Hur vi människor ser på oss själva och vårt samhälle påverkas mycket av de bilder som medier visar oss. Medier visar upp ideal som förklarar för oss vad som är manligt och kvinnligt. Ur den aspekten är det därför relevant att undersöka hur dessa bilder ser ut. I den här uppsatsen undersöker jag hur bilden av idealt föräldraskap och moderna föräldrar ser ut i tre svenska föräldramagasin. Mitt mål är att få fram föräldramagasinens bild av moderna föräldrar och föreställningar om vad föräldraskapet innebär. Jag har kommit fram till att de tre magasinen framställer föräldraskapet som både krävande och präglat av dåligt samvete, men något som samtidigt inte är så svårt som det kan verka. Sett ur ett kulturperspektiv visar alla tre föräldramagasin tecken på liknande grundläggande antaganden och värderingar. De ekonomiska aspekterna av artefakter är det som skiljer de tre magasinen åt, följt av språkbruk och förespråkade kroppsideal. Sett utifrån ett dagordnings- och gestaltningsperspektiv målar föräldramagasinen upp en bild där föräldraskapet associeras med lycka och framgång.

Syftet med denna uppsats är att undersöka Skolverkets diskurs kring lärare som mobbar elever. Detta görs genom en textanalys av myndighetens publikationer där utsagor om mobbande lärare jämförs med utsagor om mobbande elever. Det studerade materialet utgörs av Skolverkets mest omfattande publikationer om skolmobbning mellan år 2002 och 2011. Texterna analyseras med hjälp av Michel Foucaults diskursanalys och de teorier som används är Steven Lukes definition av maktens tredje dimension samt Foucaults maktteori. Studien visar att mobbande lärare sällan omnämns i materialet och att utsagorna koncentreras kring historia, juridik och statistik. När det gäller talet om elever som mobbare är utsagorna frekvent förekommande och deras individuella egenskaper behandlas ingående. Eleverna beskrivs i förhållande till forskning, åtgärdsprogram, historia, juridik, statistik och utredande texter. Undersökningen visar att statistik om lärare respektive elever ej behandlas på ett jämlikt sätt; det gäller både vid framtagning av underlag för statistiken och vid redovisning av resultat. Skolverket presenterar ämnet om mobbande lärare diskontinuerligt och fragmentariskt medan mobbande elever beskrivs ingående och ur en mängd olika synvinklar. Texterna ger ingen förklaring till varför mobbande elever respektive mobbande lärare behandlas på så olika sätt när skolmobbning ska beskrivas. Resultatet av denna uppsats kan sättas i relation till maktteorier där den statliga makten osynliggör sig själv, samtidigt som den synliggör medborgarna. Lärare som mobbar elever osynliggörs, eftersom deras uppgift är att utföra statens direktiv; elever som mobbar är fullt exponerade eftersom maktutövningen undersöker, iakttar och kontrollerar dem. / This study has the intention to investigate how the Swedish National Agency for Education describes teachers who bully students. The examination is done by a research of published texts from the agency (between 2002 and 2011), and embodies the most numerous publications about bullying in school in this period of time. The investigation is performed with Discourse Analysis from Michel Foucault and compares bullying teachers with bullying students. Theory of Three-Dimensional Power from Steven Lukes  and Power Theories from Foucault gives a further understanding of the results. The study shows that bullying teachers is mentioned sporadically and in sprinkling fields related to historical dictums, statistics and juridical subjects. When it comes to the description of students, there are many and frequent dictums from personality traits to research findings. Students are also discussed in relation to programs against bullying and in a historical, judicial and statistical context. Statistics are unequal when it comes to bullying teachers versus bullying students, both in how investigations are composed and how the results are presented. The question of bullying teachers are almost excluded in the texts and none of the publications explains why there’s such a big difference between the presentation of bullying teachers comparing to bullying students. The conclusion is that the Swedish National Agency for Education treats the problem with bullying teachers in a discontinuous and fragmentary way whilst bullying students are described comprehensively and in widespread subjects. The result can be related to power theory therefore it shows how governmental power is making itself invisible whilst it exposes the members of the society. Bullying teachers are invisible because their task  is to perform the governments directives, whilst bullying students are fully visible because exercise of power investigates, observes and controls them in full exposure.

