The aim of this bachelor thesis was to examine the notion of the intern in relation to literature and reading, and what roll the prison library has had, through a discourse analysis of the library journal Biblioteksbladet from 1963 to 2018. The following research questions were addressed: What characterizes the discourses about the intern in relation to reading and the prison library? Which subject positions emerges regarding the intern in relation to reading and the prison library? What roll has the prison library had in creating the image of the reading prisoner? How has the discourses evolved in relation to reading and the prison library between 1963 and 2018? 41 articles were examined in which two discourses were found named as “Someone else’s choice” and “The intern’s choice”. Three subject positions were found; “The incompetent prisoner”, “The competent prisoner” and “The criminal prisoner with psychological difficulties”. The library’s roll has been to promote books, in the first discourse books that were perceived as good and in the second discourse books that the interns chose themselves. The library also had a part in creating and upholding the image of the intern as a criminal with psychological difficulties. The conclusion of this study is that discussions regarding the good literature have been and still are present although the attitudes towards this literature differs. The attitudes towards censorship also differs and has differed throughout history although someone else has always had a part in deciding what the intern should read. When an intern chose literature that did not confirm any prejudice that might have occurred in society, it was still considered to be a choice that originated from the identity of the intern as a criminal or someone with psychological difficulties.

The purpose of this study was to examine female Twitch streamers and compare the gaming- discourse in Swedish and English language environments from a gender perspective. Twitch as a platform for gamers and streamers has grown to be one of the largest online gaming communities in the world. Earlier studies focused on gender and sexual harassment have shown that sexism is a regular phenomenon in the world of gaming, although little research has been done comparing gaming discourses based on the language. The empirics are based on three Swedish-speaking female streamers and three English-speaking, who all stream full time, meaning that they get their income from their streaming activities. Methods used in the study were a multimodal analysis combined with a critical discourse analysis. The results of the study show that women tend to be dominated by men in the gaming discourse’s power relations. Sexism also occurred frequently both in the Swedish-speaking gaming discourse as well as in the English-speaking, although the sexism in the Swedish-speaking discourse was milder than in the English-speaking one.

Bakgrund: Från och med hösten 2011 börjar Sveriges grundskolor att arbeta efter en ny läroplan,Lgr 11, och entreprenörskap nämns för första gången i en svensk läroplan. Forskning visar att entreprenörskap i skolan ofta framställs som ett förhållningssätt i undervisningen där eleverna förväntas utveckla kompetenser såsom ansvar, kreativitet och självförtroende. Tidigare forskning visar att Sveriges skolor alltmer fokuserar på elevens självstyrning; eleven får frihet under ansvar.Syfte: Studien syftar till att undersöka sju rektorers tankar om vad Lgr 11:s ökade betoning på entreprenörskap i grundskolan kommer att innebära för lärare och elever.Metod: Fallstudien bygger på halvstrukturerade intervjuer med rektorer som representerar årskurserna 1-5 och deras tankar har tematiserats och analyserats med inspiration från diskursanalys utifrån Foucaults teori om diskurs, makt och styrning.Resultat: Resultatet visar att rektorerna främst uppfattar entreprenörskap som ett förhållningssätt i undervisningen som ger eleverna vissa kompetenser. Under intervjuerna uttrycker rektorerna attentreprenörskap innebär fokusering på den enskilda individen och att eleverna blir medskapare av undervisningen genom att välja utifrån inre motivation och intresse. Rektorerna menar att det är viktigt att eleven känner lust för att lära och entreprenörskap i skolan ger förutsättning för det. Ämnesuppdelningen blir svagare och eleverna ska erbjudas helheter, enligt rektorerna. Flera rektorer anser att eleverna bör bli självstyrande och att läraren ska stötta eleverna genom att erbjudamaterial, aktiviteter och organisatoriska förutsättningar. Rektorerna uttrycker att den nuvarande skolan inte motiverar eleven tillräckligt och menar att många elever tycker skolan är meningslös. / Program: Masterprogram i pedagogiskt arbete

