Studiens syfte är att undersöka hur pedagoger säger sig positionera barn och hur barn uttalar sig om sin egen positionering i konfliktsituationer (konflikt och lösning) och hur detta kan relateras till deras kön. Den metod vi valt att använda oss av är intervjuer med barn och pedagoger för att få förstahandsinformation om deras åsikter och erfarenheter kring konflikthantering, samt hur dessa konflikter beskrivs från ett barn- och ett pedagogperspektiv. Resultatet av barnintervjuerna visar att barn beskriver konflikter främst genom känslouttryck för att förstå situationen och finna en lösning på den. Pedagogintervjuerna visar att pedagoger har en uppfattning om att deras roll som konfliktlösare till stor del går ut på att lära barnen om känslor, respekt, empati och att ta ansvar för sina handlingar och dess konsekvenser. Våra slutsatser av studien är att genusdiskurser är något som beskrivs som ständigt närvarande och kräver reflektion för att kunna omarbetas och belysas i det vardagliga arbetet. Som pedagog krävs därför en öppenhet och en tillåtande attityd för att barnen själva ska få hitta sina tillvägagångssätt i konfliktlösning.

Uppsatsen handlar om tre informanter som intervjuats angående sin syn på alternativa behandlingar och alternativa diskurser i kontrast till dominerande diskurser inom medicin och samhälle. Viktiga avsnitt rör till exempel sådant som vad är healing, hur kan en behandling gå till, grundläggande synsätt i alternativa diskurser och hur man ser på sjukdom. / This paper is about three informants. I have interviewed them in the context of their views about alternative discourses in contrast to the dominating discourses in medicine and society. Important parts in the paper touch healing, how treatment is carried out, basic thinking in alternative discourses and how disease is perceived?

Syftet med denna uppsats är att lyfta fram några barns egna tankar om lek och vänskap och undersöka vad dessa värderingar och konkreta handlingar kan säga om a) skillnader och likheter över kulturgränser, b) hur barnen upplever och påverkar maktfördelningen genom leken och genom sina kamratrelationer samt c) vad gruppfördelning, rollfördelning och val av lekkamrater kan säga om tillhörighet och gruppens inneboende genusrelationer. Studien är komparativ och gäller barn i Sverige och Brasilien. Genom en kvalitativ processorienterad metod har observationer kompletterats av deltagande observation, gruppsamtal samt enskilda samtal. Det empiriska materialet utgörs av loggboksanteckningar och bandade samtal. Totalt tolv enskilda samtal har bandats, vilket omfattar tre pojkar och tre flickor från respektive land. Studien vilar på en kombination av teoretiska och begreppsmässiga influenser. Foucaults diskursteori samt barndomsdiskurser ramar in förståelsen av lek. För analysen av barnens grupplek har även genusteorier använts. Hermeneutiska teorier samt barnperspektiv är ytterligare teoretiska influenser i studien. Etiska frågor kring metod och samtal med barn har beaktats. Av analyserna framgår att regellekar dominerade barnens lekval i bägge kulturer. Det framgår att barn i Trancoso lekte i större och mer åldersintegrerade grupper till skillnad från Göteborgsbarnen som föredrog lek i parrelationer, vilket ofta medförde en relationsproblematik utan motsvarighet i Trancoso. Klassaspekten och materiella tillgångar spelade en viktig roll för de brasilianska barnen och kom att påverka upplevelsen av tillhörighet i förhållande till lek och vänskapsrelationer. Olika former av maktstrukturer påverkade och organiserade barnens lek. Dels bestod dessa maktstrukturer av omgivande vuxnas kommentarer kring leken, men även av förhandlingar, bestraffningar samt inkludering och exkludering av lekkamrater i givna lekgrupper. Även genusaspekten visade sig ha en organisatorisk funktion i barnens lek.

Syftet med denna undersökning är att testa tre hypoteser om transsexualism i Sverige, genom att studera lagen och debatten om lagen om könsbyte från 1972 som uttryck för den dominerande diskursen om transsexualism. Studien är gjord historiskt, där olika tidsmässiga nedslag i debatten om lagen studeras för att nå insikt om huruvida transsexualism skapas av den empiri jag studerar. Teorierna som hjälpt analysen av utvecklingen av lagen och rösterna i debatten är främst inspirerade av Michel Foucaults diskursteori, samt Judith Butlers teori om den heterosexuella matrisen. Metodologiskt söks svar på de frågor som utformats för att testa hypoteserna och genomgående står erkända kunskaper om transsexualism samt normerande av kön, genus och sexualitet i fokus för analysen. Vidare diskuteras vad den lagligt fastställda dominerande diskursen om transsexualism och diagnosen kräver för ett erkännande av det transsexuella subjektet. Studien av empirin kring lagen om könsbyte resulterar i tesen att transsexualism inte enbart kan förstås som ett naturligt förekommande fenomen utan att det styrs av olika diskursivt skapade sanningar om kön, genus och sexualitet, vilka även villkorar det transsexuella subjektet. Analysens resultat är att transsexualism, precis som normerna kring kön, genus och sexualitet, är diskursivt skapat och villkorat och således är föränderligt. / This study is aimed at the Swedish 1972 law on transsexualism and the debate on this subject before and since then. The purpose is to test three hypotheses through three questions focused on trying to find out whether it is possible to state that transsexualism is discursively created. The theories which underlay the analysis are mainly derived from Michel Foucault’s theory on reality and truth as constructed through discourse and Judith Butler’s theory on the force of the heterosexual matrix. By analyzing historical texts in this debate I examine how acknowledged truths together discursively construct certain truths about transsexualism in relation to truths on the subject of sex, gender and desire created through the heterosexual matrix. In relation to these theories I also examine in what ways the recognized transsexual subject is constructed through the conditions in the law and diagnosis. My thesis is that the studied materials, seen as representing the Swedish dominating discourse on transsexualism, together sets the terms for and constructs both transsexualism and the transsexual subject through a set of norms on sex, gender and desire. As these norms are subject to change, so is transsexualism, and therefore transsexualism can not be understood as merely a natural condition.