Det finns lite forskning om kvinnliga förövare jämfört med vad det finns om manliga förövare och det verkar även finnas begränsningar i litteratur som kan handleda till exempel poliser och socialsekreterare i ämnet. Detta skulle kunna bero på att kvinnliga förövare utgör en sådan liten andel av det totala antalet förövare så att fenomenet inte uppmärksammas tillräckligt. Studien bygger på en diskursanalys av tidningsartiklar från svensk press i syfte att granska hur media framställer kvinnliga förövare vid sexualbrott mot barn. Resultatet visar att de framträdande diskurserna är offerdiskurs, förövardiskurs och kunskapsdiskurs och att bilden av kvinnliga förövare konstrueras på olika sätt samt att detta skapar olika gestaltningar av verkligheten. Media har en viktig roll i hur en bild förmedlas och uppmärksammas samt stor makt när det gäller hur en diskurs rekonstrueras eller reproduceras. Detta skulle i sin tur kunna påverka hur ett fall gällande sexualbrott mot barn, där förövaren är en kvinna, hanteras.

Denna studie fokuserar på vad individualiserat identitetsskapande genom bloggning består utav. Studien tar sin utgångspunkt i att globaliseringens omvärldsförändringar förändrat människors möjligheter till identitet, och att bloggning är del av en ny typ av identitetsskapande. För att undersöka identitetsskapande genom bloggning analyserar studien en bloggskola på nätet framtagen av tre kvinnliga framgångsrika "bloggentreprenörer", Clara Lidström, Anna-Karin Nyberg och Frida Ramstedt. Bloggskolan syftar enligt dem till att lära bloggare hur man bäst ska framställa sig själv för att synas och expandera på nätet, samt göra bloggen till en lyckad affärsverksamhet. Studien syftar till att utveckla förståelsen för hur samtidens framträdande sociala aktiviteter genom diskurs formar social verklighet och därmed identitet. Frågeställningarna handlar om hur man konstruerar sitt individualistiska jag när man bloggar, vilka mönster som präglar detta jag, samt vilka externa diskurser bloggidentiteten påverkas av. De teoretiska ramar som studien utgår från är Zygmunt Baumans, Ulrich Becks och Anthony Elliott & Charles Lemerts respektive perspektiv på det individualiserade samhällets identiteter, i litteratur från 2000-talet. Metoder som använts är textanalys med innehållsanalys som främsta verktyg. Även diskurspsykologiska teorier såsom rollteori och humanistisk teori (Potter & Wetherell, 1987, s 97, 99) har använts för att betrakta självet i bloggvärlden. Studien kom bl. a fram till att identitetsskapande genom bloggning till stor del vilar på kontextuellt och socialt skapade värden, att bloggidentiteten är nära besläktad med företagsvärlden, samt att självet framställs genom retoriska strategier byggda på egenintressen. / This study focuses on how individualized forms of identities are constructed within the sphere of blogging. The premiss of the study is that changes in society brought about by globalization has changed peoples ways of forming identities, and that blogging functions as a new kind of tool for identity-construction. The object of analysis is a webbased blogging-course made by three successful female bloggentrepreneurs, Clara Lidström, Anna-Karin Nyberg and Frida Ramstedt. The purpose of the course is according to them to teach bloggers how to portray themselves in the best way, with the aim of becoming visible in the blog-world, expand and turn blogging into business. The purpose of the study is to contribute with observations of how contemporary social activities - through certain discourse - forms social reality and by that, identity. The question formulation is about how the individualized identity is created through blogging, what patterns this identity is made up of, and also what external discourses the blogging-self is affected by. The theoretical framework include the theorization of Zygmunt Bauman, Ulrich Beck and Anthony Elliott & Charles Lemert, with their various perspectives on identity in an individualized society, in literature of the 21st century. Methods used are text analysis, with content analysis as the primary tool. Role-theory and humanistic theory originated from discourse psychology have been used to understand and portray the blog-identity. The study resulted in the conclusion that the constuction of identity through blogging is to be regarded as dependant of contextual and socially constructed values, that the blog-identity is closely related to the businessworld and that the self is displayed via rethorical techniques derived from various self-interests.

