Bakgrund: Koncentrationssvårigheter är ett vanligt begrepp när pedagoger ska beskriva orsaker till elevers skolsvårigheter och detta bekymmer kan yttra sig på många olika sätt. Det ställer krav på skolan att upptäcka, identifiera och förstå dessa elevers svårigheter, där kunskap och synsätt blir avgörande för hur skolan kommer att bemöta elever med koncentrationssvårigheter. För att ge eleven de bästa förutsättningarna för lärande och utveckling krävs att skolan uppmärksammar elevens svårigheter i ett så tidigt stadium som möjligt. Det blir därmed viktigt att lärare, inte minst i de tidigare skolåren, skaffar sig kunskap om denna problematik. Syfte: Syftet med studien är att skapa en fördjupad kunskap i hur specialpedagoger formulerar sig kring och arbetar med åtgärdsprogram för elever med koncentrationssvårigheter. Metod: Vi har valt att i vår studie göra kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med fem specialpedagoger som arbetar med skolår F-3 på olika skolor. Vi har också granskat åtgärdsprogram upprättade för elever i skolår F-3, där koncentrationssvårigheter finns med som en del av problematiken. Dessa åtgärdsprogram är upprättade av eller med delaktighet av specialpedagogerna. I vår tolkning och analys av vad som framkommer i intervjuer och åtgärdsprogram har vi använt oss av diskursanalys som teori och metod. Analys: Koncentrationssvårigheter beskrivs som komplext och det förekommer både skillnader och likheter i hur specialpedagogerna formulerar sig. Vår studie visar att intervjuer och åtgärdsprogram präglas av olika specialpedagogiska perspektiv och att flera olika diskurser konkurrerar om att vinna dominans. Det visar sig att det förekommer en diskrepans mellan vad som uttrycks i intervjuerna och vad som sedan skrivs i åtgärdsprogrammen.

The purpose of this paper was to look into how the individual has been portrayed in the different curriculums for Swedish compulsory school from the 60’s to the 90’s. This was done in order to see what type of discourse –monocultural- multicultural- or intercultural- the understanding of the individual has led to. The purpose was divided into five questions: Who is the individual in the curriculums? How is the individual portrayed in relation to education in the curriculums? How is the individual portrayed in relation to society in the curriculums? What type of discourse - monocultural- multicultural- or intercultural- is mirrored in the different curriculums? Is it possible to see tendencies in the discourses that lead closer to, or farther away from, an intercultural perspective? The material that was analysed consists of four different curriculums: Lgr 62, Lgr 69, Lgr 80, and Lpo 94. The method used was a discourse analytic approach based on the theory of social constructionism. The answers to the questions asked were structured with the support from definitions of monocultural discourse, multicultural discourse, and intercultural discourse, derived from Pirjo Lahdenperäs (2008) descriptions of different organizational cultures. The main conclusion drawn from this analysis was the fact that the intercultural discourse about the individual has not been obtained. Instead, the monocultural discourse has been dominant for a long time. There have been tendencies showing a move towards a more multicultural-, or intercultural discourse in Lgr 80 and Lpo 94, but these perspectives have not been fully accomplished due to there always existing a cultural norm.

Den här uppsatsen behandlar Feministiskt initiativ (Fi) och den politik partiet representerar. Utifrån ett diskursanalytiskt angreppssätt har fem dokument som Fi publicerat under sitt första år, dokument som tjänar syftet att beskriva partiets politik, studerats. Uppsatsen ger således en inblick i den omvärldssyn partiet framför och i de åtgärdsförslag partiet lagt fram för att komma till rätta med rådande könsmaktsordning. Visionen om ett jämställt samhälle blir framträdande i texterna och yttras tillsammans med begrepp som mångfald, solidaritet och kärlek. Analysen uppehåller sig således främst kring dessa centrala begrepp samt hur de skrivs fram och länkas samman i texterna. Dessutom framhålls olika retoriska och lingvistiska drag, samt andra strategiska knep, vilka kan anses ha hjälpt partiet att framföra sina budskap. I en textnära analysdel förklaras de studerade dokumenten i diskursanalytiska termer, med fokus på de fyra diskurser som texterna kan sägas vara uppbyggda kring, nämligen: diskursen om det könsmaktsordnade samhället, diskursen om feministisk politik, kvinnokampsdiskursen samt jämställdhetsdiskursen. Denna kartläggning följs sedan av en mer teoretiskt hållen diskussion där texterna sätts i relation till just genusteori och feministisk politisk teori. Här aktualiseras Yvonne Hirdmans genussystem som förståelsemodell, och gynocentrism och intersektionalitet identifieras som politiska utgångspunkter i jakten på den feministiska utopin.

