This partial study, being part of a future doctorial thesis, looks at the potential of education in the subject of literature to integrate the dual tasks of providing knowledge and of establishing democratic values. Two aspects of this competence for democracy are in focus here, both attributed with special importance by guiding documents, first of all to instil within the students a basic positive attitude towards a multicultural society and secondly to develop their ability for critical review of their own media culture as a source of knowledge. The aim is to explore the complexities of mediated experience in the social practices of everyday life from a multicultural perspective. The empirical material of this case study consists mainly of interviews and discussions on the themes of multiculturalism and media with six teenagers from one class at the social studies programme during their freshman year. This study presents teens of Swedish as well as foreign and dual ethnicity. Theory and concepts central to the analysis of my material are gathered from a wide variety of fields such as philosophy, sociology, media studies, history and literature. I have taken a starting point from discourse theory and its criticism of ideology with regards to the relationship between language and reality. The threat of an increasing ontological uncertainty in late modern society is often given a sense of the apocalyptic, however several theorists points to this as a necessity for the development of knowledge in the age of globalization. Discovering the presumed naturality of ones own culture and identity is the prerequisite for a nuanced view of the Other, a process in this study named narrative imagination, a concept from the philosopher Martha C. Nussbaum.

Bakgrund: Telekomindustrin har på senare tiden genomgått en period av strukturella förändringar. Dessa strukturella förändringar har bland annat medfört fusioner och sammanslagningar av företag inom branschen. Fusioner har en inverkan på en rad olika faktorer för företag och samhällen. Att kommunicera med media är viktigt då ett företag genomgår en fusion. Syfte: Syftet med denna magisteruppsats är att öka förståelsen för företags kommunikation under en fusion samt hur media reproducerar fusionen. Metod: För att uppnå syftet med denna magisteruppsats genomfördes en diskursanalys av vad som skrivits om Telia-Telenor fusionen i media under 1999. Vi koncentrerade oss till stora svenska dagstidningar. Resultat: Media fokuserade på fler aspekter i fusionen än vad de inblandade företagen tenderade att göra. På det sätt budskapen presenterades samt budskapens kontext hjälpte oss inte att uppnå en större förståelse för kommunikationen. Då både företag samt media var aktiva i debatten visade det sig att budskapens innehåll tenderade att skilja sig åt ju längre fusionen fortskred. Medierna var kraftigt influerade av en ekonomiskt rationell ideologi medan företagen tenderade att använda sig av flera olika ideologier. Aktörerna, media samt företagen, influerade eller påverkade inte varandra nämnvärt under fusionen. Dessa resultat har påvisat att media och företag befinner sig i två olika diskurser under en fusion. / Background: The telecommunications industry has recently been through a very changing structural period. Mergers have a significant impact on many societal aspects. Communication to the media is important during a merger. Purpose: The aim of this thesis is to increase the understanding of corporations’ public communication in mergers and how the media reproduces it. Method: In order to fulfil the purpose, we conducted a discourse analysis of mainly what has been written about the Telia-Telenor merger in the major Swedish newspapers in 1999. Findings: The media focused on more aspects of the merger than the involved companies did. How messages were presented and in what context they occurred did not give us any higher understanding of the communication. When both the companies and the media were active in a topic their opinions tended to grow apart with time. The media were heavily influenced with rational financial ideology whereas the companies’ messages were influenced by a wider range of ideologies. The actors did not influence each other to any greater extent. This has lead us to believe that corporations and the media are in different discourses.

Syftet med denna studie har varit att belysa situationen för transpersoner i det svenska samhället, med fokus på hur normer om manligt och kvinnligt framstår i mina informanters berättelser om deras vardagsverklighet. Materialet består av nio djupintervjuer med transpersoner inom grupperna transvestism, transgenderism, transexualism och intergenderism. Utgången har visat på att en avgörande faktor i informanternas liv är huruvida de bedöms utifrån kulturella föreställningar om autencitet kopplat till kategorierna man/manligt och kvinna/kvinnligt. Flertalet informanter vittnar om osynlighet som en påtaglig problematik i vardagsverkligheten. Vilket är följden av omgivningens ständiga betraktande av ytan som den enda sanningen. Materialet har utöver detta visat på HBT- och RFSL-”världen” dels som ett alternativt rum för ickenormativa identiteter, och dels som en del av en verklighet där dominerande förståelser av manligt och kvinnligt på olika vis konstituerar verkligheten.

