<p>Childhood as a social category is under strucural redefinition. In this thesis the child and childhood are understood as socially constructed phenomenons. Focus is laid upon the construction of the concept “in the best interest of the child” wich in The UN Convention on the Rights of the Child is defined as beeing the foremost important view to take into account when decisions wich affect children are made. As the thesis shows, a concrete and universall view of the best interest of the child is lacking in practice and would in many cases be unfortunate. Hence, the definitions of the term are interpreted as contingent and as negotiated through language (referred to as discourse). The analysis deconstructs utterances in a television based discussion into analytically defined levels of discourse and social practices wich results in a idea of how the child and childhood are defined through discourse. It is revealed that the positions of children and teenagers are mainly set by adult agents and that they sometimes differ from teenagers view of themselves. One of the results of the thesis is criticism against opressing views of the child and destructive definitions of its best interest.</p>

<p>Abstract</p><p>Författaren analyserar i denna uppsats texter om kris, samhälle och säkerhet, vilka producerats och distribuerats</p><p>med stöd från Krisberedskapsmyndigheten.</p><p>Författaren problematiserar att hotet om potentiella, liksom farorna med förverkligade, kriser anses vara så överhängande att en särskild myndighet inrättas med syftet att stärka hela samhällets krisberedskap. Krisberedskapsmyndighetens arbete med samhällets säkerhet betraktas i uppsatsen som en form</p><p>av riskhantering varmed riskerna med krisen ska lindras eller elimineras. Med ett diskursanalytiskt</p><p>förhållningssätt till texterna och genom att använda governmentality-teorin söker författaren analysera hur</p><p>myndigheten beskriver dagens samhälle och dess behov av vissa politiska åtgärder. En av</p><p>Krisberedskapsmyndighetens centrala uppgifter är att bistå med kunskap och stöd för initierandet av privat-</p><p>offentlig samverkan. Författaren beskriver och analyserar därför också vad texterna om samverkan mellan det</p><p>offentliga och det privata innebär för förebyggande krisberedskap och samhällelig säkerhet. En viktig slutsats är att</p><p>när en viss förståelse av samhälle, kris och säkerhet ges företräde på bekostnad av andra perspektiv, begränsas</p><p>också de reella möjligheterna till alternativa sätt att skapa säkerhet.</p>

<p>Under drygt två veckor hösten 2005 pågick det som den svenska pressen kallade för ”våldet i Paris” eller ”Frankrikekravallerna”, alltså de uppror som bröt ut i många av de franska städernas förorter. Då upproren uppfattades som mer våldsamma och mer omfattande än andra uppror, fick de stor uppmärksamhet i media. Utifrån några teoretiska utgångspunkter och med hjälp av olika diskursanalytiska verktyg granskar jag i denna uppsats hur händelserna i Frankrike, platsen som händelserna utspelade sig på och människorna bakom dessa, skildrades i Dagens Nyheter.</p><p>I min analys ställer jag mig kritisk till Dagens Nyheters sätt att beskriva händelserna och porträtterandet av upprorsmakarna. Jag har bland annat funnit att tidningen många gånger ger en relativt onyanserad och förenklad bild av upproren och aktörerna bakom dessa händelser. Dagens Nyheters skildring av händelserna visar hur media är med och döljer det faktum att upproren i Frankrike har sin främsta orsak i den ojämlika maktfördelningen som råder i samhället. I analysen har jag även funnit en tendens hos Dagen Nyheter att inte vilja länka dessa uppror till andra liknande händelser, vilket både förstärker upprorsmakarnas underläge och fördummar dem. Vad detta kan bero på diskuterar jag i uppsatsens avslutande del.</p>

<p>Uppsatsen handlar om tre informanter som intervjuats angående sin syn på alternativa behandlingar och alternativa diskurser i kontrast till dominerande diskurser inom medicin och samhälle. Viktiga avsnitt rör till exempel sådant som vad är healing, hur kan en behandling gå till, grundläggande synsätt i alternativa diskurser och hur man ser på sjukdom.</p> / <p>This paper is about three informants. I have interviewed them in the context of their views about alternative discourses in contrast to the dominating discourses in medicine and society. Important parts in the paper touch healing, how treatment is carried out, basic thinking in alternative discourses and how disease is perceived?</p>

