Syftet med denna studie är att beskriva och analysera diskurser om ADHD så som de framträder i Sveriges största dagstidning Dagens Nyheter under perioden 2002-2011 och i utvalda dokument utfärdade av statliga myndigheter, samt att undersöka hur dessa diskurser korresponderar med varandra. Detta görs utifrån ett intresse av mediers påverkanskraft på samhälleliga diskurser i allmänhet och dagens patogenisering av människors psykiska tillvaro i synnerhet. Studien söker svar på frågan om vilka ADHD-diskurser som har konstruerats i Dagens Nyheter och i de utvalda statliga dokumenten samt vilken som har varit den hegemoniska ADHD-diskursen. Frågor om vad som har förmedlats om ADHD, av vem och på vilket sätt har ställts, dels i syftet att söka svar på vilken ADHD-identitet som har konstruerats och vilka aktörer som haft definitionsmakten, men också i syftet att urskilja olika typer av maktmekanismer.   Studien har diskursanalys som teoretisk ram där socialkonstruktivism, identitet och makt ingår som grundläggande begrepp. Analysen följer modellen för Kritisk diskursanalys som har skapats av sociologen Norman Fairclough. Samtliga av modellens tre dimensioner, `den diskursiva praktiken`, `textanalys` och `den sociala praktiken` ingår i studien, även om störst fokus ligger på den dimension som behandlar textanalys.  Datamaterial för dimensionerna `den diskursiva praktiken` och `textanalys` utgörs av 125 tidningsartiklar från Dagens Nyheter från perioden 2002-2011. Datamaterialet för den tredje dimensionen `den sociala praktiken` utgörs av tre dokument från statliga myndigheter, två från Socialstyrelsen och ett från Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU).  Resultatet av studien visar att två diskurser har konstruerats i Dagens Nyheter, en medicinsk och en psykosocial, vilket anslutar till tidigare forskning om ADHD-diskurser i media. I likhet med resultatet av analysen av de statliga dokumenten har det i Dagens Nyheter varit den medicinska diskursen som har varit den dominerande, vilket har resulterat i slutsatsen om Dagens Nyheter som återskapare av det senaste decenniets hegemoniska ADHD-diskurs. Den ADHD-identitet som har konstruerats i Dagens Nyheter är avvikande och exkluderande. Det avvikande består av mentala såväl som fysiska och sociala brister. Personer med ADHD likställs främst med andra avvikande samhällsgrupper så som kriminella, missbrukare samt personer med andra neuropsykiatriska diagnoser samtidigt som de framställs som en belastning för samhället. Det exkluderande består främst av utestängning från gemenskaper i nära relationer, mobbing och utestängning från arbetsmarknaden. En bild av både barn och vuxna i beroendeställning med behov av stöd, hjälp och behandling ingår i diskurserna. Företrädet att i Dagens Nyheter beskriva problembilden gällande ADHD har förbehålls den medicinska vetenskapen och de medicinska professionerna, något som samstämmer med resultatet av analysen av de statliga dokumenten. Studien drar därmed slutsatsen att det under det senaste decenniet har varit de medicinska professionerna som haft definitionsmakten om ADHD och att Dagens Nyheter har bidragit till en reproduktion av samhällets maktstrukturer. Det är företrädelsevis den vetenskapliga makten som har identifierats i diskurserna om ADHD, även om mekanismer som kan kopplas till pastoralmakt och social kontroll också har påvisats. / The purpose with this study is to describe and analyze discourses on ADHD regarding how the syndrome is presented in the largest Swedish daily newspaper, Dagens Nyheter, during the years 2002 to 2011. The study also relates the discourses on the ADHD-syndrome to the existing overall context in society. Another issue is to view the influence from media on discourses in society in general and the trend to repudiate normality towards pathology regarding people’s psychological status.                                                                                                                                                                     This study is looking for discourses regarding ADHD that has been designed in Dagens Nyheter, and to find out which of them who has reached hegemony, and to see how it relates to the manifestation of the overall context in society. Questions have been asked on what is conveyed about ADHD, by whom and in what way. The purpose is to find answers about what identity on ADHD that has been designed in Dagens Nyheter, and who the actors are with the power to define the discourse. There is also a purpose to discriminate different types of mechanism of authority. The discourse analyze is a theoretical frame were social constructivism, identity and authority are included as essential concepts. The model used is the critical analyze of discourses that has been created by Norman Fairclough. His model has three dimensions, `discoursive practice`, `texts` and `the social practice`. All three are included in the study, but there is a main focus on the dimension regarding “text analyze”. The text material for the dimensions “the discourse in practice” and “text analyze” includes 125 articles from “Dagens Nyheter” during 2002 to 2011. The included material for the dimension “The social practice” is three documents who describes ADHD from a over viewing context of society, two from “Socialstyrelsen”  and one from “Statens beredning för medicinsk utvärdering” The result points out those two discourses have been designed by Dagens Nyheter, one medical based and one with a psychosocial focus. That confirms previous research on discourses regarding ADHD in media coverage.                                                                                                                                                      In similar with results from the analyze of the periods over viewing context in society, it has been the medical discourse that has been dominating. That confirms the conclusion that Dagens Nyheter has contributed to the last decays hegemony in the discourse regarding ADHD. The identity about ADHD designed by Dagens Nyheter is divergent and excluding. The divergent part includes mental, physical and social shortcomings. Individuals with ADHD are placed on level with other groups in society as criminals, drug addicts and people with other neuropsychiatric diagnoses, and they describes as a burden for society. The excluding part is exclusion from close relations and working life and also a high risk for bullying in school. A picture of both children and adults in a state of dependence with great needs of support, help and treatment is prominent in the discourses. The medical science and profession have had the precedence to describe the ADHD syndrome in “Dagens Nyheter”. That is consensual with the results from the over viewing context of society for the actual period. The study concludes hereby that during the last decay the medical profession has gained permission to define ADHD and that Dagens Nyheter have contributed to a reproduction of the society’s structure of power. It is primary the field of medical science that has been identified in the discourses on ADHD, even if mechanism connected to pastoral and social control also have been visible.