Titel:Genusframställningen i Star Trek – en utopi eller dystopi Författare:Gustav Ekholm och Torbjörn Karlsson Handledare:Malin Nilsson Examinator:Veronica Stoehrel Typ av arbete:C-uppsats i Medie och Kommunikationsvetenskap, 10p HT-06 Plats:Högskolan i Halmstad Syfte:Uppsatsen syfte är att fastställa huruvida åtta olika avsnitt ur tv-serien Star Trek belyser genusfrågor och utmanar avsnitten i så fall de rådande genusdiskurserna. Metod:Den här uppsatsen fokuserar på åtta Star Trek avsnitt som producerades mellan 1960-talet och 2000-talet. Metoden för analysen är en kritisk diskursanalys med utgång från Norman Fairclougs diskurskritiska modell. Resultat:Uppsatsens slutsats är att Star Trek-serierna berör genusfrågor i olika utsträckning beroende på vilket årtal avsnitten är från. Det konstateras också att viktiga genusämnen, likt homosexualitet, tas upp men beroende på olika omständigheter saknas ofta ett djup i framställningen. Nyckelord:Star Trek, Gene Roddenberry, science fiction, genus, diskurs, diskursanalys, textanalys, makt, tv-serier, dominansförhållanden.

No description available.

Uppsatsen har till syfte att titta på hur verksamma inom stödorganisationer ser på sina klienter, samt vad de har för attityder till prostitution. Genom en diskursanalys lyfts diskursen om prostitution utifrån det nederländska och svenska samhället fram. Frågeställningar i uppsatsen är: Vilket syfte har organisationerna i arbetet med prostitution? Vilken syn på prostitution har de anställda på stödorganisationerna? Vad har organisationerna att erbjuda och hur arbetar de? Går det att finna skillnader eller likheter mellan synen på prostitution i de olika länderna? Uppsatsen har en beskrivande och tolkande design med ett kvalitativt diskursanalytiskt förhållningssätt. Frågeställningar rörande de anställdas värdegrund och förhållningssätt till sina klienter utgjorde grunden i uppsatsen. Intervjuer med sammanlagt tolv personer utfördes, sex stycken i Sverige och sex stycken i Nederländerna varav samtliga arbetar inom stödorganisationer för prostituerade. Textmaterial från organisationerna samlades även in vid intervjuerna. De två ländernas intervjuer och textmaterial bearbetades separat och jämfördes sedan. Resultatet visade på en rad olika subjektpositioner som karaktäriserar diskursen om prostitution. Den svenska diskursen präglas av radikalfeministiska värderingar, och den nederländska diskursen av liberalfeministiska värderingar. Mikroperspektivet, eller individperspektivet finns hos den svenska diskursen om prostitution, då det fokuseras mycket på den prostituerade individen. I det nederländska samhället ligger fokuset på makro eller samhällsnivå, där prostitutionsfrågan är en samhällsfråga och har mindre att göra med individen som prostituerar sig. / The aim of the essay is to look at how support organizations are working and dealing with prostitution clients and the attitude the employees of these organizations have toward their clients. Discourse analysis is used in the interpretation of the data collected. The questions of the study were: What is the purpose of the organizations, which work with prostitution? What are the views of the employees of these organizations towards prostitution? What do the organizations have to offer their clients? Are there differences or similarities in the Swedish and Dutch discourse on prostitution? Interviews with a total of twelve respondents were performed, six in Sweden and six in the. Text material from the organizations was also collected and used in the study. The interview results and the text material collected from the two countries were analyzed separately and then compared. The result showed different subject positions. The Swedish discourse showed influences from radical feministic values, and the Dutch discourse from liberal feministic values. A micro- or individual understanding of the question is reflected in the Swedish discourse of prostitution. In the Dutch material, the focus is on the macro- or the society understanding, where prostitution is a question of society and has less to do with the prostitutes as individuals.

