<p>Syftet med denna uppsats är att studera konstprojektet och bloggen ”Post A Secret” utifrån ett bekännelseperspektiv i allmänhet och ”Post A Secret” som en ny typ av bekännelse i synnerhet. Projektet baseras på att individer anonymt skriver ner en hemlighet på ett egenhändigt gjorda vykort och skickar in till skaparen Frank Warren som publicerar dem på hemsidan. Den tidigare forskningen behandlar två övergripande teman; bekännelse och Internet. Dessa får stort utrymme i uppsatsen på grund av att projektet är en kombination av flera olika medier och infallsvinklar och behöver förstås utifrån den kontext i vilket det konstrueras. Den teoretiska och begreppsliga referensramen ger bakgrund och förståelse för den samtid inom vilken bekännelsen förstås. Med Vivien Burrs socialkonstruktionism i grunden arbetar jag med Norman Faircloughs kritiska diskursanalys för att analysera vykortens form och innehåll i varsin del och undersöker även hur de samverkar till att konstruera bekännelsen I analyskapitlet avhandlas även hur projektet konstruerar hemligheten, det autentiska uttrycket, det vill säga på vilket sätt projektet uppfattas som ärligt och seriöst och vad anonymiteten får för konsekvenser för projektet. I en avslutande diskussionsdel för jag ett resonemang kring den hur vi kan se ”Post A Secret” som en ny typ av bekännelse då den främst fokuserar på ett identitetsskapande snarare än ett tvång, men också hur kombinationen av medier och genrer tillsammans med anonymiteten och det estetiska skapar en spänning mellan aktör och betraktare. De förändringar jag funnit gör också ”Post A Secret” till en resurs för att förstå vår samtid genom utnyttja anonymitetens frispråkighet, men kan även användas för att se hur autenticiteten idag söker nya vägar.</p>

<p>Bakgrunden till denna studie är den massiva samhällssatsning som görs för att stimulera entreprenörskap och skapa fler företagare. Forskningsfältet visar dock på en problematik som härleds ur otydligt definierade begrepp vilket skapar förvirring och missförstånd om vad entreprenörer och entreprenörskap egentligen innebär. Den dominerande tendensen att fokusera på den enskilda entreprenören som en individ med specifika talanger och kvaliteter får numera konkurrens och idag efterfrågas forskning som belyser interaktionen mellan aktör och struktur. Syftet med studien är att belysa hur entreprenöriella individer konstruerar sin verklighetsbild samt öka förståelsen för hur diskurser och maktstrukturer i samhället ger människor olika möjligheter att utöva och utveckla entreprenörskap och därmed skapa möjligheter i arbetet att stimulera till entreprenöriella förhållningssätt. På grund av detta så valdes respondenter ut i enlighet med studiens stipulativa definition av entreprenörskap som social handling och inte i enlighet med traditionella bilder av entreprenörer. Undersökningen består av en diskurspsykologisk analys av narrativ och kvalitativa intervjuer med respondenter i olika kontexter. Resultatet visar på en komplex konstruktion av vekligheten som rymmer alla de olika definitionerna av entreprenörer och entreprenörskap och som hanteras genom en känslighet för kontexter. Hur detta görs diskursivt utvecklas i en analyserande diskussion av diskursiva strategier. Dessa sammanfattas i två kategorier: försvara och förklara med syftet att göra entreprenörskapet i en samhällelig kontext, medan den andra kategorin flexibelt växelspel är del av individens egen konstruktion av själva entreprenörskapet. I en avslutande diskussion förs ett resonemang om ifall nya konstruktioner av entreprenören å ena sidan och entreprenörskap å andra sidan skulle kunna underlätta för människor att använda och utveckla drivkrafter och entreprenöriella förmågor.</p>

<p>Sweden is seen as one of the world’s most feminist societies. In January 2009 all grounds of discrimination were merged into a common law; Diskrimineringslagen. This paper examines representations of gender discrimination, linked to feminist perspectives, in the Parliamentary debate on Sweden’s new discrimination legislation through a discourse analysis. The aim is to find out how the perception of gender discrimination may be linked to attitudes towards the proposal of the new discrimination legislation. The findings are that two competing constructions of gender discrimination can be found in the empirical material; it’s <em>either</em> seen as a ground of discrimination as more fundamental <em>or</em> equivalent to other grounds of discrimination. The conclusions are that the perception of gender discrimination affects whether the proposal of the new discrimination legislation is seen as a good solution or a problematic solution. The representations of gender discrimination are linked to feminist perspectives in a clearer way in the discourse where the proposal of the new discrimination legislation is seen as a problematic solution; in this discourse gender discrimination is rather associated with taking structural gender relations in consideration than a problem associated with the formal regulation.</p>

No description available.