<p>Genom att studera IKEA:s respektive Polisens strategier, är uppsatsens primära syfte att jämföra hur de båda aktörerna framställer sig själva. Genom att förankra materialet i teorin, analyseras därefter om några delar av deras var för sig presenterade strategier, kan leda till att inge förtroende hos svenska folket. Studiens resultat uppenbarar vissa likheter i IKEA:s och Polisens strategier. Bland annat står hos båda aktörerna många exempel på en välvillig attityd att finna och de bygger genom sin framställning upp en identifikation med sina respektive målgrupper. Skillnaderna dem emellan är emellertid större än likheterna. IKEA framställer en tydlig och till stor del klart definierad förtroendeingivande diskurs. Dessutom uppfyller företaget de allra flesta kriterierna för att framstå som trovärdigt. Även Polisen uppfyller flera av kriterierna för att framstå som trovärdiga. Samtidigt är Polisen på flera punkter tvetydig i sin framställning. IKEA har genom sin till stor del entydigt presenterade diskurs goda möjligheter att erhålla högt förtroende medan Polisen genom sin till stor del tvetydiga diskurs har svårare att komma i besittning av detsamma. IKEA kan därtill i större utsträckning än Polisen sägas ha makt över sin målgrupp och därmed ha bättre förutsättningar för att kunna fungera ändamålsenligt.</p>

<p>En uppsats som tar upp kändisbilderna och dess innehållande koder. Vi har tittat på Aftonbladets och Expressens bilagor Klick! och Fredag, vad är det som visas egentligen för den yngre publiken, som är bilagornas målgrupp?</p>

<p>Titel: Genusframställningen i Star Trek – en utopi eller dystopi</p><p>Författare: Gustav Ekholm och Torbjörn Karlsson</p><p>Handledare: Malin Nilsson</p><p>Examinator: Veronica Stoehrel</p><p>Typ av arbete: C-uppsats i Medie och Kommunikationsvetenskap, 10p HT-06</p><p>Plats: Högskolan i Halmstad</p><p>Syfte: Uppsatsen syfte är att fastställa huruvida åtta olika avsnitt ur tv-serien Star Trek belyser genusfrågor och utmanar avsnitten i så fall de rådande genusdiskurserna.</p><p>Metod: Den här uppsatsen fokuserar på åtta Star Trek avsnitt som producerades mellan 1960-talet och 2000-talet.</p><p> Metoden för analysen är en kritisk diskursanalys med utgång från Norman Fairclougs diskurskritiska modell.</p><p>Resultat: Uppsatsens slutsats är att Star Trek-serierna berör genusfrågor i olika utsträckning beroende på vilket årtal avsnitten är från. Det konstateras också att viktiga genusämnen, likt homosexualitet, tas upp men beroende på olika omständigheter saknas ofta ett djup i framställningen.</p><p>Nyckelord: Star Trek, Gene Roddenberry, science fiction, genus, diskurs, diskursanalys, textanalys, makt, tv-serier, dominansförhållanden.</p>

<p>Detta examensarbete behandlar politikers tal om lärarrollen och då med primärt fokus på språkbruk. I detta undersöks om det finns belägg för skillnader i hur bilden av lärarrollen kommer till uttryck mellan vänster- och högerorienterade partier. Den empiriska grunden utgörs av riksdagsprotokoll från kammardebatter under tidsperioderna 2004, 2005, 2006 och 2008. Sammanlagt rör det sig om fyra kammarprotokoll, där enskilda anföranden har valts ut och analyserats. Dessa anföranden utgör tillsammans cirka fyra sidor normal text och innefattar sjutton separata anföranden.</p><p>Examensarbetets teoretiska ansats befinner sig inom ramen för ett socialkonstruktionistiskt perspektiv på kommunikation och kunskapsbildning, det vill säga hur diskurser konstrueras, konsumeras och konstitueras.</p><p>Samhället är inte homogent, utan präglas av olika intressegrupper som har olika värderingar och olika syner på samhällets utformning. Därigenom uppkommer olika diskurser avseende vilket ansvar staten skall ha i skolans uppdrag att uppfostra demokratiska individer. Skolan är en av få samhälleliga institutioner där regeringen fastställer grunden och bestämmer innehållet. Därmed är det oundvikligt för skolan och lärarrollen att inte ingå i den politiska retoriken.</p><p>I examensarbetets resultatanalys framkommer tydliga belägg för att lärarrollen artikuleras i en kontext bunden av ideologiska värderingar och politisk korrekthet. Denna politiska korrekthet förutsätter ett aktuellt och tidstypiskt språk där vissa språkliga tecken är att föredra. Typiskt för de protokoll jag har analyserat är att talet präglas av marknadsekonomiska tecken. Den svenska skolan och lärarrollen diskuteras med ett metaforspråk där skolan liknas vid ett företag som drivs med ett vinstintresse. Detta artikuleras med ord som ”konkurrenskraftig”, ”flexibel” och ”frihet”.</p><p>Höger- och vänsterorienterade partier har olika syn gällande hur skolan och lärarrollen ska utformas. Detta blir extra tydligt allt efter som debatten fortgår. Då ökar dessa konstraster gradvis allteftersom debattens aktörer retoriskt angriper varandras ideologiska preferenser. Då debattens dynamik växer och den retoriska duellen dras till sin spets, genomkorsas talet av ideologispecifika tecken vilka påvisar skillnaderna mellan partierna. Diskursens dynamik skapar därmed utpräglade föreställningar av skola och lärarroll. Till följd av detta utgörs det politiska talet i mångt och mycket av ett ”antingen eller tänk” och med ideologispecifika tecken konstruerar de bilden av lärarrollen som till exempel antingen ”flummig” eller ”diktatorisk”.</p>

