Syftet med föreliggande studie var att se hur funktionsnedsättningar gestaltas i populärkultur. Underlaget utgjordes av tv-serier riktade mot ungdomar hämtade från strömningssiten Netflix. Undersökningen var av explorativ karaktär och är att betrakta som en förstudie. Den specialpedagogiska relevansen återfinns i det att ungdomar och vuxna tar med sig stereotypa och diskriminerande bilder av funktionsnedsättningar in i undervisningen, bilder som behöver granskas kritiskt. Teoretiskt och metodologiskt förankrades undersökningen i kultiverings- och diskursteori, och den har en kvantitativ och en kvalitativ del. Resultatet visade att rörelsehinder och intellektuell funktionsnedsättning är de funktionshinder som förekommer mest i materialet. Gestaltandet av samtliga funktionsnedsättningar var i många avseenden stereotypt, men det förekom undantag. I fallet rörelsehindrade fanns både stereotypa och mer nyanserade porträtt. Vidare framkom av studien att vissa stereotyper som varit vanliga förr, inte förekommer längre, men också att det kan finnas behov av nya stereotyper för att hantera det moderna spektrumet av gestaltningar. Resultatet visade också att i diskursen har bilden av funktionsnedsatta gått från ”mindre värda” till ”behövande”, men att behövandet mellan funktionsnedsatta och icke funktionsnedsatta också är ömsesidigt. Utanför diskursen står gestaltningar av grövre former av funktionshinder och komorbiditet. Slutsatsen som drogs var att funktionsnedsattas utanförskap generellt fortsatt konstrueras i media.

Oro och otrygghet är komplexa fenomen som ofta undersöks ur ett kriminologiskt perspektiv, så även i den nationella trygghetsundersökningen (NTU). För att försöka förstå hur oro och otrygghet framställs och motiveras som policyproblem har vi undersökt problemframställningar i NTU med Carol Lee Bacchis WPR-ansats. Vi identifierade framställningar av ett “säkerhetsproblem”, ett “kunskapsproblem” och ett “samhällsbildsproblem”. Utifrån dessa problemframställningar ifrågasätter vi beskrivningen av NTU som “faktabaserad kunskap” och konstaterar att möjligheterna att sakligt kartlägga oro och otrygghet inte problematiseras tillräckligt. Istället talar vår analys för att denna trygghetsundersökning både producerar och reproducerar representationer av otrygghet och därmed fungerar som bränsle för den mediala och politiska riskmedvetenheten i ett samhälle präglat av ett starkt säkerhetsideal. För att förändra detta ser vi ett behov av att både vetenskapligt och politiskt klargöra motiven för att studera subjektiv otrygghet. / Feelings of worry and insecurity are complex phenomena commonly studied from a criminological perspective. This also applies for The Swedish Crime Survey (SCS). To understand how these feelings are constructed and motivated as policy issues, we analysed problem representations in the SCS, using Carol Lee Bacchi’s WPR-approach. We identified representations of a “security problem”, a “knowledge problem” and a “societal image problem”. On the basis of these problem representations we question the SCS as a source of “fact-based knowledge” and find that the possibility to objectively index feelings of insecurity are not adequately problematized in the report. Instead, our analysis suggests that this survey produces and reproduces representations of fear, thereby maintaining a medial and political risk awareness in a society characterized by a strong security ideal. To rectify this, we see a need to both scientifically and politically clarify the motives behind studying subjective insecurity.