Uppsatsen undersöker hur män och kvinnor blir medialt representerade olika i relation till framgångoch förlust. Detta görs genom att undersöka den mediala rapporteringen av duon Johnson& Häggkvist under deras deltagande i Melodifestivalen 2008. Den övergripande teorin som ligger tillgrund för uppsatsen är relationen mellan media och kön. Vidare används Simone de Beauvoirsteorier om transcendens och immanens, vilket stödjer sig på Yvonne Hirdmans genussystem omisärhållande och hierarkisering. Uppsatsen genomför en kritisk diskursanalys och undersöker hurduon könas i utvalt material, åtta krönikor i Aftonbladet under Melodifestivalperioden. Vidareundersöks hur representationen skiljs mellan könen och hur Simone de Beauvoirs begrepp transcendensoch immanens reproduceras. Uppsatsens resultat visar på hur den mediala rapporteringenkring Johnson & Häggkvist konstruerar och reproducerar normer och diskurser. Uppsatsensslutsats och funna diskurs är hur kvinnan, Carola Häggkvist, är fast i immanensen trots atthon påstås försöka transcendera. Medan mannen, Andreas Johnson, genomgående transcenderargenom att skriva sig själv. Under transcendens och immanens-diskursen finns även andra diskursivateman: natur och kultur samt aktivitet och passivitet är centrala i uppsatsens slutsatser.

Invandring och integration har varit bland de viktigaste valfrågorna i senare års valrörelser i Sverige. Integration syftar i dessa sammanhang på många olika processer och skär in i skilda politiska områden och diskurser. I uppsatsen undersöks: (1) hur, utifrån vilka problemformuleringar och med fokus på vem, partiledarna talar om integration i valdebatterna 2006–2018, (2) hur olika integrerande åtgärder legitimeras i valdebatterna, (3) hur de Andra konstrueras diskursivt och hur maktrelationer, ansvar och förpliktelse uttrycks samt (4) om diskursen om integration har förändrats. Studien bidrar med en ökad förståelse för hur integration formas till en meningsfull politisk praktik. Materialet består av valdebatter från de fyra valåren 2006–2018. I analysen, som är en kritisk och postkolonial diskursanalys, kombineras två metoder. Med hjälp av en legitimeringsanalys visas hur olika integrerande åtgärder rättfärdigas. Sedan urskiljs de processer och deltagare som förekommer i legitimeringarna med en transitivitetsanalys. Resultatet visar att två diskurser är återkommande i alla integrationsdebatter, dels att människor behöver lära sig svenska för att kunna integreras, dels att en lyckad integration kräver förbättrade villkor på arbetsmarknaden. Den förra lägger en stor del av det integrerande ansvaret på individen, medan den senare främst tillskriver politiken ett ansvar. Resultatet synliggör också att det över tid har skett förändringar i vilka andra diskurser som aktualiseras i debatterna och hur dessa legitimeras. Sammantaget indikerar detta att det har skett en förändring i samhällsklimatet under den studerade tidsperioden. Studien visar även att diskurserna om integration i Sverige på flera håll överlappar med diskurserna om ämnet i andra länder.

