skapa god arbetsmiljö gällande faktorer som förskolepersonalen själva kan påverka personligen eller inom arbetslaget som till exempel delaktighet och trivsel inom arbetslaget. Det som hindrade förskolan till att skapa god arbetsmiljö var faktorer där enbart chefer, ledningen och politiker kan påverka som icke närvarande chefer och tidsbrist.

Syftet med denna studie är att undersöka vuxnas uppfattning av barns lek i förskolan och hemma, med särskild inriktning mot vad genus förstås betyda för barns fria lek. I studien används semistrukturerade intervjuer med vårdnadshavare och pedagoger. Vi har utgått från det teoretiska perspektivet barndoms sociologi. Det teoretiska begrepp vi använt i vår analys är tolkande reproduktion och kamratkultur. Resultaten visar att de vuxna uppfattar att rörelse blir viktigt för särskiljandet: pojkars lek förknippas med mer rörelse medan flickors lek generellt är lugnare. Pojkar och flickor uppfattas däremot ha ett större gemensamt intresse i leken när de är utomhus, vilket styrks av annan forskning inom området. Både i hemmet och i förskolan antas pojkars och flickors fria utomhuslek utmärkas av rörelselekar eftersom ytorna är större och styrningen i miljön är mindre. De hoppar, gungar, cyklar och springer tillsammans.

Mot bakgrund av den förändring som skett kring förskolläraryrket och de förväntningar som tillkommit fångades mitt intresse att undersöka denna yrkesgrupp. Min nyfikenhet för yrkesgruppen ledde till att jag ville ta reda på hur de själva ser på förändringen med yrket, i relation till sin yrkesroll och självidentitet. Syftet med studien att utreda hur yrket förskolelärare påverkar självidentiteten för yrkesutövarna samt vilka metoder förskolelärare använder för att hantera rollgestaltning. För att genomföra studien har jag använt mig av en kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna gjordes med sex förskolelärare i städerna Stockholm, Norrtälje, Karlstad, Västervik och Helsingborg. Det insamlade materialet från intervjuerna ligger till grund för studiens resultat och analyser. Studien har sin teoretiska utgångspunkt i Goffmans (1974) dramaturgiska teorier och begreppen identitet, roller, främre & bakre region, framträdande samt team-begreppet. Förutom dessa dramaturgiska teorier baseras studien även på Arlie Hochschilds teorier yt- och djupagerande (1983) samt kognitiva, kroppsliga och uttrycksfulla känslor (1979). Studien bekräftar tidigare forskning men visar även på att majoriteten av förskolelärarna som deltog i studien upplever att yrkesrollen har bidragit i hög utsträckning till deras självidentitet. Samtliga förskolelärare i studien redogör för att de behöver hantera de olika rollerna som uppstår inom yrkesrollen på arbetsplatsen på ett eller annat sätt. Förskolelärarna gör detta genom att anpassa sig genom att gå in i olika roller och sedan agera utifrån dem.

No description available.

This study aims to examine preschool teachers' thoughts about the child libraries functions. The purpose is to highlight preschool children's early read and writing skills, before they even can read and write, which is a theory called emergent literacy. This is made by conducting five qualitative interviews, with the intention to investigate how the preschool teachers think about the cooperation and the function of the child library, partly for their own work with the children and partly for their organization. By using a tablechart which shows each preschool teachers mostly common thoughts in the interview and by using a model based upon Harrysson and Joelsson (2006) model, which shows the functions of the public library in the society. The results of the study are presented in the four categories of the model which are; to borrow, to learn, to ask and to find, to reside. These are functions that the preschool teachers see with the library, for their work with the childrens' early literacy. The results also show that the preschool teachers use the library services in three main areas; as a literature intermediaer, information provider and they use the library's environment to give inspiration to the children.

Syftet med examensarbetet är att belysa förskolelärares tankar kring sagor och varför sagor används i förskolan. Jag vill också illustrera hur förskolelärare arbetar med sagor för att stimulera språkutveckling hos barn. För att uppfylla mitt syfte har jag utgått ifrån följande frågeställningar: Hur resonerar förskolelärare kring hur sagan utvecklar barns språk? Vilka perspektiv tas upp av förskolelärare och varför arbetar de med sagor? Vilka är skillnader och likheter i förskolelärarnas arbetsmetoder när de arbetar med sagor?Metoden som jag använt mig av i genomförandet av studien är kvalitativa intervjuer med två förskolelärare och två observationer på två avdelningar i en förskola. Jag har under studien använt mig av bandspelare vid intervjuerna och papper och penna vid observationerna. Utgångspunkten i denna undersökning är Vygotskijs teori som handlar om det sociokulturella perspektivet. Resultatet av min studie visar att sagor kan användas för att utveckla och främja barnens språk. Dessutom ger sagor möjligheter för barnen att lära sig om olika ämnen. Jag anser även att pedagogers arbetssätt med sagor är avgörande för hur barns lust och lärande ser ut. Den psykiska och fysiska miljön är mycket viktig att ta hänsyn till för att locka barns intresse för skriftspråk. Resultatet visar också att förskolelärarna arbetar utifrån barns tidigare erfarenheter, förutsättningar och intresse, vilka spelar en stor roll för att skapa ett meningsfullt och lustfyllt lärande.Nyckelord: Språkutveckling, sagor, förskolelärare, sagoläsning, samtal.

The aim of this thesis was to find out if and why aspiring preschool teachers who study science and technology in their undergraduate courses show a greater interest in biology than the other subjects. The investigation was conducted on 64 students who during the time of this investigation, wrote thesis as the final step in their education. The to-be preschool teachers in the survey showed the greatest interest in the subject of biology, while interest in chemistry and physics turned out to be very low. Early childhood experience from preschool age can affect the view on a topic that a person later develops. It is therefore important that there are teachers in preschool that can help give children a positive image of all the natural sciences and technology.

The aim of this study was to find out how the work with environmental issues are implemented in preschools. The method used was an email survey sent to preschool pedagogues in Sweden. The result of the study showed that the environmental issue that was most used was recycling and the activities that was most used were recycling and composting. The result also showed that mixed groups of children between 1-5 years old were the ones who work the most with environmental issues. / Denna studies syfte var att undersöka hur arbetet med miljöfrågor på förskolor ser ut. Metoden som användes var epostenkäter och skickades till förskolepedagoger i Sverige. Resultatet som framkom var att miljöfrågor arbetas främst genom vardagssysslor och det som fokuseras på mest ute i verksamheterna är källsortering och kompostering. Det framkom även att blandade åldersgrupper mellan 1-5 år är de barngrupper som arbetar mest med miljöfrågor.