Denne studien har fokus på PP-rådgiverens perspektiv på arbeid med problematferd i skolen. Jeg valgte å vinkle min prosjektbeskrivelse og det videre arbeidet mot en studie av Pedagogisk - Psykologisk tjeneste (heretter PP-tjenesten). Nærmere bestemt rettes blikket mot PP-rådgiverens erfaringer med og perspektiv på arbeid med hjelpetrengende elever i skolen, deres foresatte og lærere. Å undersøke slike perspektiv kan ha interesse fordi PP-tjenesten har et særlig godt kjennskap til skolen og det som skjer der gjennom sin rolle som skolens hjelpetjeneste. Analysen bygger på intervju av 12 Pedagogisk-psykologiske rådgivere på 4 PP-kontor i Nord-Norge 1999 -2000 og på direkte observasjon i 30 møter av ulike typer som ble gjennomført på disse kontorene. ”Grounded Theory” er brukt som metodologi og metode. Jeg utviklet 5 substantive koder: 1) ”faglig usikkerhet”, 2) ”skjønn og fagkunnskap”, 3) ”å arbeide eklektisk” 4) ”respons på antatte forventninger” og 5) ”diagnosekommunikasjon”. På basis av de substantive kodene utviklet jeg følgende substantive kode: ”å jobbe eklektisk på basis av skjønn og fagkunnskap gir ulik grad av faglig usikkerhet”. I tillegg har jeg utviklet ulike ”typer” PP-rådgivere, ”eksperten”, ”brannslukkeren” og ”analytikeren”. De teoretiske hypotesene som ble utviklet i dette arbeidet har blitt relatert og drøftet i forhold til annen relevant forskning som for eksempel Bernsteins begrep ”den pedagogiske anordning”, der diskurser og makt er sentralt.

This thesis coheres around the issue of collective political mobilisation within one part of the contemporary feminist movement, or more specifically, within the Swedish feminist zine community. A feminist zine, also commonly referred to as Grrrlzine or femizine, is a small non-commercial and non-professional publication, which is distributed by channels other than that of the mainstream media. The aim of the thesis is to examine what role the 'name' ' sisterhood' has in the constitution of a feminist zine community. Further, it is to explore the ways in which this 'name' is expressed and the precise function this name has within the community itself. That 'sisterhood' is necessary for a feminist politics is, according to the vast majority of the zines studied, obvious. Nevertheless the issue of what sisterhood 'is' or what it ’ought to be’ is constantly under negotiation. In this thesis I study how the name sisterhood works to create a collective feminist identity – even if this very 'name' comes to be articulated in, sometimes radically, different forms. In order to conduct my analysis, I have taken several theoretical decisions. First, I have chosen to frame the zine community in accordance with the term communitas, defined as a collective identity constituted in terms of its opposites, by that which it is not. In this specific case, this Other consists of the commercial media, that is also, conceived as an effect of a wider patriarchal threat. Second, to understand the differences which exist within this community, I have chosen to develop three feminist logics, to capture some quite contradictory articulatory strategies. They are referred to as ’liberal feminist’, ’radical feminist’ and ’post feminist’. The concept of logics allows me to interpret how it is that three different (and sometimes competing) feminist traditions can be found in the zine community, and commonly how in a single zine, or a single text, the three logics can coalsce. As mentioned above, it is the 'name' sisterhood that provides the glue that holds the feminist zine community together. To understand this I have analyzed sisterhood by way of the concept 'empty signifier', that is, a 'name' which is partially emptied of meaning and which serves as a surface of inscription for a variety of feminist demands, demands that in themselves may have very little, or even nothing in common. Finally, the ideas outlined in the thesis call for reflexivity, that is, for an explicit meta-analysis of the conduct of one’s own research process. In this thesis I discuss the problematic arising when the feminist researcher studies a feminist movement, and the inevitable blurring of political partisanship and theoretical analysis that takes place. Here I pay particular attention to the frontiers that a political community is always-already in a process of re-negotiating, and how the researcher is herself part of this very re-negotiation.

Jag har i den här uppsatsen undersökt hur själva klassrummet som både materiellt och diskursivt rum är delaktigt i den subjektsskapande processen. I detta har jag använt mig av olika inspirationskällor. Dels har jag inspirerats av fysikern Karen Barards onto-epistemoligiska teori i vilken det materiella tillskrivs en påverkansmöjlighet i hur vi förstår oss själva och vad som händer med oss och dels Gilles Deleuze idéer kring flöden och tillblivelser för att försöka förstå hur ett klassrum kan skapa olika möjligheter och begränsningar. Dessutom har jag använt Michel Foucaults tankar om hur rummet kan förstås som en diskursiv kontrollmekanism, tankar som han utvecklat i texten ”Fogliga kroppar”. Min undersökning har även en poststrukturalistiskt feministisk utgångspunkt. Metodologiskt använder jag mig av det som brukar benämnas ”kollektivt minnesarbete”. Detta innebär att jag har använt mig av mina egna och en annan lärares nedtecknade minnen för att undersöka den subjektskapande processen. Jag har prövat hur det går att förstå klassrummets utformning, bänkarnas placering, stolarnas tilltal, svarta tavlans roll, papper och färger som används med mera i formandet av oss som subjekt. Min ambition är att, genom att tillämpa olika teorier, skapa andra, olika och nya sätt att betrakta det pedagogiska rummet. Detta innebär en strävan bort från en subjektssyn som menar att vi formas som lärande subjekt enbart diskursivt, oavsett materialitet. Istället vill jag försöka förstå den roll det fysiska klassrummet och dess material spelar i denna process.