Debatten om islam och muslimer kretsar kring en postkolonial diskursordning som aktualiseras genom den orientaliska, essentiella och eurocentriska diskursen. Under perioden 030601-040101 är en distinktion mellan Occidenten och Orienten tydlig när islam och muslimer kommer på tal i DN och Expressens krönikor och debattsidor. Muslimer framställs genom dessa diskurser som ett hot mot svenska och europeiska värderingar och borde således hållas på avstånd. Den muslimska kvinnan presenteras som förtryckt och oförmögen att kunna frigöra sig utan hjälp utifrån. Slöjan och andra muslimska kvinnors klädesplagg tillskrivs politiska värderingar och betraktas som någonting påtvingad. Islam framställs som en religion oförenlig med demokratiska värderingar och som sammanfaller med terrorism och fanatism. Även antisemitism beskrivs som en muslimsk företeelse. Islam i media presenteras, till skillnad från andra religioner, som en ideologisk och politisk rörelse och inte som en personlig andlig tro. I debatten om islams roll i Sverige och Europa har en perspektivförskjutning skett från det reella till doktrin, där muslimer avhumaniserats som individer och tillskrivits en kollektiv identitet.

I den här uppsatsen argumenterar jag för att den internationella adoptionsinstitutionen kan studeras som en del av ett kulturellt system av prestationer och motprestationer vilka följer reciprocitetsprincipen och uttrycker maktrelationer och exploaterande praktiker. I första hand är detta en uppsats som syftar till att utjämna relationen Vi-Dom. I andra hand en inbjudan till diskussion; inte EN punkt för diskussionen... Please email Cidah789@hotmail.com for the English version.

Uppsatsen behandlar och belyser vilka diskurser som präglar den allmänna debatten och rapporteringen kring religionen islam och dess utövare muslimer i "dagens" tryckta svenska nyhetsmedia. Huvuddelen av studien är koncentrerad till att fastställa hur de både begreppen islam och muslim framställs och definieras i empirin, men problematiken kring huruvida ett "vi" och "de andra" tänkande existerar berörs likväl. Vidare reflekteras över differenser i det empiriska materialet. Materialet påvisar att det finns skillnader mellan hur de både begreppen beskriv i olika genrer i de aktuella texterna. / This thesis examines and aluminates what kind of discourses that intercepts the public debate and reports of the religion islam and its follow muslims in "today’s" printed swedish news media. The main part of the study is concentrated to determine how the subjects islam and muslim is portrayed and defined in the empiric material, but the question whether a "we" and "they" thinking exists is also discussed. Further on a reflection is going to take place over the differences in the empiric material. The material shows that there are differences between how the subjects are described in the texts in focus.

Syftet med denna uppsats är att beskriva hur skillnaderna i det pedagogiska och det medicinska perspektivet konstrueras i kurslitteraturen för blivande lärare och läkare, samt hur barn med uppmärksamhetsstörningar konstrueras i litteraturen. Metoden i denna studie baseras på textanalys. Resultatet visar att olika diskurser speglas i kurslitteraturen för respektive utbildning och att barn med uppmärksamhetsstörningar därmed beskrivs på skilda sätt. Kurslitteraturen för läkarstudenter presenterar avvikelse utifrån det som anses normalt och avvikelse som begrepp har där en central roll. Kurslitteraturen för lärarstudenter presenterar olikheter som en utmaning vilka bör ligga till grund för positiv utveckling hos eleven.  Slutsatsen är att barn med neuropsykiatriska störningar/barn i behov av särskilt stöd beskrivs utifrån olika diskurser och att kurslitteraturen för respektive utbildning förespråkar olika behandlingar för dessa barn. Läkaren nämns nästan enbart i den pedagogiska litteraturen i samband med en diagnos, eller i de samband där specialpedagogens utveckling genom samverkan med olika professioner nämns. Den medicinska litteraturen beskriver sällan lärarens roll utan detta sker enbart i ett fåtal fall, däremot benämns skolmiljön som ett område där avvikande beteende kan definieras. / The purpose of this essay is to describe how differences in the educational and medical perspective are constructed in the literature for future teachers and doctors, and also how children with attention disorders are constructed in this literature. A text analysis was based on books from medical training program and teacher training program. The results show that different discourses are reflected in the literature and that children with attention disorders hence are described in different ways. The course literature for medical students present deviation from what is considered normal, and deviation as a concept has a central role consistently through the literature. The course literature for teacher students presents differences as a challenge which should be the basis for positive development of the student. The conclusion is that children with neuropsychiatric disorders/ children with special needs are described by various discourses and that the course literature for medical students and teacher students advocate different treatments for these children. The medical doctor is almost only referred in the educational literature when associated with a diagnosis. The medical literature rarely describes the role of the teacher, this happens only in a few cases, however the school environment is more frequently mentioned as an area in which deviant behavior can be defined.