Abstract We decided to explore former school pupils’ experiences of not conforming to the norm. Earlier studies have focused on the children as “the problem”.  We see this as worrying, especially since there is very little research focusing on the pupils’ own experiences. The children’s own perspective needs to be brought to the fore. We hope in a small way to contribute to this. Our study consists of retrospective qualitative interviews with former school children, now all over the age of eighteen. We have adopted a social constructionist perspective to illuminate the area. Social constructionism can be seen as a meta-theory underlying the choice of method, theory and research questions in our study. The study is qualitative and consists of five semi-structured interviews. As a theoretical and analytical tool we will construct a discourse using a psychological perspective. We will base this on the work of Potter and Wetherell as well as Winther Jörgensen and Phillips’s discourse theories. Our qualitative approach means we will look at the role of speech production based on interpretation repertoires and subject positions. In this way, we can see how meanings form the building blocks used in the way people talk about, and thereby construct, the world of everyday interaction (Winther Jorgensen & Phillips 2000: 116). In other words the discourses are a social act, a discursive practice. We are interested in analysing how the interviewees construct versions of social reality in their stories in relation to current social norms and discourses. In addition to discursive psychological theory we have used Börjesson & Palmblad’s descriptions of the impact of verbal discourse about pupils at school on a macro level. They found that the pupils had been categorised as “deviant” and “problem children” during their time at school, also that there was an image of how the “desirable child” should be. We also applied Beckers’ theory of using the “outsider” in order to understand the mechanisms behind the position of not fitting into the norm.  Utilising these theories we analysed the five interviewees’ description of themselves, others and their situation at school to illuminate their experiences and also to highlight their description of the experience of being viewed as “deviant” during their school period. Key words: Identity, Normality, School Norm, Outsider, Discourse psychology, Social constructionism

De senaste åren har bloggsfären utvecklats explosionsartat och bloggen blir mer och mer, på flera sätt, en del av människors vardag. Den här uppsatsen syftar till att beskriva och analysera diskurser om identitetsskapande i blogg. Detta har gjorts genom att med ett diskursanalytiskt angreppssätt, diskurspsykologi, analysera sex bloggar, tre unga kvinnor och tre unga män. Analysen kopplas även samman med teorier om identitetsskapande, livsstil och konsumtionssamhället. Tre tolkningsrepertoarer har identifierats och analyseras därmed. Repertoarerna behandlar vardagen som grund för bloggskribenternas inlägg, kroppens del i identitetsskapandet, samt ett hävdande av blogg och identitet som kan kopplas till en marknadsföring av självet.

År 2002 uppmärksammade ungdomspsykiatriska avdelningar barn som i folkmun kom att kallas "de apatiska barnen". Regeringen initierade 2004 en nationell översyn av det växande problemet. Syftet för denna uppsats är därmed att beskriva och granska kunskapsläget inom de medicinska, psykologiska och sociala forskningsfältet kring apati hos asylsökande barn i ett nationellt och internationellt perspektiv. Syftet är vidare att analysera hur man kan förstå den offentliga och mediala diskursen och hur den konstrueras utifrån ett konflikt- och maktperspektiv. För att synliggöra hur den offentliga och mediala diskursen konstrueras genomförs en kontrovers- och maktanalys. Ett rättighetsperspektiv, kopplat till FN;s konvention om barns rättigheter, är även en utgångspunkt för studien. Studien granskar ett tema men bygger på två delar med delvis olika syfte. Uppsatsens tema och området för de två delstudierna behandlar apatiska flyktingbarn inom ett medicinskt, beteende- och samhällsvetenskapligt perspektiv. Del 1 utgörs av en systematisk kunskapsöverskit inom området. Del 2 studerar konstruktionen av den offentliga och mediala diskursen gällande de apatiska barnen under åren 2005 och 2006. För delstudie 1 har vetenskapliga artiklar sökts i databaserna Medline, PsykINFO, PubMed, Assia, Pilots samt Läkartidningen. I del 2 har offentliga rapporter kopplats till nedslag i den mediala debatten i Nerikes Allehanda, Dagens nyheter och Sveriges radio under två tidspersioder. Resultatet visar stora likheter mellan Pervasive refusal syndrom och uppgivenhetssyndrom eller apati hos asylsökande barn. Analysen av den offentliga och mediala diskursen visar att frågan gav upphov till en konfliktrelaterad diskurs med en stark polisering av de asylsökande barnenes hälsa i en process där inslag av diciplinerade strategier kan påvisas samt att moralisk panik tycks ha uppstått.