This master’s thesis in the field of library and information science deals with reviews written by first readers, to be considered by librarians in their selection process. My aim is to identify dislocations in relation to norms, with the help of two research questions: Which discursive dislocations can be seen in relation to norms concerning gender, sexuality, racialization on the one hand and literature, reading and the mediation of literature in a library context? Which positions are held by the first readers in relation to libraries and the public? Discourse analysis, as described by Ernesto Laclau and Chantal Mouffe, functions as theory and method. The material is first reader’s reviews written in 1928 and 2013.I identify the discourse in 1928 as occupied with enlightenment and in 2013 with individualism. In 1928, first readers and librarians function as gatekeepers. They judge literature based on quality, suitability and moral. Popular genres are seen as lacking in quality and not always suitable for the public. Sexual content is tied to lacking suitability and bad moral, which is not the case in 2013, when the discourse focuses primarily on the public readers’ demands and reading acts. Reading is now regarded as entertaining, rather than educational. In terms of racialization, “culture” in 2013 has the same function as “race” in 1928 – that is, to establish difference and exotism. Gender stereotypes are questioned in 2013, but also used. The gatekeeper roles of first readers and librarians are weakened, but they still hold positions of power.

Den här artikeln utforskar, genom en mångperspektivistisk diskursanalys, tidningsartiklar, en vetenskaplig artikel, ett myndighetsbrev, bloggar och ett reportage skrivna om en specifik grundskola i Sverige, som har blivit känd för sitt lyckade utvecklingsarbete med elevernas studieresultat. Enligt denna artikel är bilden som förmedlas genom media mycket positiv tills en artikel följd av en blogg, förändrade diskursordningen på ett hegemoniskt sätt. Den här artikeln beskriver den diskursiva förändringen i relation till den social- och historiskt utbildningspolitiska kontexten, till stor del dominerad av en nyliberal ideologi, där mätning och ranking fokuseras mer än skolutveckling i form av inkludering och lärande. / This article uses discourse analysis from a multivalent perspective to research newspaper articles, a scientific article, an institutional newsletter, blogs and a reportage written on the subject of a specific comprehensive school in Sweden which has become known for its successful development in pupils’ achievements. According to this article the picture given of the school in the media is very positive, until the time when one article in a newspaper, followed by a blog, changed the order of discourse in a hegemonic way. This article describes the discursive change in relation to the social and historical context within the education policy, one largely dominated by a neoliberal ideology, which focuses more on measuring and ranking than on school improvement in terms of inclusion and learning.

Den svenska skolan karakteriseras av en stor språklig mångfald, med mer än en fjärdedel av alla elever som har rätt till modersmålsundervisning. Enligt betygsstatistikerna som samlas av Skolverket, och resultaten av internationella mätningar som PISA och TIMSS, presterar dessa elever i genomsnitt sämre än sina jämnåriga som har svenska som modersmål. I den offentliga debatten förklaras ofta denna skillnad mellan resultaten genom att poängtera till elevernas bristande språkkunskaper och till deras utländsk bakgrund. Det finns ändå inte så mycket akademisk forskning inom matematikdidaktik kring denna problematik. Forskningen är underutvecklad i synnerhet när det gäller att analysera hur dessa elever upplever matematikundervisningen. I denna uppsats vill jag följaktligen sätta elevernas perspektiv i fokus. Genom att intervjua elever som har svenska som andraspråk, samlar jag in intressanta berättelser kring deras upplevelser av att läsa matematikpå svenska. Mitt syfte är att utreda vilken roll språket egentligen spelar i matematiklärande, och att analysera på vilket sätt bristperspektivet påverkar deras möjligheter att lyckas med matematiken. Studiens resultat visar att elevernas språk ibland kan bli ett problem i lärandet, men att det är bristperspektivet och dess konsekvenser som utgör de huvudsakliga hindren till lärande.