I denna studie behandlas enskilda polisers resonerande kring våld i nära relation. Syftet har varit att genom intervjuer synliggöra olika diskurser i de enskilda polisernas resonemang kring ämnet, samt att även synliggöra vilka konsekvenser som kan uppstå från diskurserna. Detta har således utförts ur ett socialkonstruktivistiskt perspektiv och analyserats med hjälp av metoden diskursanalys. / Working in adversed wind is an analysis of individual polices discussions about domestic violence and wich consequences might appear from the discourses that they produce.

I litteratur, film, nyhetsinslag och tidningar porträtteras krig som mannens domän. I krig är det mannen som är den aktiva parten och kvinnan den passiva. Männen är ute och slåss, skjuter, spränger, och kvinnorna sitter hemma och väntar ängsligt på att männen ska komma hem. Eller så är kvinnan offer för olika sorters (oftast sexuellt) våld. Mannen ses alltså som krigare och kvinnan som pacifist. Men är det så verkligheten ser ut? Jag är intresserad av hur media skapar verkligheten, snarare än skildrar den. Nyhetsmedier framställer sig själva som objektiva skildrare av verkligheten, och det finns en vedertagen uppfattning hos mottagarna att nyheterna är en spegling av omvärlden. Men så är inte fallet. Om vi tar en tidning som exempel är denna tidning inte en neutral avsändare utan är i högsta grad färgad av den omvärld den verkar i. Tidningar både återskapar och lyder under redan rådande diskurser och kan därför omöjligt ge en helt neutral bild av en händelse. Detta är utgångspunkten till den här uppsatsen: jag vill undersöka diskurser inom journalistiken för att se på vilka sätt verkligheten skapas och återskapas. Inbördeskriget på Sri Lanka bröt ut 1983 och pågick i tjugosex år innan regeringen lyckades besegra gerillan. Under de tjugosex åren anslöt sig tusentals kvinnor till gerillarörelsen LTTE (Liberation Tigers of Tamil Eelam). Dessa kvinnor genomgick hård militärträning, stred vid fronten jämsides männen och genomförde många självmordsuppdrag. De kvinnliga och manliga soldaterna utförde alltså samma sorts sysslor och var, rent objektivt, jämbördiga. Men hur har nyhetsrapporteringarna sett ut kring soldaterna? Har de kvinnliga LTTEmedlemmarna representerats på samma sätt som de manliga, eller har också det här kriget porträtterats som männens krig? Och hur har de civila kvinnorna representerats? Är det bilden av kvinnan som offer eller pacifist som återkommer även i de här artiklarna, eller ges en annan bild?

The aim of this paper was to examine which discourses of women that could be found in Swedish policy documents concerning alcohol from the seventies until today. The questions asked were in which ways women’s drinking was described and how these descriptions could be analyzed and understood by critical discourse analysis and gender theory. The results indicated two main discourses, one replacing the other over time. According to the first discourse, most clearly expressed in the official report from the seventies, women were not consumers of alcohol to the same extent as men. Their lower consumption was explained structurally, by referring to restricting sex-roles. The next discourse, beginning in the nineties, discussed women as consumers of alcohol. At the same time differences between male and female consumption was emphasized. This was especially manifested by the fact that reasons for women’s drinking were to be searched for on an individual, mostly psychological, level. Frequently young girls, alcohol and sexuality were associated and alcohol-free pregnancies were declared being one of the priority goals for the alcohol policy. Referring to underlying psychological causes women addicted to alcohol were also supposed to need a different and more extensive type of treatment than men.

The scope of this investigation is the conditions under which readings of Repulsion (1965), and its depicted mental illness, took place in Sweden during the censorship debates in 1965, and also how the reception was related to narration and subjectivity in the film. The reason for this is the strong reactions to the images of the main character’s inner state, and concerns about negative effects in the public, that were raised. One major concern is how the film articulates discourses through which meanings are produced; that is, how it works as social technology. My thesis is therefore structured around two levels; textual analysis and discourse analysis. In this way, I try to locate meaning and power relations both within and outside the film. My work draws mostly on Edward Branigan’s cognitive theory of narration and Michel Foucault’s thoughts on power and knowledge. I have partly deployed the approach presented by Annette Kuhn, to study the relations of power that are put into play in specific instances. To draw any conclusions I have studied Swedish newspaper articles from 1965 and a summary of the discussion within the Board of Censors. The major findings of the investigation show how the struggles to locate and regulate the meaning of Repulsion ended in the questioning of the very practice of censorship, which even seemed to suggest a moment of transition for the Swedish Board of Censors. Another important finding shows that concerns about Swedish mental care were raised; however, only regarding hospitalisation and treatment of patients and not about underlying, deeper social problems