The public library´s overall purpose and legitimacy is analways relevant subject for discussion in Library andInformation Science and in public debate on libraries.Libraries are a part of a bigger societal context and are thusinevitably influenced by societal changes. In this thesis wehave studied different roles and functions of the publiclibrary, as seen from documents published by one specificpublic library in Malmö - Garaget. As basis we have usedan analysis model of the library in the knowledge andexperience society made by Jochumsen, HvenegaaardRasmussen och Skot-Hansen (2010). Our purpose has beento examine which ideas and notions on the functions of thepublic library that can be found in Garaget’s documents andin the model – and to discuss them from a discoursive pointof view. In our understanding of discourse and powerstructures within the discourse we were influenced byFoucault. We found that what is said in Garaget’sdocuments, in many ways, can be considered coherent withthe ideas expressed in Jochumsen et al:s model. Among themore central themes we found examples of how the publiclibrary’s functions are becoming broader, and also thatlibrary users are allowed (and expected) to play anincreasingly central part in defining the actitivites of thelibrary. / Program: Bibliotekarie

Syftet med uppsatsen är att undersöka flerspråkighet, etnicitet och kultur i tvåläroböcker i svenska som andraspråk för gymnasiet. Tidigare forskning har visat påförekomsten av etnocentrism i läromedel, men forskningen kring SVA-läromedel ärbegränsad. Den här studien ämnar därför att undersöka innehållet i SVA-läroböckermed hänsyn till de andraspråkselever som ska använda dem.En kombination av analysmetoder används i undersökningen: innehållsanalys ochdiskursanalys. Innehållsanalysen visar att majoriteten av de personnamn somförekommer i läroböckerna är svensketniska. Ytterligare en analys av data visar enstor övervikt av namn från Europa och Nordamerika. Resultaten pekar på etnisk ochkulturell homogenitet.Diskursanalysen visar på förekomsten av två diskurser i vardera läroboken. Den enakallas i uppsatsen för diskursen om flerspråkighet som resurs. Flerspråkighet beskrivsi läroböckerna som en tillgång för individ och samhälle, vilket skulle kunna stärkaandraspråkselevers flerspråkiga identiteter. Den andra diskursen kallas för vi ochdom-diskurs. Det som beskrivs som svenskt utgör ofta utgångspunkten för texternaoch står för det normativa vi. Det sätts ibland i kontrast till de andra, som representerasav andra kulturer och etniciteter än svensk. Analysen visar således på att etnocentrismoch andrafiering förekommer i innehållet. De här dragen är starkare i den ena avläroböckerna.En samhällelig vi och dom-diskurs reproduceras i läroböckerna, vilken underordnardem som inte passar in i den svenska normen. Det är problematiskt med tanke påmålgruppen andraspråkselever, eftersom många har utländsk bakgrund och/ellerannan kultur än svensk.Ytterligare en slutsats som dras är att läroböckerna delvis missar att dra nytta avandraspråkselevernas tidigare kunskaper och erfarenheter. Dessutom behöver lärareha kunskap så att de kan granska läromedel med kritisk blick.

I föreliggande studie behandlas vilka dolda normer och strukturer som genomsyrar förskolans kontext och hur dessa påverkar förskollärares professionsanspråk. Syftet är att ur ett kritiskt perspektiv belysa hur diskurser som präglar en kvinnodominerad verksamhet inverkar på förskollärares handlingsutrymme när det gäller att hävda sin kompetens och på så vis bidra till att yrkets status höjs. Den vetenskapsteoretiska utgångspunkten är kritisk samhällsteori och feministisk poststrukturalism. Med en kritisk ansats har vi försökt hitta alternativa sätt att förstå och konstruera verkligheten. Studien är kvalitativ och bygger på semistrukturerade intervjuer med fyra verksamma förskollärare på olika förskolor i södra Sverige. I resultatet synliggörs hur intervjupersonerna förhåller sig till och positionerar sig utifrån sitt upplevda handlingsutrymme. De aspekter som kan förklara varför förskollärare inte tycks ha någon ambition att positionera sig som högskoleutbildade experter på barns lärande är kvinnokontextens begränsande normer, samhällets syn på yrket som främst omsorgsrelaterat samt den kollegiala lojaliteten.

Undervisning som begrepp ingår i förskolan sedan nuvarande skollag började gälla (Skollag, 2010). Trots det så råder det en osäkerhet om undervisningsbegreppet i förskolans kontext. Med den reviderade läroplanen som träder i kraft sommaren 2019 får begreppet undervisning en ännu tydligare roll i förskolans verksamhet. Inledningsvis i denna studie beskrivs behovet av att undersöka hur förskollärare uppfattar undervisningsbegreppet. Studiens syfte är att bidra med kunskap om hur begreppet undervisning tolkas och förstås av förskollärare i relation till förskolans verksamhet. Resultatet har kategoriserats utifrån begreppen undervisning samt organisatioriska villkor. Genom diskursanalys och de teoretiska begreppen innehållsaspekt, förskolans kvalitè och skolifiering har resultatet analyserats. För att få fram data till resultatet så har kvalitativa intervjuer genomförts som utgör empiri. I studiens resultat framkom det tre diskurser och dessa är lärande och undervisning som synonymer, undervisning som planerat eller oplanerat samt skolifiering och statushöjande. I talet om undervisning kopplat till organisatoriska villkor framkom det att barngruppens storlek och sammansättning påverkar undervisningens kvalitè.