<p>There is little knowledge about abuse of anabolic androgenic steroids (AAS) in Sweden. This</p><p>paper aims to explore, from a discourse psychological angle, how persons with experience of</p><p>anabolic androgenic steroids (AAS) construct there identities.</p><p>The theory and method used as a frame for the paper is discursive psychology, depending on the</p><p>focus in the paper of human beings use of language in the construction of identities. For</p><p>collection of data interviews were made. The six respondents al had experience of use of AAS.</p><p>The interviews illustrated how users of AAS speak about AAS, and create there identity, in</p><p>relation to AAS. In the interpretation of data we used two different tools, used by discursive</p><p>psychologists, interpretative repertoires and subject positions. Though the interpretative</p><p>repertoires we were able to separate the ways the respondents construct there statements. Subject</p><p>positions made it possible for us to interpret where the respondents did place themselves in there</p><p>speech. Other perspectives, derived from literature on the subject AAS, was brought into the</p><p>analysis. Other perspectives provide us with assumptions and make it possible to separate themes</p><p>and discourses from the data.</p><p>Two discourses where separated from data, restrictive discourse and legal discourse. The</p><p>discourses contain three teams, use/abuse, physical risks and social risks. In the speech,</p><p>respondents, relate to these teams in order to construct there identities. The respondents construct</p><p>the speech in order to make use of AAS reasonable to them selves. The respondents construct the</p><p>speech in the direction towards a liberal discourse. They construct the use of AAS as reasonable</p><p>to them selves. The respondents make mostly difference between use and abuse of AAS and</p><p>don’t position them selves as abusers of AAS without reservations. A crucial component in the</p><p>construction of an identity as a user is the reduction of risks. The respondents reduce the risks</p><p>with AAS in different ways and make an identity as a user possible.</p><p>Key Words: Discourse, Discursive Psychology, AAS, Anabolic Androgenic Steroids, Identity.</p>

<p>Denne studien har fokus på PP-rådgiverens perspektiv på arbeid med problematferd i skolen. Jeg valgte å vinkle min prosjektbeskrivelse og det videre arbeidet mot en studie av Pedagogisk - Psykologisk tjeneste (heretter PP-tjenesten). Nærmere bestemt rettes blikket mot PP-rådgiverens erfaringer med og perspektiv på arbeid med hjelpetrengende elever i skolen, deres foresatte og lærere. Å undersøke slike perspektiv kan ha interesse fordi PP-tjenesten har et særlig godt kjennskap til skolen og det som skjer der gjennom sin rolle som skolens hjelpetjeneste. Analysen bygger på intervju av 12 Pedagogisk-psykologiske rådgivere på 4 PP-kontor i Nord-Norge 1999 -2000 og på direkte observasjon i 30 møter av ulike typer som ble gjennomført på disse kontorene. ”Grounded Theory” er brukt som metodologi og metode. Jeg utviklet 5 substantive koder: 1) ”faglig usikkerhet”, 2) ”skjønn og fagkunnskap”, 3) ”å arbeide eklektisk” 4) ”respons på antatte forventninger” og 5) ”diagnosekommunikasjon”. På basis av de substantive kodene utviklet jeg følgende substantive kode: ”å jobbe eklektisk på basis av skjønn og fagkunnskap gir ulik grad av faglig usikkerhet”. I tillegg har jeg utviklet ulike ”typer” PP-rådgivere, ”eksperten”, ”brannslukkeren” og ”analytikeren”. De teoretiske hypotesene som ble utviklet i dette arbeidet har blitt relatert og drøftet i forhold til annen relevant forskning som for eksempel Bernsteins begrep ”den pedagogiske anordning”, der diskurser og makt er sentralt.</p>