<p> </p><p>Uppsatsen behandlar och belyser vilka diskurser som präglar den allmänna debatten och rapporteringen kring religionen islam och dess utövare muslimer i "dagens" tryckta svenska nyhetsmedia. Huvuddelen av studien är koncentrerad till att fastställa hur de både begreppen islam och muslim framställs och definieras i empirin, men problematiken kring huruvida ett "vi" och "de andra" tänkande existerar berörs likväl. Vidare reflekteras över differenser i det empiriska materialet. Materialet påvisar att det finns skillnader mellan hur de både begreppen beskriv i olika genrer i de aktuella texterna.</p><p> </p><p> </p> / <p>This thesis examines and aluminates what kind of discourses that intercepts the public debate and reports of the religion islam and its follow muslims in "today’s" printed swedish news media. The main part of the study is concentrated to determine how the subjects islam and muslim is portrayed and defined in the empiric material, but the question whether a "we" and "they" thinking exists is also discussed. Further on a reflection is going to take place over the differences in the empiric material. The material shows that there are differences between how the subjects are described in the texts in focus.</p>

<p>Dagens svenska samhälle har blivit allt mer etniskt och kulturellt diversifierat. Denna nya mångkulturella verklighet påverkar allt mer samhällets olika arenor. Denna uppsats undersöker hur detta avspeglar sig inom en del av den socialpolitiska institutionen Kriminalvården. Denna studie har gjorts på en av Kriminalvårdens anstalter för att genom intervjuer med personal komma åt hur personalen talar om och agerar utifrån den etniska och sociokulturella heterogenitet som i dagens Sverige är en realitet. Hur handskas och ser personalen på de ökade krav på mångfald och "kulturell kompetens" som numera ställs inom Kriminalvården, likt de flesta andra av samhällets arenor idag. Genom att studera de diskurser som påverkar och reglerar deras sätt att tala om arbetet på anstalten såväl som dess praktiker söker uppsatsen ge ökad kunskap om mångfaldsproblemet inom kriminalvården och framförallt ge en bild av hur detta kan komma till uttryck på en av dess anstalter.</p>

<p>Händelserna i Knutby 2004 har nog inte undgått någon. En kvinna i Knutbyförsamlingen sköts till döds och en man inom densamma skottskadades svårt. Även gärningsmannen tillhörde församlingen. Massmedias bevakning kring händelserna i Knutby var stor och på grund av ett makabert mord och mordförsök hamnade det lilla samhället i Uppland på den nationella kartan. I denna uppsats har jag skärskådat Dagens Nyheters och Expressens beskrivningar av Knutby med hjälp av kritisk diskursanalys. Jag har också använtteorier inom media och kommunikation i min uppsats.</p>