Samspelets betydelse mellan pedagog och barn är något som framhävs som viktigt inom förskolan. Det finns ett antal metoder och förhållningssätt i förskolan som anses gynna detta samspel. Vår studie startade med en nyfikenhet om programmet Vägledande samspel. Programmet Vägledande samspel har initierats av stiftelsen ICDP. Vi har uppmärksammat att många pedagoger i förskolan blir vidareutbildade i programmet och vi ville undersöka pedagogers uppfattningar om Vägledande samspel. Vi har därför genomfört en studie, där vi dels tagit del av det material som ICDP distribuerar och dels en kvalitativ intervjustudie med pedagoger i förskolan. Syftet med studien är att undersöka och föra en diskussion om relationen mellan Vägledande samspel och pedagogernas uppfattningar. Resultatet har vi diskuterat utifrån en postmodern teori, där diskursbegreppet är centralt. I samband med våra intervjuer framkom det att pedagogerna tyckte att Vägledande samspel medvetengjorde dem om deras roll i samspelet. I vår bearbetning av det empiriska materialet fann vi att pedagogernas språk legitimerade en viss typ av syn på samspel, barn och pedagogroll. I vår analys har vi valt att lyfta tre diskursiva regimer, en utvecklingspsykologisk diskurs och en metodologisk diskurs samt den bortträngda, meningsskapande diskursen.

Sammanfattning Uppsatsen undersöker hur föreställningar kring unga och deras politiska engagemang såg ut i Sveriges två största morgontidningar under åren 1990-2007. Dessa föreställningar kan ha påverkat medborgarnas syn på unga och på politik men också utvecklingen av politisk ungdomspolitik.  Massmedierna beskrev unga som problematiska i fråga om demokratin, samtidigt som forskning visade att det visserligen var så att unga inte ville engagera sig i politiska partier, men att detsamma gällde den vuxna befolkningen. 76 artiklar från Dagens Nyheter (DN) och 45 artiklar från Svenska Dagbladet (SvD) ingår i studien och de undersöks med metoden innehållsanalys, samt med teorier dels om bilden av "vår tids unga", dels om vad moralpanik är. Undersökningen studerar hur tidningarnas bild av unga och politik under perioden överensstämmer med moralpanikens olika faser. Eftersom moralpaniken i detta fall handlar om en hotad demokrati, använder jag mig av begreppet "demokratipanik". Uppsatsen kommer fram till att Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet följer moralpanikens faser när det gäller ungas politiska engagemang Dessutom blir det tydligt att unga under hela perioden framstår som annorlunda.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur köp av sexuella tjänster konstrueras, dels i tingsrättsdomar och dels på internetforumet Flashback. Vidare vill vi undersöka om det finns likheter och skillnader mellan dessa två språkliga arenor. För att uppnå studiens syfte utgår vi ifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv och knyter an till teorier gällande hegemonisk maskulinitet och diskursteori. Vidare har vi tagit del av tidigare forskning som berör köp av sexuella tjänster med olika infallsvinklar för att bearbeta vårt material. I studien har kritisk diskursanalys används för att analysera sju tingsrättsdomar och en tråd från internetforumet Flashback. Vi kan se att köp av sexuella tjänster i tingsrättsdomar konstrueras som något olagligt med en koppling till stigmatisering. Vidare kan vi se en konstruktion av att mannen som är åtalad framställs som mindre trovärdig i förhållande till polis och rättsväsende som här anses vara sanningsbärare. På Flashback konstrueras köp av sexuella tjänster som något legitimt och vi kan där se en tydlig social ram med accepterade förhållningssätt som användarna förhåller sig till. I dessa två språkliga kontexter används ett marknadsspråk som konstruerar köp av sexuella tjänster som en strikt affärsmässig relation mellan köpare och säljare. Kvinnan som säljer sexuella tjänster konstrueras här som en produkt och genom detta bibehålls patriarkala strukturer.