Bakgrund: Mångfald som begrepp introducerades i Sverige under 1990-talet med den amerikanska ledningsstrategin Diversity management som förebild, där man i slutet av 1980-talet började tala om anti-diskriminering i termer av organisationsnytta. Insikten om vikten av diversifierade arbetsstyrkor som kan generera effektivitet och kundanpassning beskrivs tillsammans med den demografiska utvecklingen ha gjort mångfald till en etablerad managementfråga. Begreppet konceptualiseras emellertid på en mängd olika sätt - en normativ managementlitteratur tenderar att framhäva mångfaldens fördelar, medan en omfattande kritik mot mångfald som managementstrategi vuxit fram i den akademiska sfären. Syfte: Studien syftar till att studera hur mångfaldsbegreppet konstrueras i olika svenska organisationer samt att förstå villkoren för dessa konstruktioner. Metod: Studien har genomförts med en kvalitativ metod genom semistrukturerade intervjuer med elva respondenter i tio organisationer inom offentlig och privat sektor. Slutsats: Människors olikheter utgör själva utgångspunkten för konstruktionen av mångfaldsbegreppet och ses som en förutsättning för organisationers prestationsförmåga. En funktionalistiskt orienterad forskning betraktas som sann och objektiv och olika normativa element i den institutionella omgivningen beskrivs prägla organisationernas konstruktion av begreppet. Mångfaldsfrågan förstås som frikopplad från praktiken och starka institutionella krav på ekonomisk rationalitet i den organisatoriska kontexten beskrivs vara avgörande för begreppets konstruktion. Genom att betona den särartsideologi som utgör själva förutsättningen för diskriminering beskrivs vidare konstruktionen av den lönsamma mångfalden bidra till att skapa och upprätthålla maktrelationer och social ojämlikhet. / Background: Diversity management was introduced in Sweden during the 1990s along with its desirable arguments which stresses the importance of diversified workforces in order to ensure organizational efficiency and customization. These assumptions along with demographic changes in the Swedish labour force has led to diversity being described as an established issue for management. However, the concept can be conceptualized in a variety of ways – a functionalistic orientated management literature tend to highlight the benefits of diversity in organizations, while extensive criticism of diversity as a management strategy has emerged in the academic sphere.  Purpose: The purpose is to study how the concept of diversity is constructed in Swedish organizations. Furthermore to understand the conditions of these constructions.   Method: The study was conducted with a qualitative research method,  through ten semi-structured interviews in both public and private organizations. Conclusion: Human differences constitute the very basis of the construction of diversity management and is seen as a prerequisite for organizations' performance ability. A functionalist-oriented research is regarded as true and objective and various normative elements in the institutional environment are described as important for the construction of diversity. However, the issue of diversity management is understood to be decoupled from practice and strong institutional requirements for economic rationality in the organizational context are described as crucial for the concept's construction. By emphasizing the specific ideology that constitutes the very premise of discrimination, the construction of diversity as a business case is further described to contribute to creating and maintaining power relations and social inequality.

<p>Jag har i den här uppsatsen undersökt hur själva klassrummet som både materiellt och diskursivt rum är delaktigt i den subjektsskapande processen. I detta har jag använt mig av olika inspirationskällor. Dels har jag inspirerats av fysikern Karen Barards onto-epistemoligiska teori i vilken det materiella tillskrivs en påverkansmöjlighet i hur vi förstår oss själva och vad som händer med oss och dels Gilles Deleuze idéer kring flöden och tillblivelser för att försöka förstå hur ett klassrum kan skapa olika möjligheter och begränsningar. Dessutom har jag använt Michel Foucaults tankar om hur rummet kan förstås som en diskursiv kontrollmekanism, tankar som han utvecklat i texten ”Fogliga kroppar”. Min undersökning har även en poststrukturalistiskt feministisk utgångspunkt. Metodologiskt använder jag mig av det som brukar benämnas ”kollektivt minnesarbete”. Detta innebär att jag har använt mig av mina egna och en annan lärares nedtecknade minnen för att undersöka den subjektskapande processen. Jag har prövat hur det går att förstå klassrummets utformning, bänkarnas placering, stolarnas tilltal, svarta tavlans roll, papper och färger som används med mera i formandet av oss som subjekt. Min ambition är att, genom att tillämpa olika teorier, skapa andra, olika och nya sätt att betrakta det pedagogiska rummet. Detta innebär en strävan bort från en subjektssyn som menar att vi formas som lärande subjekt enbart diskursivt, oavsett materialitet. Istället vill jag försöka förstå den roll det fysiska klassrummet och dess material spelar i denna process.</p>

<p>The aim of this paper was to examine which discourses of women that could be found in Swedish policy documents concerning alcohol from the seventies until today. The questions asked were in which ways women’s drinking was described and how these descriptions could be analyzed and understood by critical discourse analysis and gender theory. The results indicated two main discourses, one replacing the other over time. According to the first discourse, most clearly expressed in the official report from the seventies, women were not consumers of alcohol to the same extent as men. Their lower consumption was explained structurally, by referring to restricting sex-roles. The next discourse, beginning in the nineties, discussed women as consumers of alcohol. At the same time differences between male and female consumption was emphasized. This was especially manifested by the fact that reasons for women’s drinking were to be searched for on an individual, mostly psychological, level. Frequently young girls, alcohol and sexuality were associated and alcohol-free pregnancies were declared being one of the priority goals for the alcohol policy. Referring to underlying psychological causes women addicted to alcohol were also supposed to need a different and more extensive type of treatment than men.</p>

<p>The scope of this investigation is the conditions under which readings of Repulsion (1965), and its depicted mental illness, took place in Sweden during the censorship debates in 1965, and also how the reception was related to narration and subjectivity in the film. The reason for this is the strong reactions to the images of the main character’s inner state, and concerns about negative effects in the public, that were raised. One major concern is how the film articulates discourses through which meanings are produced; that is, how it works as social technology. My thesis is therefore structured around two levels; textual analysis and discourse analysis. In this way, I try to locate meaning and power relations both within and outside the film. My work draws mostly on Edward Branigan’s cognitive theory of narration and Michel Foucault’s thoughts on power and knowledge. I have partly deployed the approach presented by Annette Kuhn, to study the relations of power that are put into play in specific instances. To draw any conclusions I have studied Swedish newspaper articles from 1965 and a summary of the discussion within the Board of Censors. The major findings of the investigation show how the struggles to locate and regulate the meaning of Repulsion ended in the questioning of the very practice of censorship, which even seemed to suggest a moment of transition for the Swedish Board of Censors. Another important finding shows that concerns about Swedish mental care were raised; however, only regarding hospitalisation and treatment of patients and not about underlying, deeper social problems</p>