<p>Syftet med vår uppsats är att undersöka diskursen om utrikespolitik ur ett svenskt perspektiv. I uppsatsen undersöker vi hur svenska politiker diskuterar dagens och framtidens svenska utrikespolitik. Studien bygger på intervjuer med sju av ledamöterna i riksdagens utrikesutskott. I analysen av dessa ledamöters utsagor utgår vi från ett diskursanalytiskt perspektiv och använder diskursteorin som verktyg. Svensk utrikespolitik har i historien ofta förknippats med neutralitetstänkande och främjandet av värderingar såsom mänskliga rättigheter och nedrustning. I och med utvecklingen av en gemensam utrikes- och säkerhetspolitik för Europa pågår dock en diskussion om vad svensk utrikespolitik är idag. Likaså pågår idag en akademisk debatt om hur utrikespolitik ska förstås i en alltmer internationaliserad värld. Till följd av detta är vår studie av svenska politikers föreställningar om utrikespolitik i allra högsta grad befogad.</p><p>Vi konstaterar i vår studie att både enighet och meningsskiljaktigheter förekommer i den diskurs om utrikespolitik som de intervjuade ledamöterna ger uttryck för. Under våra intervjuer framkom framförallt att utrikespolitik definieras som relationer mellan stater och staters rätt att bedriva utrikespolitik motiverades med hänvisning till att medborgarna i en stat har en gemensam identitet. Det blev också tydligt att grupptillhörighet ofta uppfattades påverka det europeiska utrikespolitiska samarbetet. Sammanfattningsvis kan vi alltså konstatera att ett djupt rotat identitetstänkande tycks vara tongivande för synen på utrikespolitik.</p> / <p>The purpose of our essay is to investigate the discourse of foreign policy from a Swedish perspective. In this essay we explore how Swedish politicians discuss the Swedish foreign policy of today and of the future. The study is based on interviews with seven members of The Advisory Council on Foreign Affairs of the Swedish Riksdag. The point of departure for our analysis of these members’ narratives is discourse analysis and discourse theory. In history Swedish foreign policy has been associated with neutrality and the work for important values such as human rights and disarmament. However, as a consequence of the development of a common foreign and security policy for Europe, there is a debate concerning what Swedish foreign policy is today. Furthermore, there is today an academic debate about how foreign policy is to be understood in a more and more internationalized world. This makes our study of the understanding of foreign policy of Swedish politicians highly legitimate.</p><p>In our study we show that both unity and difference of opinion is present in the discourse of foreign policy that the interviewees give voice to. During our interviews we found that foreign policy was defined as relations between states and that the right of states to pursue foreign policy was commonly seen as derived from the thought that citizens of a state share a common identity. During the interviews it also became obvious that feelings of belonging to a certain group were thought to affect European foreign policy cooperation. To sum up the results of our study we conclude that a deeply rooted sense of identity seem to be very influential when it comes to the understanding of foreign policy.</p>

<p>I denna studie behandlas enskilda polisers resonerande kring våld i nära relation. Syftet har varit att genom intervjuer synliggöra olika diskurser i de enskilda polisernas resonemang kring ämnet, samt att även synliggöra vilka konsekvenser som kan uppstå från diskurserna. Detta har således utförts ur ett socialkonstruktivistiskt perspektiv och analyserats med hjälp av metoden diskursanalys.</p> / <p>Working in adversed wind is an analysis of individual polices discussions about domestic violence and wich consequences might appear from the discourses that they produce.</p>

<p>Den här uppsatsen behandlar Feministiskt initiativ (Fi) och den politik partiet representerar. Utifrån ett diskursanalytiskt angreppssätt har fem dokument som Fi publicerat under sitt första år, dokument som tjänar syftet att beskriva partiets politik, studerats. Uppsatsen ger således en inblick i den omvärldssyn partiet framför och i de åtgärdsförslag partiet lagt fram för att komma till rätta med rådande könsmaktsordning. Visionen om ett jämställt samhälle blir framträdande i texterna och yttras tillsammans med begrepp som mångfald, solidaritet och kärlek. Analysen uppehåller sig således främst kring dessa centrala begrepp samt hur de skrivs fram och länkas samman i texterna. Dessutom framhålls olika retoriska och lingvistiska drag, samt andra strategiska knep, vilka kan anses ha hjälpt partiet att framföra sina budskap.</p><p>I en textnära analysdel förklaras de studerade dokumenten i diskursanalytiska termer, med fokus på de fyra diskurser som texterna kan sägas vara uppbyggda kring, nämligen: diskursen om det könsmaktsordnade samhället, diskursen om feministisk politik, kvinnokampsdiskursen samt jämställdhetsdiskursen. Denna kartläggning följs sedan av en mer teoretiskt hållen diskussion där texterna sätts i relation till just genusteori och feministisk politisk teori. Här aktualiseras Yvonne Hirdmans genussystem som förståelsemodell, och gynocentrism och intersektionalitet identifieras som politiska utgångspunkter i jakten på den feministiska utopin.</p>