Denna uppsats syftar till att tydliggöra de mediala diskurser som finns om integration och utanförskap i tidningsartiklar. Tidningsartiklarna sträcker sig över två tidsperioder, 1996-1997 och 2006-2007. En frågeställning som uppsatsen försöker besvara är om analysens tidningsartiklar går att koppla till Ruth Levitas diskursmodeller om socialt utanförskap. Den centrala teoretiska utgångspunkten är ett postkolonialt perspektiv. Uttrycket ”vi och dem” utgör en röd tråd genom hela uppsatsen. Metoden för analysen är det diskursanalytiska verktyget diskursteori. Uppsatsens analys visar på tre centrala teman där samtliga utgår från utanförskap. Dessa teman är kultur och utanförskap, fördelning och utanförskap samt arbete och utanförskap.

The purpose of this study is to examine how some people who do not want children construct their identity in a context where children is the norm. The study therefore focuses on how they legitimate and present their identity in this context. 4 women and 2 men with the intention to remain childless have therefore been interviewed, and from these interviews I analyze and describe how intentional childless people construct their identity. My theoretical framework is built up by discourse psychology and gender/heterosexual hegemony theories. The thesis shows that it is hard for the intentional childless to construct their identity as once and for all given, the identity is constructed as a “norm” against the norm, as well as affected by the norm. The intentional childless in this study construct their identity by using different discourses and place themselves in a context. The use of discourses tend to describe intentional childless in a certain way, often in a good way, and here is also a rhetorical language use in practice.

There is little knowledge about abuse of anabolic androgenic steroids (AAS) in Sweden. This paper aims to explore, from a discourse psychological angle, how persons with experience of anabolic androgenic steroids (AAS) construct there identities. The theory and method used as a frame for the paper is discursive psychology, depending on the focus in the paper of human beings use of language in the construction of identities. For collection of data interviews were made. The six respondents al had experience of use of AAS. The interviews illustrated how users of AAS speak about AAS, and create there identity, in relation to AAS. In the interpretation of data we used two different tools, used by discursive psychologists, interpretative repertoires and subject positions. Though the interpretative repertoires we were able to separate the ways the respondents construct there statements. Subject positions made it possible for us to interpret where the respondents did place themselves in there speech. Other perspectives, derived from literature on the subject AAS, was brought into the analysis. Other perspectives provide us with assumptions and make it possible to separate themes and discourses from the data. Two discourses where separated from data, restrictive discourse and legal discourse. The discourses contain three teams, use/abuse, physical risks and social risks. In the speech, respondents, relate to these teams in order to construct there identities. The respondents construct the speech in order to make use of AAS reasonable to them selves. The respondents construct the speech in the direction towards a liberal discourse. They construct the use of AAS as reasonable to them selves. The respondents make mostly difference between use and abuse of AAS and don’t position them selves as abusers of AAS without reservations. A crucial component in the construction of an identity as a user is the reduction of risks. The respondents reduce the risks with AAS in different ways and make an identity as a user possible. Key Words: Discourse, Discursive Psychology, AAS, Anabolic Androgenic Steroids, Identity.

No description available.

The Swedish education system reflects the multicultural society in Sweden, therefore there is a need of school textbooks that pupils can identify themselves with to create meaning and value in their learning. According to the Swedish Education Administrations (Skolverkets) report (2006) and Selander (2003, s. 198) the school textbooks are the main source of education in class. There has been an implicit message in the older textbooks that is associated with the belief that non-Europeans are "seen" as victims, and that Europeans are privileged with a "good life". Many school texbooks has been analyzed from different points of perspectives, however, analysis from a postcolonial perspective on home economics books has practically been nonexistent. Analysis in this study are focused on how non-western people are been portrayed in six different textbooks in the subject to conclude if the colonial discourse is still maintained and reproduced in the school. To answer the question of formulation an image analysis is made of the six, previiously mentioned, textbooks. The result shows that since 1976 school textbooks are consistently reproducing the same image of non-Europeans as victims and underdeveloped- the way of portraying them as said has merely shifted from images of starved children to helpless victims of environmental disasters and occidental abundance but are held equally responsible for their underdevelopment, in anticipation of occidental aid.

This study is a comparative analysis of how Hollywood portrays people from the Middle East before and after 9/11. The films used to conduct this study are True Lies (1994), The Siege (1998), The Kingdom (2007) and Body of Lies (2008). With a qualitative methodology, discourse analysis and postcolonial theory this study analysed not only how people from the Middle East is portrayed, but also how the Americans in the films are presented and how the characters in the films changed in the movies produced after 9/11.      The results show that people from the Middle East are portrayed in a negative way and that Hollywood uses stereotypes. However, people from the Middle East are more gradated in the films post-9/11. There is a bigger focus on Islam in the movies produced after 9/11 and the study also shows that family values play a less central part in the story in the films made after 9/11 and that work is of more importance. The American characters have a greater need to help their country in the war against terrorists in the films produced after 9/11 compared to the American characters in the films made before 9/11.