Syftet med mitt arbete är att synliggöra vilka uppfattningar några lärare på gymnasiets estetiska program har om sin undervisning i tredimensionellt skapande i ämnet Bild. Studien beskriver också tredimensionellt skapande som ett språk bland andra språk som elever kan erövra, med stöd i konstnärlig forskning. Jag söker svar på tre forskningsfrågor. Vilken vikt uttalar lärarna att de lägger vid handens möte med materialet? Hur förhåller sig lärarna till att eleverna arbetar i grupp och tar del av andras läroprocesser i tredimensionellt skapande? Hur beskriver lärarna att de tar hand om elevernas kritiska moment i sina läroprocesser? Som datainsamlingsmetod har jag använt kvalitativa intervjuer. Empirin har tolkats utifrån ett hermeneutiskt synsätt där uttolkarens förförståelse spelar roll för mötet med empirin. Lärarnas uttalanden har sedan sammanställts till sex diskurser, enligt en socialkonstruktivistisk diskursmodell. Resultatet visar att eleverna enligt lärarnas utsagor har stora brister i sina spatiala förmågor då de kommer till skolan. Lärarna uttalar också att de är kluvna mellan att se eleverna som måluppfyllande eller som individer på väg mot ett konstnärligt eller praktisk yrke. Lärarna uttrycker att de uppvärderar ett lärande i grupp samt ett där skapande utifrån olika materials egenskaper är centralt. För att utveckla elevernas spatiala förmåga uttalar lärarna att de ger riktade hantverksuppgifter. Genom att balansera lust och utmaning uppger lärarna att de didaktiskt kan hantera de långa hantverkspass som krävs.

Syftet med den här studien har varit att undersöka medias framställning av narkotikamissbruket varigenom vi har undersökt vilken bild av missbrukaren som blir illustrerad. Det empiriska materialet som användes för ändamålet var tio artiklar från tidningarna Aftonbladet och Expressen under året 2018. Den valda metoden som vi utgick från var en kritisk diskursanalys enligt Norman Faircloughs tredimensionella modell. Med hjälp av denna så analyserades materialet systematisk utifrån tillhörande analytiska begrepp. Resultatet av studien visar tecken på att två dominerande diskurser om missbrukare är särskilt framträdande i form av en enskild drogdiskurs och en identitetsdiskurs. Relationen mellan dessa hade en central roll för porträtteringen av missbrukaren som framställde dem olika beroende på om det var en man, kvinna eller ungdom. Det fanns dessutom olika uppfattningar om missbrukaren beroende av social klasstillhörighet där gatans missbruk associerades med större kriminalitet, medans högre klasser beskrivs med beroendesjukdom. / <p>2019-01-15</p>

Den här artikeln utforskar, genom en mångperspektivistisk diskursanalys, tidningsartiklar, en vetenskaplig artikel, ett myndighetsbrev, bloggar och ett reportage skrivna om en specifik grundskola i Sverige, som har blivit känd för sitt lyckade utvecklingsarbete med elevernas studieresultat. Enligt denna artikel är bilden som förmedlas genom media mycket positiv tills en artikel följd av en blogg, förändrade diskursordningen på ett hegemoniskt sätt. Den här artikeln beskriver den diskursiva förändringen i relation till den social- och historiskt utbildningspolitiska kontexten, till stor del dominerad av en nyliberal ideologi, där mätning och ranking fokuseras mer än skolutveckling i form av inkludering och lärande. / This article uses discourse analysis from a multivalent perspective to research newspaper articles, a scientific article, an institutional newsletter, blogs and a reportage written on the subject of a specific comprehensive school in Sweden which has become known for its successful development in pupils’ achievements. According to this article the picture given of the school in the media is very positive, until the time when one article in a newspaper, followed by a blog, changed the order of discourse in a hegemonic way. This article describes the discursive change in relation to the social and historical context within the education policy, one largely dominated by a neoliberal ideology, which focuses more on measuring and ranking than on school improvement in terms of inclusion and learning.