<p>Genom vårt examensarbete1 har vi för avsikt att belysa hur pedagogers talade språk kommer till uttryck i bemötandet av flickor och pojkar i förskolans pedagogiska verksamhet. Vi perspektiverar och problematiserar pedagogers språk i förskolan med stöd av två, så som vi ser dem, kontrasterande teoretiska tankefigurer – den modernistiska essentialismen och det postmodernistiska feministiska poststrukturalismen – i syfte att visa fram olika sätt att förstå pedagogers ageranden och förhållningssätt i sitt bemötande av barnen. Vår undersökning lyfter fram pedagogers språk som en stark maktbärande faktor för barns identitetsprocesser och att pedagogers kunskap om sitt förhållningssätt möjliggör en breddning av flickors och pojkars aktionsarenor/könsroller.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att lyfta fram några barns egna tankar om lek och vänskap och undersöka vad dessa värderingar och konkreta handlingar kan säga om a) skillnader och likheter över kulturgränser, b) hur barnen upplever och påverkar maktfördelningen genom leken och genom sina kamratrelationer samt c) vad gruppfördelning, rollfördelning och val av lekkamrater kan säga om tillhörighet och gruppens inneboende genusrelationer. Studien är komparativ och gäller barn i Sverige och Brasilien.</p><p>Genom en kvalitativ processorienterad metod har observationer kompletterats av deltagande observation, gruppsamtal samt enskilda samtal. Det empiriska materialet utgörs av loggboksanteckningar och bandade samtal. Totalt tolv enskilda samtal har bandats, vilket omfattar tre pojkar och tre flickor från respektive land.</p><p>Studien vilar på en kombination av teoretiska och begreppsmässiga influenser. Foucaults diskursteori samt barndomsdiskurser ramar in förståelsen av lek. För analysen av barnens grupplek har även genusteorier använts. Hermeneutiska teorier samt barnperspektiv är ytterligare teoretiska influenser i studien. Etiska frågor kring metod och samtal med barn har beaktats.</p><p>Av analyserna framgår att regellekar dominerade barnens lekval i bägge kulturer. Det framgår att barn i Trancoso lekte i större och mer åldersintegrerade grupper till skillnad från Göteborgsbarnen som föredrog lek i parrelationer, vilket ofta medförde en relationsproblematik utan motsvarighet i Trancoso. Klassaspekten och materiella tillgångar spelade en viktig roll för de brasilianska barnen och kom att påverka upplevelsen av tillhörighet i förhållande till lek och vänskapsrelationer. Olika former av maktstrukturer påverkade och organiserade barnens lek. Dels bestod dessa maktstrukturer av omgivande vuxnas kommentarer kring leken, men även av förhandlingar, bestraffningar samt inkludering och exkludering av lekkamrater i givna lekgrupper. Även genusaspekten visade sig ha en organisatorisk funktion i barnens lek.</p>

<p>I den här uppsatsen argumenterar jag för att den internationella adoptionsinstitutionen kan studeras som en del av ett kulturellt system av prestationer och motprestationer vilka följer reciprocitetsprincipen och uttrycker maktrelationer och exploaterande praktiker. I första hand är detta en uppsats som syftar till att utjämna relationen Vi-Dom. I andra hand en inbjudan till diskussion; inte EN punkt för diskussionen...</p><p>Please email Cidah789@hotmail.com for the English version.</p>

<p>Syfte: Huvudsyftet med denna magisteruppsats är att genom diskursanalys av manga och intervjua bibliotekarier för att ta reda på vad manga innehåller för diskurser och teman; och sedan ta reda på om de bibliotekarierna som köper in manga reflekterar över vad de köper in.</p><p>Metod: Två kvalitativa forskningsmetoder</p><p>Slutsats: Manga är japanska serier och det har blivit ett populärt medium hos många barn och ungdomar på senare år. Mina studier visar att manga innehåller många olika diskurser, bl.a. diskursen om manligt/kvinnligt och många av dessa diskurser är vanliga i vår kultur också. Bibliotekariernas syn på manga är positivt, deras syn på manga kunde inte kopplas ihop med deras kunskaper om mediet. Låntagarnas förslag var det som påverkade inköpen mest, men det som också påverkade var innehållet av könssterotyper.</p>