Syftet med denna uppsats är att belysa hur ungdomar framställs i offentliga dokument. Genom att analysera en statlig utredning som handlar om ungdomar och deras möjlighet till inflytande över samhällsutvecklingen, kan olika maktstrukturer upptäckas och förstås. Detta har gjorts genom att använda Carol Bacchis ansats för kritisk policyanalys, på så sätt är det möjligt att analysera hur ungdomar framställs i dokumentet. Uppsatsens teoretiska och metodologiska utgångspunkter är i enlighet med den ansatsen nära sammankopplade och i vissa fall inte ens möjliga att skilja åt. Analys och resultat visar på hur unga som grupp inte definieras tydligt, samtidigt som gruppen ändå konstrueras som ointresserade att delta i det politiska. De konsekvenser som problematiseringen leder till är att de hinder som målas upp runt ungdomars möjligheter till inflytande främst skulle vara ekonomiska. Vilket möjliggör ett fortsatt exkluderade av ungdomar som grupp.

Sweden Rock Festival is one of the biggest festivals in Sweden and its focus on rock music in its different forms keeps the audience coming back and keeps the festival going. Time and time again the festival is noticed as being one of the safer festivals based on the amount of reported assaults and reported accidents. The purpose of this paper is to try to find the reason why the Sweden Rock Festival is perceived as safe. Looking at our rules and regulations harassment, violent crimes and sexual predatory behaviour is more common on a city street in daylight than it is at the festival even if some men and women are barely wearing clothes, are intoxicated and at times sleeping alone in the grass in a secluded area. The materials put together show that people choose to co-exist and care for each other to keep the festival safe and welcoming. The paper is based on my own observations at the festival as well as interviews with other visitors, these were conducted in person. I have found statistics from the police and materials written about the festival. I have chosen to use the theory of homophily in some parts of the analysis but I am focusing on performance theories as well as the values and morals aspect to get a full picture of what actually happens when you set foot at the Sweden Rock Festival.

I denna studie undersöks vetenskapligt skrivande i tre läroböcker för ämnet svenska på gymnasiet. Detta görs mot bakgrund av den debatt som pågått sedan tidigt 70-tal där elevers och studenters bristfälliga skrivförmåga diskuterats. Vilket utrymme vetenskapligt skrivande får i läroböckerna undersöks där explicitgörandet av kompetenser granskas och implicit kunskap urskiljs. Kunskap och kompetens som undersöks kategoriseras efter Asks (2007) huvudkategorier kritisk-analytisk kompetens, akademiska textkonventioner och lyhördhet för stil- och skriftspråkskonventioner. Resultatet visar att implicit kunskap förekommer i läroböckerna där tydliga förklaringar och sammanbindande resonemang ofta utelämnas samt att den kunskap som tolkas vara implicit ofta explicitgörs ju längre in i läroböckerna som läsaren kommer. Resultatet av studien visar även att det är mer vanligt att vad och hur explicitgörs beträffande kunskap och kompetens, mer ovanligt är det att varför är tydligt explicit uttryckt. I läroböckerna får både text kopplad till vetenskapligt skrivande och text som behandlar vetenskapligt skrivande olika stort utrymme. Kunskap om och utveckling av den kompetens som får störst utrymme och fokus i läroböckerna är lyhördhet för stil- och skriftspråkskonventioner. Akademiska textkonventioner och kritisk-analytisk kompetens får minst utrymme i läroböckerna. Den senare kompetensen är enligt tidigare forskning den typ av kompetens som elever och studenter har svårast att uttrycka skriftligt. I de undersökta läroböckerna förekommer träning av kompetensen till övervägande del då källkritik behandlas.

This essay is a study of the core values of the Swedish preschool curriculum. The national preschool curriculum begins by outlining the foundation of core values which the preschool education rests on. In the new national preschool curriculum Lpfö18, which takes effect in the summer of 2019, the core values have been changed to some extent. This raises the questions: where do these core values come from and how different are they from previous core values? Therefore, the main research questions of this study are: what core values discourse is created in Lpfö18 and how does it compare to core values discourses from previous preschool curricula? The empirical data used for this study consists of extracts from different national preschool curricula and similar pedagogical texts in which core values are presented. To process the empirical data, the study used discourse analysis. In particular, the study used the terms “nodal points” and “floating signifiers” from theorists Laclau & Mouffe (2008) and was also inspired by the practices of text analysis outlined by Fairclough (2013). Through the use of discourse analysis, it has been possible to study continuity and change in the core value discourses as expressed in preschool curricular texts. The results show that the values most central to the core value discourse in the new national curriculum, such as democracy and human rights, can be traced back to the core value discourses in previous curricula and also to an international children’s rights discourse. The study also found that some core values from earlier curricula were still left as traces in the new text. Core values related to human rights in particular were found to be important in every version of core values discourse studied. However, there were also values which had been included in the discourse more recently or which had been excluded, which shows that there is both continuity and change in the preschool core values discourse.